Gutamalsgillet logo


Allnakku 2013


2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017
Teisdag 1 Januari Gynninggi Ti gynne betyder att börja, och gynninggi är början eller begynnelsen. Om skapelseberättelsen i Bibeln skulle översättas till gutamål skulle den inledas: ”Ei gynninggi skaped…
Onsdag 2 Januari Leilnöiårsdagen Dagen efter nyårsdagen har av tradition haft namnet leilnöiårsdagen, lilla nyårsdagen, men stäurnöiårsdagen säger man aldrig.
Torsdag 3 Januari Jaullaikars dag Idag kan vi försöka att minnas vad vi lekte för jullekar innan TV och datorer gjorde sitt intåg i våra hem. Nytar, nötter, användes när man lekte Kallskoge eller Mitt svein gar ei skogen. Andra sittlekar var Ett skepp kommer lastat, och Kejsaren i Kina tycker inte om T.
Fredag 4 Januari Grannlages dag En bra dag att bjuda in alla dem som bor närmast, hela grannlage, på kaffe och kakor eller vad de nu föredrar.
Laudag 5 Januari Bidlages dag Bidlage betyder bjudlaget, dem man brukar bjuda när man har fest, inte grannar eller släkt men ändå trevliga att umgås med.
Sundag 6 Januari Trettndagen Trettndagen, eller trettondedag jul. Nu är det slut på storhelgen, skolorna börjar och vintern kommer kanske på allvar med snöyra och kyla.
Måndag 7 Januari A-kusinars dag Släkt är viktigt på Gotland, och många vet vilka som är deras a-kusinar. Men så heter det bara här. Sysslingar är det vanligaste uttrycket på svenska, men i norra Sverige säger man tremänningar, och på finlandssvenska kan man få höra uttrycket småkusiner.
Teisdag 8 Januari Flippdagen Julölet, jauldrikke, om det finns något kvar, kan, om det hettas upp, förvandlas till flipp med äppelgåttar, socker och brännvin. Vetebröd eller kakor kan läggas i eller ätas till. Flipp bör inte kombineras med bilkörning.
Onsdag 9 Januari Yvarallns dag Ordet overall kom in i svenska språket 1917 och används sedan dess oftast om ett enda klädesplagg som täcker hela kroppen och dras över övrig klädsel. (Träningsoverallen är dock oftast i två delar). I gutamålet har man helt enkelt gjort så att man förgutniskat det engelska ordet till yvarall.
Torsdag 10 Januari Marjasdagen Marjas är ett kortspel, vars namn kommer av det franska ordet för giftermål, mariage, och ett helt par, kung och dam av samma sort, ger poäng. Bondtolva är det svenska namnet.
Fredag 11 Januari Snåipikkens dag Snåipikken är ett annat namn på haggspeitn, dvs. hackspetten. Ordet användes också skämtsamt om ploglagsföreståndaren, som var den som ansvarade för att vägarna blev snöröjda.
Laudag 12 Januari Drikksäupus dag Nu är jauldrikke precis lagom att koka dricksoppa på, för drickat skall inte vara för färskt. Soppan värmer gott en äurvädasdag, och får man sen en bit fläsk eller en staiktar strämmingg på en surbrödskiva till då mår man gutt.
Sundag 13 Januari Tjugendagen Tjugendagen, eller på svenska tjugondedag jul, är den allra sista juldagen, och nu tar den riktiga vardagen vid. Det är rätt skönt tycker många som tröttnat på julpynt, men felet är kanske att man har börjat långt före jul?
Måndag 14 Januari Såfflukes dag Det kan kännas trögt att nu möta vardagen efter allt festande och firande. Om man unnar sig en liten stund på sofflocket kan det kännas lättare.
Teisdag 15 Januari Sitårkars dag Det är nu man skall sätta igång med sitårkar, arbete som utförs sittande. Förr lappade man fisknät, kardade ull och stickade strumpor. Nu finns många sitårkar att välja på och alla är bra, om man kan prata samtidigt.
Onsdag 16 Januari Ganbindningsdagen En vanlig sysselsättning på vinterkvällarna förr var att binde gan, dvs. knyta fiskegarn eller nät. Innan det blev allmänt med fabrikstillverkat bomullsgarn använde man lin och hampa.
Torsdag 17 Januari Gåimäppeldagen Ti gåime kan betyda att gömma men också att spara. Gåimäppel är höst- och vinteräpplen som tål lagring, och nu kan det vara dags att ta fram dem och göra en god äppelkaka efter eget huvud eller mormors recept.
Fredag 18 Januari Vammelstråius dag Vadmal är en urgammal nordisk vävnad, det viktigaste beklädnadsstoffet före industrialiseringens tid. Efter valkning krymper tyget, det blir tjockt, tätt och värmer gott. Vammelstråiu var nukk pa när drängen gytt vänd tråiu för ti hitte haim.
Laudag 19 Januari Kaulusdakkus dag Kaulusdakkar, alfågelhonor, var förr ett uppskattat tillskott i mathållningen. De åts som regel kokta. Fåglarna kunde fångas med bottensnaror, något som inte är tillåtet idag.
Sundag 20 Januari Stäuvädardagen När vädret är sådant att man helst inte vill gå ut, är det stäuvädar, stugväder. Det kan innebära kuling med stormbyar eller massor av blötsnö som vräker ned, men det finns fler stäuvädar, och alla är lika obehagliga.
Måndag 21 Januari Stikksaumens dag I dag tar vi itu med en stickning. Det verkar ha blivit populärt igen. Att ha en stikksaum i händerna när man ser TV eller hör på radion går bra.
Teisdag 22 Januari Äurdansns dag Ett yrväder, äurvädar, framkallar oftast negativa känslor och tankar på snöskottning hos vuxna personer. Men någon gång kan man också uppfatta det vackra i flingornas rörelser och därmed finna användning för det lite mer poetiska äurdans.
Onsdag 23 Januari Snåikastningsdagen Efter ett yrväder följer snöskottningen, snåikastninggi. Arbetet är tungt och slitsamt och mest lämpat för maskiner, om det går att komma fram med dem.
Torsdag 24 Januari Nygelhäntes dag Denna dag tillägnas dem som alltid fryser om fingrarna så det nyglar, värker i dem, också efter det att de har kommit in i värmen, kort sagt, de som är nygelhänte.
