GUTAMÅLSGILLET FRÄMJAR FORSKNINGEN KRING OCH VÅRDEN AV DET URÅLDRIGA GOTLÄNDSKA SPRÅKET - GUTAMÅLET
SAMT DET NU LEVANDE SPRÅKETS SUNDA UTVECKLING OCH TILLGÄNGLIGHET FÖR KOMMANDE GENERATIONER

Osborne Nyströms pris till bästa sonett

Osborne Nyström, Fårö, lämnade på egen begäran Gutamålsgillets styrelse efter tio år.
Ordförande Las Jakbsson avtackade Osborne, som därefter höll ett fint tal, där han försäkrade att beslutet inte fattats i hastigt "utan i langgsamt mod. Täidn gar, man far inte låtä kånservera si. Men ja ställar gärna upp um de jär någe ja kan äuträtta för gilde!"
Han fortsatte med att säga, att Gutamålsgillet är en av våra fornlämningar, som vi skall vara rädda om.
Osborne tillkännagav också, att han sätter upp ett fint extrapris till skrivartävlingen. Den som skriver den bästa sonetten på gutamål får ur Osbornes hand mottaga icke mindre än
1000 kronor!
Nu är det inte någon enkel sak att skriva sonetter, upplyste herr Nyström; det finns stora författare som ägnat många år åt att lyckas bemästra denna konst.


För att underlätta för hugade poeter har sekr. ur Alf Henriksons Verskonstens ABC framforskat något om sonettens väsen:

Sonetten är en specialrimmad jambisk versform som regelrätt skall bestå av två fyraradiga strofer och två treradiga, alla med fem takter i raden.
Raderna är alltså fjorton.
Rimställningen är lämpligen ABBA ABBA CDC DCD men kan skifta något, framför allt i slutstroferna, där ställningar som CDE CDE eller CDD CEE också är vanliga.
Många varianter av sonetter finns, särskilt i engelskspråkig poesi.
Sonetten lär vara en provencalsk uppfinning, men fick sin internationella spridning genom Petrarca, som på 1300-talet skrev en stor samling sonetter.

I Bra Böckers lexikon finner vi också en annan regel att eventuellt försöka hålla sig till:

Oktaven kan innehålla en allmän tes, sextetten ger en tillämpning.
(Oktav och sextett förklaras närmare i exemplet nedan)
Ordf. Las har därtill funnit en pedagogisk sonett av samme geniale Henrikson, en synnerligen god förebild, även om den ej helt följer ovanstående rimschema.
Låt oss uppmuntras av detta och konstatera, att eftersom ett flertal varianter på rimschemat finns, så är väl var och en fri att skapa ett eget? Det skadar förstås aldrig att försöka sig på något av de mest vedertagna först!

Nedan har sekr. försökt förtydliga de fem tryckstarka stavelserna med rött. Dessutom har tillagts en grön bokstav efter varje rim för att rimschemat skall synas tydligare.

Lycka till!


Oktaven (åtta rader som vanligen är uppdelade på två strofer, quatrainer, 4+4):

Låt oss korrekt författa en sonett A
Strikt efter konstens regler ska den rimma. B
En formlös luft, ett språk av dunst och dimma B
förtätas här på vedertaget sätt. A

Det är i själva verket ganska lätt A
och totas till på mindre än en timma, B
men femfotsrytmen måste man förnimma B
och kunna skilja mellan fel och rätt. A

Sextetten (sex rader oftast delas i två strofer, terzetter, 3+3)

Med lite övning går det som en vals C
och tarvar nästan ingen känsla alls. C
Det gäller blott att fånga själva lätet. D

Sonetten är en formfast melodi, E
och mer än så kan denna inte bli E
ty det är bara luft i innanmätet. D

Alf Henrikson

Teckning som föreställer Osborne Nyström i spelmannatagen avBosse Carlgren
 To the top

skriv gärna och fråga om sonetten