| |
Någle
ård
| astäuen, astäuas |
grannen, grannfolket |
| päiku |
flickan, pigan. Används om ogift kvinna |
| töisi |
flickan, flickebarnet |
| sårken |
pojken |
| källinggi |
käringen. Används på Gotland vanligen rart och vänligt,
liksom gumman (min) |
| lambi |
fåren |
| lambunggen |
lammet |
| ei |
tackan, fårtackan |
| lambbuckn, lambbuckn |
baggen |
| baggen, skogsbaggen |
den gaml gotländska hästrasen, s k gotlandsruss |
| russe, russi |
hästen, hästarna |
| rabbis |
vildkanin importerad från England (rabbit) |
| käutn, käutn |
sälen |
| pusslude, pussälude |
hårig larv |
| rindi |
murgrönan (Gotlands landskapsblomma) |
| släke |
all slags sjögräs och tång som vräks iland |
| pärar |
potatis (kollektivt), potatisar, potatisarna |
| bodi |
boden, handelsboden, affären |
| pärk |
ruta, men framför allt ett urgammalt bollspel |
| duri |
dörren |
| ladingen |
våren, vårtiden |
| räivu |
räfsan |
| ti räkä |
att räfsa (hö och säd) |
| bandfastar täun |
Gotländsk gärdsgård sammanfogad med enevidjor |
| vasti |
stengärdsgården (staintäunn på N. o mell.
Gotland) |
| körku |
kyrkan |
| lambgifti, lambgifte (Fårö) |
Det vackra huset med agtak där utegångsfår utfodras. |
| raubär |
smultron |
| raurips, svartrips |
röda vinbär, svarta vinbär |
| stickelsbär |
krusbär |
| dricke, haimbryggt dricke |
dricka, drickat. Ofta i komb. hembryggt dricka.
Kallas felaktigt Gotlandsdricku. Säg aldrig
så! |
| möri, möiri |
myren, träsket |
| träske |
sjön |
| sjoen |
havet |
| äi nat, äi netres |
i natt, i går natt eller förliden natt |
| ti mysslä |
att vissla |
| ti migä |
att kissa |
| ti sjaudä |
att gräla, gnälla och jämra sig |
| ti gräinä |
att skratta, grina |
| ti baulä |
att gråta och tjuta, men även om bölande tjurar. |
| äntligen |
väldigt, t ex. äntlien gutt , väldigt gott |
| sno si |
vända sig om |
| naug di, navva di (Fårö) |
skynda dig, sno dig på |
| |
|
. |
|