Fredag 25 Januari Fundardagen En riktig gotlänning fundar när det kliar i hans näsa. Detta kliande talar om att det inom kort kommer besök. Kliar det i högra näshålet kommer det manligt besök, vänsterklåda förebådar kvinnligt besök. Kliar det på näsan kommer det högfärdigt besök.
Laudag 26 Januari Buldardagen Just den här dagen kan man gärna träffas, ha trevligt och buldre, som betyder att man pratar högt och mycket. Om man kan göra det på gutamål är det bra, annars får man öva sig under buldardagen. Buldar kan också betyda åskmuller och annat buller.
Sundag 27 Januari Harsukkens dag En hartass användes i gamla tider för att stryka bort det man skrivit på en griffeltavla. På gutamål har man i stället använt benämningen harsukk. När man säger att man vill kar yvar de me harsukken menar man att det är något man vill glömma.
Måndag 28 Januari All kalars dag Karl på gutamål heter Kal, med stor eller liten bokstav, och flera karlar blir kalar. De mår bra av uppskattning och därför får alla karlar sin egen dag.
Teisdag 29 Januari Slygdardagen Ti slygde betyder att slöjda och innebär att man är skicklig i att hantera yxa och kniv. Slöjdkniven kallas för slygdarkneiv, eller slyddarkneiv.
Onsdag 30 Januari Byxmassdagen En byxmass var en liten gosse som nyss hade fått byxor. Han hade alltså växt ifrån kolten och var stolt över att ha blivit så stor.
Torsdag 31 Januari Värdsgansdagen Det nygutniska ordet för det världsomfattande nätet (World Wide Web) är värdsgane, världsgarnet.
Fredag 1 Fibbavari Lummläurdagen Lummläur är ett nygutniskt ord, som betyder mobiltelefon. Lumme betyder ficka.
Laudag 2 Fibbavari Bästpampdagen När man sättar bästpampen ei betyder det att man tar fram den allra bästa viljan och tar i av alla krafter. Det bör man göra i dag – och alla andra dagar.
Sundag 3 Fibbavari Hundlausardagen Hundlausar kallas ett ensligt och kargt område mellan Öja och Vamlingbo. Förklaringen till namnet kan vara att det är ett område, ”som är så öde, att där icke hörs eller syns en hund”.
Måndag 4 Fibbavari Kytsneipus dag Det är gott med varm soppa vintertid. Kytsneipå är en numera sällan serverad soppa, som är kokt på saltat kött och rotfrukter och spädd med mjölk. Somliga lägger också i gryn av något slag så det blir som en välling.
Teisdag 5 Fibbavari Huksdagen Om det händer något som man verkligen vill minnas, hukse, så kan man hugg’ a ritu ei förfleisi, det vill säga rista ett streck i den sten som ligger över öppningen till öppna spisen. Detta är närmast att jämföra med att rita kors i taket.
Onsdag 6 Fibbavari Dorti Dorti är detsamma som Dorotea. Det finns anledning att var uppmärksam på denna dag och dagarna runtomkring. Ettar gammelt så är det nämligen så, att det är just kring den här tiden som den mesta snön faller på Gotland.
Torsdag 7 Fibbavari Skaidhaukens dag Skaidhauken, skedkroken, är ett nödvändigt vävredskap som används när man träder varptrådarna genom vävskeden. Den är flat, av hårt trä eller ben, c:a 10 cm lång med krok i båda ändarna som liknar en höknäbb, därav namnet skaidhauk. Näps är ett annat gutamålsord för skedkrok.
Fredag 8 Fibbavari Snaikstus dag A snaikstå är en gnista. Snaikstå, eller snaikste, är ett fint ord som får en att tänka på en brasa en kall dag, valborgsmäss och grillning. Enda barnet i en familj eller släkt kan också kallas aindeste snaikstu, enda gnistan.
Laudag 9 Fibbavari Faitvidns dag Faitvid, tjärved, gör det lätt att tända en eld. Tallar som smittats av törskatesvamp torkar i toppen eller vid en gren och där bildas tjärved, skatvid från toppen och milläut på mitten. Stubbarna kan också ge tjärved.
Sundag 10 Fibbavari Hyrns dag Den heta askan blandad med små glödande kolstycken som blir kvar i spisen efter eldningen kallas för hyr. Förr förekom det att man staikt pärar, stekte (hela) potatisar, i hyrn.
Måndag 11 Fibbavari Kruppkaksmåndagen Kruppkaksmåndagen kallas dagen före fettisdagen. Gotländska kroppkakor görs på kokt potatis och fylls med stekt fläsk, lök och kryddpeppar. De öländska däremot innehåller råriven potatis och rått fläsk och måste kokas länge. Ofyllda kroppkakor är blinninggar.
Teisdag 12 Fibbavari Bölghankeldagen Bölg är bälg på svenska, hankel detsamma som handkläde och tillsammans blir det tumvantar. De är i alla fall mycket varmare än fingervantar.
Onsdag 13 Fibbavari Saigkårgsdagen Saigkårgen, som förr användes vid ullberedning, är gjord av spjälor eller rötter. På vinterkvällarna satt man vid ypne speisn, öppna spisen och kardade den varma ullen. Man fyllde saigkårgen med saigar, ullrullar, som sen vid spinningen tänjdes ut till en tunn ulltråd. Nu för tiden används saigkårgen till annat t.ex. för tidningar eller LP-skivor
Torsdag 14 Fibbavari Kerlaiksdagen Alla hjärtans dag på Valentins namnsdag är ju ett nytt, importerat påfund. Men tanken är fin, och kärleken, kerlaiken, behövs alla dagar.
Fredag 15 Fibbavari Vidränggis dag Bredvid köksspisen eller öppna spisen staplades veden. Till jul staplades mycket ved extra noggrant i vidränggi för att räcka hela helgen.
Laudag 16 Fibbavari Fettbånsns dag En flottyrkokt kaka med många namn är fettbånsn. Namnet donas, efter engelskans doughnuts, degnötter, kom kanske med emigranter som återvände. På svenska heter fettbånsar munkringar.
Sundag 17 Fibbavari Gradstukkens dag Gradstukken är termometern, och gradtale är antalet grader den visar. Gradstukken är viktig för en gotlänning, men inte så nödvändig som regnmätaren. Här är många människors inkomst väderberoende.
Måndag 18 Fibbavari Ganraidans dag Här är ett nygutniskt ord för personen som ser till att det är ordning och reda på hemsidan på internet. Webmaster heter det på engelska. Och svenska!
