GUTAMÅLSGILLET FRÄMJAR FORSKNINGEN KRING OCH VÅRDEN AV DET URÅLDRIGA GOTLÄNDSKA SPRÅKET - GUTAMÅLET
SAMT DET NU LEVANDE SPRÅKETS SUNDA UTVECKLING OCH TILLGÄNGLIGHET FÖR KOMMANDE GENERATIONER

 
 

Någle ård

astäuen, astäuas

grannen, grannfolket

päiku

flickan, pigan. Används om ogift kvinna

töisi

flickan, flickebarnet

sårken

pojken

källinggi

käringen. Används på Gotland vanligen rart och vänligt, liksom gumman (min)

lambi

fåren

lambunggen

lammet

ei

tackan, fårtackan

lambbuckn, lambbuck’n

baggen

baggen, skogsbaggen

den gaml gotländska hästrasen, s k gotlandsruss

russe, russi

hästen, hästarna

rabbis

vildkanin importerad från England (rabbit)

käutn, käut’n

sälen

pusslude, pussälude

hårig larv

rindi

murgrönan (Gotlands landskapsblomma)

släke

all slags sjögräs och tång som vräks iland

pärar

potatis (kollektivt), potatisar, potatisarna

bodi

boden, handelsboden, affären

pärk

ruta, men framför allt ett urgammalt bollspel

duri

dörren

ladingen

våren, vårtiden

räivu

räfsan

ti räkä

att räfsa (hö och säd)

bandfastar täun

Gotländsk gärdsgård sammanfogad med enevidjor

vasti

stengärdsgården (staintäun’n på N. o mell. Gotland)

körku

kyrkan

lambgifti, lambgifte (Fårö)

Det vackra huset med agtak där utegångsfår utfodras.

raubär

smultron

raurips, svartrips

röda vinbär, svarta vinbär

stickelsbär

krusbär

dricke, haimbryggt dricke

dricka, drickat. Ofta i komb. hembryggt dricka.

Kallas felaktigt Gotlandsdricku. Säg aldrig så!

möri, möiri

myren, träsket

träske

sjön

sjoen

havet

äi nat, äi netres

i natt, i går natt eller förliden natt

ti mysslä

att vissla

ti migä

att kissa

ti sjaudä

att gräla, gnälla och jämra sig

ti gräinä

att skratta, grina

ti baulä

att gråta och tjuta, men även om bölande tjurar.

äntligen

väldigt, t ex. äntlien gutt , väldigt gott

sno si

vända sig om

naug di, navva di (Fårö)

skynda dig, sno dig på
 
To the top

.

 
 

Epost till Gutamålsgillet