Teisdag 19 Fibbavari Drikkbymplns dag En drikkbympel är ett tvåbottnat laggkärl format som en ost och större än en vanlig drikkbytte. Den fylldes med drikke, gotlandsdricka, och togs med till strandi, stranden, när det fiskades. Det var gott med drikke som måltidsdryck när man gjort ett strandkok på den färska fisken då man kommit i land.
Onsdag 20 Fibbavari Slaghaukens dag Slaghauken är en duvhök. Den är 45-55 cm lång och vingbredden är c:a 110 cm. På gutamål har den flera namn: Däuhauk, slaghauk eller hynshauk. Eftersom den tar jaktbart vilt och även tamhöns, så har den inte varit välsedd och förföljts intensivt. Idag är alla rovfåglar fridlysta.
Torsdag 21 Fibbavari Sjöeisns dag Sjöeisn säger man nu och sjoeisn sade man förr, men det är havsisen som menas. Gylar, vätar, träsk och mörar finns det inne på Gotland, men inte sjöar.
Fredag 22 Fibbavari Vaglars dag Vaglar är de sittpinnar som är ett måste i ett hönshus om man vill att hönorna, och tuppen, skall trivas. Förr hade hönorna inget eget hus att vara i utan satt på nätterna på sittpinnar i köket över den plats där veden förvarades.
Laudag 23 Fibbavari Slabbmyssus dag A mysså me slabbar pa, liksom äugleaugå, är sådant som fastlänningar kan utsättas för på Gotland. Slabbar är öronlappar som kan fällas ned, så en ryssmössa är en typisk slabbmysså eller slabbmysse.
Sundag 24 Fibbavari Per hitstain Dagarna blir allt längre och solen kommer högre och värmer mer. Per hitstain, som är en gammal märkesdag talar om att stenarna i strandkanten hettas upp av solen så att isen smälter i en ring omkring dem.
Måndag 25 Fibbavari Pussldagen Pussldagen kan handla om att lägga pussel men annars finns det en massa tidskrävande småsysslor som skulle ha varit gjorda för länge sedan. Tänk så skönt att det äntligen blev gjort!
Teisdag 26 Fibbavari Snaudklipptes dag Hårmodet växlar och det finns olika frisyrer. I dag är det de kortklipptas dag. Den som är snaudklippt behöver knappast kamma sig.
Onsdag 27 Fibbavari Kränkus dag A kränkå, eller kränke är oftast en pall på svenska, men alla kränkar är inte avsedda att sitta på. De kan se väldigt olika ut, beroende på användningen, som mjölkkränkå, ullkränkå, skrubbkränkå och vävkränkå.
Torsdag 28 Fibbavari Maje Av årets alla namnsdagar är det nog Mariadagen som är mest känd, kanske för att många har det namnet. Maje, liksom Majen och Marien är gamla gotländska smeknamn för Maria.
Fredag 1 Mass Skäutskippardagen Fram till mitten av 1900-talet fanns det gott om småskutor på Gotland. Den som förde befälet ombord var skäutskippan, skutskepparen.
Laudag 2 Mass Vintarnarrars dag Om vintern är mild kan man få se vintarnarrar blomma redan i slutet av februari, och oftast menas då snödroppar. Andra säger att gutamålsnamnet gäller snöklockor, vintergäck eller tusenskönor.
Sundag 3 Mass Stundnem fålks dag Stundnem är den som tar vara på alla småstunder under dagen och gör något nyttigt hela tiden. Det finns ju faktiskt sådana människor.
Måndag 4 Mass Gaimaldus dag På sommaren uppskattar folk öppna landskap, fin utsikt och solbelysta fält. Samma område i mars månad är ett ställe där det blåser jämt och inte är lä någonstans. Det är just vad som menas med a gaimaldå, eller gaimalde.
Teisdag 5 Mass Massgaistdagen Massgaistn är känd från visan som har samma melodi som ”Vårvindar friska”, och så kan man ju också kalla den pinande blåsten i mars månad.
Onsdag 6 Mass Åirnsnapars dag I visan om massgaistn talas det om åirnsnapar bla, blåfrusna örsnibbar. Nasnäbben, nästippen, och finggarändar, fingertopparna, är andra kroppsdelar som lätt blir iskalla.
Torsdag 7 Mass Kattbånsns dag Båns är något stort och runt, och kattbåns låter rart, men hann-katt hette det tidigare. ”Mårmårs bånsn” är en läsvärd berättelse på gutamål för barn och vuxna.
Fredag 8 Mass Kvinnfålkis dag Internationella kvinnodagen bör bli kvinnfålkis dag på gutamål. Kvinnfålksmänske kan man också säga, och då hörs det ju att kvinnor är både folk och människor.
Laudag 9 Mass Slundue fålks dag Slundu är ett väldigt bra gutamålsord som har många olika betydelser, som slug, finurlig, illmarig, smart, klurig, klipsk och slipad.
Sundag 10 Mass Äutlåisningsdagen Tiden då den stränga vintern till slut är över och stora snömassor snabbt smälter bort brukar kallas för äutlåisninggi. När man ger ut en bok eller har premiär av något annat slag kan man använda äutlåisningsdag i stället för det halvengelska ordet release-dag.
Måndag 11 Mass Bläkkus dag Nu är det vår, för bläkku, tofsvipan, har kommit. Tyvärr har den minskat i antal, men ännu kan man höra den ropa pii-vitt sent på kvällarna och se den flyga på sitt karakteristiska sätt.
Teisdag 12 Mass Di rispretes dag Människor är som virke. Besvärligast är sådana som är snone och ainsöilte (vridna, medsols eller motsols). De allra bästa att ha att göra med är di risprete, för dom är rejäla, pålitliga och stadiga.
Onsdag 13 Mass Bräusdagen I kortspelet bräus värderas inte spelkorten som i andra sammanhang, och dessutom har de helt annorlunda namn. Vad sägs om bräusn, spitn och dulln?
Torsdag 14 Mass Tupptrastns dag Tupptrastn eller leiländsagan är medhjälpare till sågmästaren, storändsagan, vid ett sågverk. Sågmästaren står vid den grövsta änden av stocken och bestämmer hur den skall sågas, och medhjälparen finns vid den smalare änden, tuppen eller leiländn.
Fredag 15 Mass Vädarkvännis dag Vindkraften har gamla anor på Gotland. De flesta av de större gårdarna hade förr en egen väderkvarn. Idag utnyttjas vindens energi i mer än 150 moderna vindkraftverk på Gotland, men det finns bara ett fåtal funktionsdugliga väderkvarnar kvar.
Laudag 16 Mass Staräurns dag Varje vår diskuteras det livligt om antalet staräurar och om vad som kännetecknar en sådan. Snö, blåst och åtminstone en stare måste i alla fall finnas med.
Sundag 17 Mass Gartru Gartru är en gutamålsvariant av Gertrud. Dagen är en märkesdag, mest när det gäller vädret, och Bengt, den 21 mars, finns ofta med. Om det regnar mellan dem, gråter Gartru efter Bengt. Det går över då han kommer.
Måndag 18 Mass Otndagsdagen Otndag är eftermiddagskaffe eller motsvarande. Förr i tiden när man bara kunde arbeta i dagsljus blev det kortare arbetsdagar under vintern och då blev det ingen otndag, men efter Gartru fick man det.
Teisdag 19 Mass Klambarhules dag Fullproppat med saker som man kanske behöver längre fram eller inte får plats med någon annanstans är ett klambarhul. Ingenting är lätt att hitta och vill man ta fram något får man flytta annat. Dags för en rensning?
Onsdag 20 Mass Ladisjamninggi Ladisjamningg betyder vårdagjämning, då dag och natt är lika långa över hela jorden. Nära ekvatorn är det ju så året runt.
Torsdag 21 Mass Svidldagen När man skall göra hål i en korkskiva kan man använda en svidl. Det är en lång smal järnstång med ett trähandtag. När järnet är rödglödgat går det lätt att sticka svidln genom korken.
Fredag 22 Mass Sladarstundsdagen Sladarstund var vanlig i det gamla bondesamhället. När det började skymma, men det ännu var onödigt att tända lampan lade man ifrån sig arbetet och pratade, vilade eller kopplade av en stund tills det blev mörkt. Då som först tändes lampan och arbetet fortsattes.
Laudag 23 Mass Langgstanggis dag Langgstanggi är den långa stången bland fingrarna, alltså långfingret. Närmast detta finger åt lillfingerhållet till finns tårpan, det vill säga ringfingret.
Sundag 24 Mass Körktånn'ns dag Våra kyrkor med sina höga torn byggdes för att synas långt, över den dåtida bebyggelsen. Över 90 av dem finns kvar, och flera av dem har i många hundra år också fungerat som sjömärken för att hitta till fiskeplatser. Somliga gotlänningar säger körktånn’n och andra säger körktånne.
Måndag 25 Mass Tigelhynus dag Tigelhynu är en helt vanlig höna som har bestämt sig för att samla ihop ett stort antal ägg samt lägga sig på dessa och ruva. Går det bra får man så småningom se tigelhynu komma spatserande med en hel hög hynsunggar i släptåg.
Teisdag 26 Mass Jaugasis dag Jaugasi ser ut som en liten gås men är en and, gravanden. Honan har ingen skyddsfärg som andra andhonor har, så det kan vara svårt att se skillnad på könen, men de klarar det ju bra själva.
Onsdag 27 Mass Stainskipes dag Skeppsättningar av sten är gravmonument gjorda för att synas långt och ses av många. De finns också på andra håll, men på Gotland är de gamla (från bronsåldern) och många (över 350). Med dåtidens teknik fordrades mycket arbete för att forsla dit stenarna och resa dem, så de flesta människorna begravdes i enklare gravar.
Torsdag 28 Mass Rumpstjännus dag Rumpstjännu är en stjärna med svans, alltså en komet. Just nu kan man vid klart väder se en ganska nyupptäckt och för tillfället ljusstark komet som heter C/2011L4 eller Panstarrs.
Fredag 29 Mass Langgfredagen Långfredagen blev helgdag här i Norden först på 1600-talet. Ända till 1969 var det förbjudet att anordna nöjestillställningar då, och alla affärer var stängda. Numera finns inget förbud, men visst skulle det väl vara skönt med en dag utan all kommersialism.
Laudag 30 Mass Påskaftn Förr kallades påskafton för pask laudagen, som betyder påsklördagen. Många a-ljud har blivit till å i svenska språket, men i mail-adresser och gutamål finns de kvar. Där har ord som a, fa, ga, gra, na, pa, sla och sta ingen ring över a.
Sundag 31 Mass Påskdagen Årets näst största helgdag är påskdagen. Det gamla gutamålsnamnet på den är fyst dagen paskar, första dagen påsk, men det finns nog ingen som säger så nu för tiden.
Måndag 1 Ápril Ann'ndagen påsk Efter fyst dagen påsk kommer ann’ndagen påsk, dvs. annandag påsk. I äldre tider firades hela veckan efter påsk, men firandet har nu begränsats i tid.
Teisdag 2 Ápril Langgnosdagen Du blev kanske lurad i går men blev inte varse lureriet förrän i dag. Då har du blivit lurad april langgnos och är väl lite snopen kan man tänka.
Onsdag 3 Ápril Stainråirsdagen Stainråir i markerna kan vara minnen från åkrarnas tillkomst och senare tiders stenplockning, och kallas då odlingsrösen, men de största är gravrösen som är minnesmärken, inte minst över det enorma arbetet att släpa ihop alla stenar.
Torsdag 4 Ápril Snällkäptes dag Den som är snällkäpt pratar fort. Lennart Hyland var snällkäptar. Snäll= snabb, käpe= haka.
Fredag 5 Ápril Vattnkantns dag Där hav och himmel möts finns vattnkantn, dvs. horisonten. Ordet kan också användas för att benämna strandkanten eller vattenytan.
Laudag 6 Ápril Hattjofladdrikens dag Det finns inget ord på svenska som är en direkt motsvarighet till en hattjofladdrik, utan det är lättare att förklara vad han inte är. Han är ingen stadig och stabil person som sitter stilla på sin stol och som man alltid vet var man har.
Sundag 7 Ápril Trampvagnsdagen Villsuped kallades nog detta fordon allra först, sen blev nog trampvagn den allra vanligaste benämningen på det som idag oftast får heta cykel.
Måndag 8 Ápril Sukkhakars dag Oftast är man nog inte medveten om att man har sukkhakar i halsen. Men vid halsinfektioner blir dom ibland synnerligen kännbara. På svenska kallas dom halsmandlar.
Teisdag 9 Ápril Vassridldagen Vass är i dagens ord liktydigt med vatten. Ibland ridlar vattnet i havet . Det betyder att vattenståndet med korta intervaller varierar ganska kraftigt. Om man befinner sig på stranden kan man se hur vattnet kommer och går.
Onsdag 10 Ápril Langghalus dag Sädesärlans gutamålsnamn, langghalu, passar bättre till fågeln än det svenska namnet gör, för den äter ju inte säd utan insekter och småkryp. Men lång stjärt har den, vilket langghalu betyder.
Torsdag 11 Ápril Bulhäusdagen Bulhäus passar bra på Gotland som har sitt kärnvirke som vuxit långsamt och blivit segt och starkt. Det är en typ av skiftesverk med grova plankor, bular, som falsas in i lodräta stolpar med skåror i. Bularna pressas samman av takets tryck.
Fredag 12 Ápril Litningsdagen Tidigare tillverkades fisknät av lin, hampa eller bomull. Till litning, dvs färgning av dem, använde man asklut och bark av björk, al eller gran. Senare användes soda och gubbrakk (quebracho) eller kateku som båda är växtextrakt från tropiska träd.
Laudag 13 Ápril Håikällinggis dag Den mängd hö som fanns kvar på håilufte, höloftet, på vårkanten kallades för håikällinggi. Ofta var det svårt att få höet att räcka till.
Sundag 14 Ápril Nydus dag Nydu är en stor träklubba. Före de moderna vedklyvarnas tid användes nydu tillsammans med janväggar, järnkilar, för att klyva ved och trodar.
Måndag 15 Ápril Staintäunsdagen Det är en stor konst att lägga en staintäun, en stengärdsgård, så att den blir stadig. De vackraste stengärdsgårdarna finns på Fårö och på södra Gotland. På Sudret säger man dock stainvastar eller endast vastar.
Teisdag 16 Ápril Gimbarunggars dag När man talar om lambunggar är det alla årets nyfödda lamm. En del av dessa är gimbarunggar, det vill säga sådana som fötts av en förstföderska.
Onsdag 17 Ápril Gaitrikkus dag Gaitrikku var ett litet lamm- eller gethus där agtaket gick ända ner till marken. Det var vanligtvis mindre än en lambgift och fanns oftast bakom lagårn eller i skogen. Lambi, fåren, eller gaitar, getterna, fick mat och skydd där på vintern.
Torsdag 18 Ápril Kåksus dag A kåkså, eller kåkse är en långskaftad träklubba som förr användes till att slå sönder och sprida ut gödselkokor, göislrukar, på betesmarken. På senare tid har det blivit populärt ti kåkse med golfbollar.
Fredag 19 Ápril Tåilus dag Tåilu är spillkråkan, den största hackspetten som finns här. Det är en imponerande fågel som hörs långt och flyger snabbt och energiskt med sin kantiga kropp och närmast hammarliknande huvud.
Laudag 20 Ápril Hanikkens dag Hanikken är en detalj på en dricktunna, nämligen den del som tappen sitter i. På svenska lär denna anordning heta tuta.
Sundag 21 Ápril Årdis dag Ård är ett ord som betyder ord. Men på södra Gotland betyder det också en stenig udde som sticker ut i havet. Det finns 150 sådana uddar som har ett namn som slutar på ård.
Måndag 22 Ápril Stainmakkars dag Stainmakkar är ett nytt gutamålsord för uråldriga gotländska fossil. De är avtryck eller avgjutningar av många olika sorters smådjur, som levde vid korallrev i ett grunt hav för 400 miljoner år sedan, på den tiden då området låg nära ekvatorn och det ännu inte fanns några djur på land.
Teisdag 23 Ápril Eidsmäkkars dag Id är en god fisk om den fångas på hösten eller våren innan den har lekt i åar och bäckar. Eidsmäkkar blir det om man mal idfiléer med alla småben kvar, blandar med malet fläsk, ägg, ströbröd och kryddor, samt formar flata bullar som man steker.
Onsdag 24 Ápril Håiskäres dag Håiskäre, öskaret, var livsviktigt att ha med i båten vid fiske. Den som olovligen tog någon annans öskar straffades hårt av hamnrätten i fiskeläget.
Torsdag 25 Ápril Tålkens dag Rödbenan kallas tålken, tulken eller stullken på gutamål. Det är ett gott tecken om man får höra tålkens gälla och ängsliga läte, för det modar regn, förebådar regn.
Fredag 26 Ápril Pärsättningsdagen En av vårens viktigaste dagar är pärsättningsdagen, när potatisen skall i jorden. När den är väl nedmyllad kan man andas ut ett tag, tills groddarna har kommit upp ur jorden och man börjar oroa sig för sena nattfroster.
Laudag 27 Ápril Purrhynsis dag Purrhyns är den gemensamma benämningen på brushanehane, purrhane och brushanehona, purrhyne. I parningsdräkten har purrhan’n en krage på halsen, som kan purres upp, resas upp.
Sundag 28 Ápril Fagningblåmmdagen När fagningblåmmar, vitsipporna, snabbt växer upp från sin jordstam och lyfter upp vissna löv är det dags ti fage ängge, att räfsa lövängen som de växer i.
Måndag 29 Ápril Ängges dag Ett riktigt ängge är en artrik slåttermark som är lagom glest beväxt med träd och buskar. Det är mycket arbetskrävande och inte lönsamt men gott för själen.
Teisdag 30 Ápril Maieldns dag På gutamål säger man maield, inte valborgsmässoeld. Förr sade man också maistangg i stället för midsommarstång. Det är ju faktiskt mycket enklare att säga så.
Onsdag 1 Mai Mysselpeipus dag När en gotlänning mysslar betyder det att han visslar. När han gör a mysselpeipu så gör han således en visselpipa, vilket går som allra bäst på våren.
Torsdag 2 Mai Tåskblåmmdagen Tåskblåmmar, våradonis, finns på några få växtplatser på södra Gotland och på Öland men är vanligare på de sydryska stäpperna och vidare österut. De är vackra men giftiga, som de andra i smörblomfamiljen brukar vara.
Fredag 3 Mai Skräkkstunkars dag Det var inte för att vara snäll mot skrakhonan som man satte upp skräkkstunkar, skrakholkar. Anledningen var att skrakäggen var eftertraktade som mat.
Laudag 4 Mai Kusstainsdagen För att minska brandrisken är det viktigt att kusstainar, skorstenarna, ofta sotas och kontrolleras. S:t Florian eller Florianus, som är sotarnas skyddshelgon, firas den fjärde maj, och därför passar det bra att kusstainsdagen infaller idag.
Sundag 5 Mai Kaipars dag Skogslök, kaipar, är den mest kända och mest använda av Gotlands fem vilda lökarter. Det växer skogslök också på andra håll i Sydsverige, men det är här som man av tradition har lagat kaipkål, kaipsoppa, som vårtecken. Numera ingår växten i många andra matrecept.
Måndag 6 Mai Halsbandans dag Gotlands landskapsfågel halsbandsflugsnapparen saknade länge ett gutamålsnamn, fast han brydde sig kanske inte om det. Men nu har namnet halsbandan börjat användas, och det fortsätter vi gärna med.
Teisdag 7 Mai Pinnsveinsdagen En igelkott heter inte bara pinnsvein på gutamål utan också pinngys, pinngyså eller pinngyse och pinnso, och den är Gotlands landskapsdjur. Den lever oftast i närheten av folk och har kanske kommit hit med människorna.
Onsdag 8 Mai Nedrus dag Nedru är gutamålets ord för ödla. De flesta ödlor kan en konst som är rätt märklig och som kallas autotomi. I ödlans fall betyder detta att den kan tappa svansen precis när den vill.
Torsdag 9 Mai Himmelsfärdsdagen Kristi Himmelsfärdsdag infaller på den 40:e dagen efter påsk och minner om den dag då Jesus enligt Bibeln lämnade jorden och fördes upp till himmelen. Himmelsfärdsdagen kan firas tidigast den 30 april och senast den 3 juni.
Fredag 10 Mai Trodartäundagen Ain trolå, eller trole kan man börja med, men trodar är en samling trolar, som utgör liggvirket i en trodartäun. Till en riktig bandtäun eller bandfastar täun behövs också staurar u bandar, störar och vidjor av ene.
Laudag 11 Mai Bädningsdagen Bande är en vriden vidja av ene som sammanbinder staurar, störarna i en trodartäun, gärdsgård. Bandelden skulle brinna bra så att vidjorna blev lagom mjuka och formbara, då gick bädninggi bra.
Sundag 12 Mai Leilus dag Den yngsta och minsta i familjen får ofta heta leilu, lillan, och hennes dag bör firas på våren. Det finns nog både fördelar och nackdelar med att vara leilu, och hon trivs ofta med att bli äldre och se nya småbarn komma.
Måndag 13 Mai Avhaldningsdagen Ti hald av någen var inte så vanligt förr. Det betyder att krama eller omfamna någon, och det kan man göra alla dagar på året och inte bara en. Men dagen får gärna bli en tradition, för visst finns det väl någon som du vill ge en kram på avhaldningsdagen?
Teisdag 14 Mai Hundvuffens dag Människans äldsta husdjur har åtminstone ett smeknamn på gutamål, hundvuffen. Det motsvarar ungefär vovven och sägs nog mest till valparna. Mamman till valparna, tiken, kan kallas tävu.
Onsdag 15 Mai Kissmisns dag Kattens eller kattungens smeknamn är kissmisn eller bara misn. Annars brukar katter ofta få namn som syftar på utseendet, som Raudar med rödaktig päls och Ringen med vit ring om sin svarta svans.
Torsdag 16 Mai Gladränggis dag A gladrängg är en solvrå, en plats där det är skönt att sitta ner ett tag, i lä för blåsten, och njuta av årstidens behag.
Fredag 17 Mai Ansnbräuksdagen I stället för återvinning kan man säga ansnbräuk, och det är något som är alldeles nödvändigt för att våra resurser skall räcka till. Överbliven mat kan bli nya rätter och slitna textilier blir trasmattor. Glas och metall smälts om till nya former. Och det är billigare att köpa begagnade saker än nytillverkade.
Laudag 18 Mai Pingstaftn Pingstafton är en populär bröllopshelg, eftersom naturen ju oftast står i sin fagraste skrud mellan hägg och syrén. Det är också en lämplig helg för utflykter, kanske ut till Sudret för att se på tåskblåmmar, våradonis.
Sundag 19 Mai Pingstdagen Ordet pingst härstammar från det grekiska ordet pentekoste som betyder den femtionde, alltså 50 dagar efter påsk. Pingst är en kristen högtid som påminner om att den helige Ande blev utgjuten över apostlarna i Jerusalem.
Måndag 20 Mai Leinsaningsdagen Leine, dvs. linet, skall helst sås i sandjord och gödas med lambgöisl, lammgödsel. När sleitynn’n gynnar glångge, slånbären börjar blomma, då skall linet sås. Har man sån tur att langghalu, sädesärlan är på linstycket när man sår blir det fint lin.
Teisdag 21 Mai Stäurbåtns dag Den båttyp som vi idag kallar för tremänning eller treroning kallades tidigare oftast för stäurbåt. Flera sådana båtar seglar fortfarande varje sommar, bl a Kungen av Herrvik, Ungmor och Petsarvebåten.
Onsdag 22 Mai Bikkinggdagen Ett bra sätt att förlänga hållbarheten på strömmingen är att röka den. Den gyllengula fisken byter då namn och kallas för bikkingg.
Torsdag 23 Mai Framkalns dag En storbåt eller tremänning bemannas av framkal, millkal och bakkal. Alla har sina mycket bestämda uppgifter då man fiskar. När man tar upp garnen är det framkalns uppgift att ro.
Fredag 24 Mai Gullsårkens dag När man förr var ute på sjön för att dra torsk, fick man inte nämna fiskens namn. Han kallades i stället för t.ex. gullsårken.
Laudag 25 Mai Drikktappans dag En viktig funktion vid stora kalas, särskilt bröllop, hade drikktappan. Det var han som hela tiden såg till att det fanns hembryggt öl i kannorna.
Sundag 26 Mai Omors dag Mors dag får heta omors dag på gutamål. Omor betyder egentligen vår och hela hushållets mor, mor i huset, och inte bara barnens mor.
Måndag 27 Mai Tynnesdagen Tynne, tynnesbuskar är ett samlingsnamn på taggiga buskar av olika slag, och heter törne på svenska. De finns kvar på betesmarker på grund av sina taggar, och det är bara under blomningstiden som folk gillar dem.
Teisdag 28 Mai Flatäskus dag En liten flatbottnad roddbåt utan köl, en eka, kallas flatäskå eller flätå. Det är en bra båt vid långgrunda stränder men olämplig att ge sig ut med på djupt vatten.
Onsdag 29 Mai Böisårkars dag Böisårkar, i ordagrann översättning stadspojkar, är en liten fin orkidé som heter krutbrännare på svenska. Men den har fått ännu fler gutamålsnamn: bräudnäbbar, bräunnakke, bräunnäbb, svartkulle, svartlassar och svartnakkar.
Torsdag 30 Mai Ringgmäurns dag Den ringmur som avses är givetvis den som löper runt det som nu kallas Visby innerstad. Muren tillkom huvudsakligen på 1200-talet för att avskilja staden från landet och den var ett ”svartbygge”, eftersom den byggdes utan lov från högre ort. Muren är en viktig bit av Världsarvet Visby, men det finns kritiker som anser att muren inte får det underhåll den förtjänar.
Fredag 31 Mai Stövstillardagen När det varit torrt en längre tid blir det mycket stöv, damm, på kalkstensvägarna. Kommer det då ett fint regn så stillas dammbildningen.
Laudag 1 Juni Russis dag Russ är ett gutamålsord för hästar av alla raser. Numera används det mest om vår urgamla, miljöanpassade ras här på ön, gotlandsrussen. De kallades förr ibland för skogsbaggar.
Sundag 2 Juni Grönjårdis dag Grönjård är inte bara klippta och välansade gräsmattor utan all mark som är bevuxen med olika sorters gräs och örter. Om man låter bli att rensa ogräs i trädgårdslandet och det regnar tillräckligt blir det snart grönjård där.
Måndag 3 Juni Summarkållus dag En sommarklänning, summarkållå, i tunt fladdrande tyg är skönt i sommarhettan. Men förr klädde man sig mera efter almanackan än efter vädret, och det kunde nog vara kallt att cykla till pingstbasar i sommarklänning.
Teisdag 4 Juni Gleipens dag Gleip, kasse och hap är gamla gutamålsord, som alla betyder fiskehåv på svenska, men håvarna har olika utseende och användningssätt.
Onsdag 5 Juni Svaipens dag För länge sedan uppfann någon en delad dörr där övre halvan, svaipen, kunde öppnas, så att man kunde stänga djuren ute eller inne och ändå få in dagsljus och frisk luft.
Torsdag 6 Juni Gustafs dag Av alla gotlänningar med förnamnet Gustaf är nog Gustaf Larsson den som är mest känd. Han försörjde sig som byggnadssnickare, men var en skicklig författare, inte minst på gutamål. Han var en av Gutamålsgillets stiftare.
Fredag 7 Juni Tänbyxars dag Tänbyxar är ett spontant uppkommet, eller kanske nyuppfunnet ord för stretchjeans och andra byxor som tänar si, tänjer sig, är elastiska och går lätt att röra sig i. Ordet tänbyxar är lättare att stava och uttala än stretchjeans.
Laudag 8 Juni Aurburgis dag A aurburg är en grusås, oftast en gammal strandvall. Det är torr och mager mark, lämplig till vägar och boplatser, och den kan bjuda på en färgrik blomning av axveronika, getväppling, blåklocka och gulmåra eller andra växtarter.
Sundag 9 Juni Lamblydningsdagen Ti lyde lamb innebär att man med händerna tar bort den lösa ullen på fåren. Detta gjordes förr på våren eller försommaren och helst när månen stod i ny.
Måndag 10 Juni Saudis dag Saud är ett gammalt ord som betyder brunn. Man hämtade upp vattnet med hjälp av en saudskrok, brunnskrok och brunnen skyddades av en saudshålk eller brunnsholk. I brunnen bodde saudsgubben, brunnsgubben, som man skrämde barnen med.
Teisdag 11 Juni Såidesdagen Såide är en tjärdal där man bränner tjära av tallstubbar, faitvidsstumblar. Det tar lång tid, först att rensa tjärveden, ti smait såidsvidn, och sedan tar det en vecka med såidesbränninggi. Resultatet brukar bli en fin tjära.
Onsdag 12 Juni Haggvann'ns dag En haggvann är en urholkad stock som kan användas till att vattna kreatur i. Det är också benämningen på den urholkade stock som leder tjäran från auge ei såide till källan där tjäran tappas av.
Torsdag 13 Juni Soleldns dag Soleld är ett kort men uttrycksfullt gutamålsord som betyder första gradens brännskada av alltför mycket sol. Täckande kläder är det bästa och billigaste solskyddet.
Fredag 14 Juni Gullstäuus dag Gullstäuå betyder lekstuga, men det går bra att leka den leken även om man inte har någon stuga, bara man har något som kan föreställa bord och stolar och kökssaker. Kaffekoppar utan öra och spräckta tallrikar duger bra.
Laudag 15 Juni Tälgåimus dag Tälgåimå är kurragömma. En person står vid en husknut, blundar och räknar till hundra, medan de andra gömmer sig. Sedan letar den som räknat, och då passar någon på att springa fram, klappa husknuten och ropa fri. Ett annat gutamålsord för kurragömma är täl stuln.
Sundag 16 Juni Vild blåmmars dag I hela Norden firas sedan tio år de vilda blommornas dag söndagen före midsommar med exkursioner för allmänheten, ledda av erfarna botanister. Det är ett bra sätt att lära sig känna igen växter, om någon talar om vad de heter och hur man ser att det är just den sorten. Och på Gotland finns det verkligen många arter att välja på.
Måndag 17 Juni Karäusdagen Karäuse är en liten, kort och bred karpfisk som var ganska vanlig i de gotländska myrarna innan de dikades ut. Den finns fortfarande kvar, bl.a. i Tingstäde träsk. På svenska heter fisken ruda.
Teisdag 18 Juni Luktntånndagen En storväxt, sällsynt buske som heter Rosa rubiginosa, äppelros. Blommorna är rosa, nyponen används ej. Den blommar i juni och juli, då både blad och blommor doftar starkt av äpple. Varma dagar känns doften flera meter omkring busken. De luktar gutt därav namnet luktntånn.
Onsdag 19 Juni Unggmansstanggis dag Ungmansstången görs av en fin rak gran. Den kvistas och barkas men högst upp lämnas gräntuppen. Av fina grangrenar binds en krans som lindas kring stången i spiralform. När det är brudvisning på kvällen går brudföljet med spelmän i täten runt stången som står mitt på stäurgardn.
Torsdag 20 Juni Leilgardslukus dag På gården finns dels en stäurgard, där djur och fordon har tillträde, dels en inhägnad leilgard runt bostadshuset, med blomsterrabatter och trädgårdstäppa. Man tar sig in till leilgardn genom en grind, leilgardsluku.
Fredag 21 Juni Missåmmasaftn Midsommarafton uttalas missåmmasaftn på gutamål. Om inte försommartorkan har varit för svår kan man nu plocka sju sorters vilda blommor att lägga under kudden eller sätta i vas.
Laudag 22 Juni Missåmmasdagen missåmmasdagens festbord står kanske en bukett med blå akarrosar, bevargras, gäul prästkragar, päukvaite, hundlök, veit prästkragar u säurblad. Det är blåklint, darrgräs, färgkulla, pukvete, hundkäx, prästkrage och ängssyra.
Sundag 23 Juni Auknamnsdagen Har du svårt att hitta de rätta öknamnen får du lite hjälp här: Aitarpuse, baldarkällingg, daunikk, fisaknik, gjånhane, rabbhauk, sainsikk
Måndag 24 Juni Kokarmors dag I varje socken fanns det förr minst en kokarmor, och hon var en respekterad yrkeskvinna. Hon kunde konsten att baka många sorters bakverk och laga till kalas, vilket kunde ta en vecka eller mer.
Teisdag 25 Juni Davids dag Det finns många skäl att denna dag tänka på konstnären David Ahlqvist i Ardre (1900-1988). Han gjorde så oerhört mycket bra på många områden, bland annat då det gällde gutamålets bevarande.
Onsdag 26 Juni Kimbninggis dag Kimbningg är ett sätt att få kyrkklockorna att ljuda i en viss takt eller melodi genom att med handkraft slå stenar i snabb rytm mot kyrkklockan. Den förekommer vid bröllop och förr på högtidsaftnar såsom jul, pingst och midsommar, dock inte på påskafton.
Torsdag 27 Juni Staikstrikens dag Staikstriken är den låt som spelmännen spelar vid bröllop eller andra fester när huvudrätten, steken, bärs in och under vissa ceremonier bjuds gästerna.
Fredag 28 Juni Skaffardagen All serveringspersonal kan kallas skaffare. Vid stora tillställningar förr behövdes det många, både kvinnor och män, och det fanns några i varje socken som var kunniga skaffare och brukade anlitas.
Laudag 29 Juni Håiskämmus dag A håiskämmu är en liten regnskur som inte gör någon nytta för växtligheten, men som försämrar det slagna höets kvalitet.
Sundag 30 Juni Kakpusns dag Kakpusn är ett minne från ett stort kalas, en påse av papper eller plast fylld med fina bakverk, eller smulorna av dem, till glädje för barn som inte fått följa med. Somliga säger att seden med kakpåsar är bortlagd och andra säger tvärtom.
Måndag 1 Juli Haimkumstdagen Så här års söker många gotlandsfödda upp sina rötter och kommer hit på semester. Då är det en bra idé att ordna en haimkumstdag, en hemkomstdag, för att få träffa sina gamla bekanta.
Teisdag 2 Juli Rosars dag Förr i tiden kallades alla lite större och färgstarka blommor för rosar, t.ex. vallmogar, kungsljaus och päuktynne, som heter puktörne på svenska.
Onsdag 3 Juli Spissnäbbens dag Spissnäbben är en alkfågel som häckar i stort antal på Karlsöarna. Den har fått sitt gutniska namn efter den smala, spetsiga näbben. På svenska kallas den sillgrissla.
Torsdag 4 Juli Tjåkkskörtars dag Flundror är bäst i augusti, när de är feta och fina, men får man små magra flundror i juli kan man göra tjåkkskörtar genom att doppa dem i tjock pannkakssmet innan de steks. Pannkaksflundrar är ett annat namn.
Fredag 5 Juli Tördns dag En av de alkfåglar som finns i stor mängd på Karlsöarna är tördn, tordmulen. På tördns kraftiga svarta näbb går ett vitt streck från ögat till undre näbbspetsen. Förr trodde man att det var avföring som kom från ögat. Därav namnet, tord eller törd betyder just ”skit”.
Laudag 6 Juli Pärkdagen Nu är det högsäsong för gutniska idrotter, och pärk är en av de största. Den spelas av två lag, med en speciell skinnklädd boll, och själva pärken är en ruta gjord av träribbor. Ordet pärk betyder också fisksump, en trälåda i vatten där man kan förvara levande fisk.
Sundag 7 Juli Varpus dag Den andra stora gutniska idrotten är varpa, och den har spritt sig också utanför Gotland. Man KASTAR varpa och inget annat, det är viktigt. Varpan, varpu, kan vara en stor flat sten eller en gjuten metallvarpa.
Måndag 8 Juli Vimpus dag Vimpå eller vimpe var ett slags enkel hängmatta för små barn. Den gjordes t.ex. av en schal, där alla fyra hörnen bands ihop om en stång. Stången hängdes upp i ett träd, där svimsede, gungade, det så gott så barnen somnade. Föräldrarna var då fria att arbeta på åker och äng. Det var före daghemmens tid.
Teisdag 9 Juli Tjelvars dag Tjelvar, som enligt Gutasagan var den första människan på Gotland bör naturligtvis ha en egen dag. Han fick tända en brasa direkt på stranden, men vi har säkert en egen grill som vi kan använda när vi firar Tjelvars dag.
Onsdag 10 Juli Raubärsdagen Med raubär menas oftast smultron. Rödbär var ett av de växtnamn som Linné antecknade under sin gotländska resa. En högt uppsatt person är på gutamål haugt pa strad, högt på strå. Tänk på smultron på ett grässtrå!
Torsdag 11 Juli Vässtain'ns dag En vässtain är en rund sandsten som sitter i en ställning. Den vevas runt av en person när en annan person har behov av att skärpa liar och knivar.
Fredag 12 Juli Sigdspånsdagen För att bibehålla sigdens, liens, skärpa under slåttern bryner man den emellanåt med en sigdspån. Denna utgörs av ett avlångt trästycke på vilket man fäst finkornig sand med hjälp av smör eller ister.
Laudag 13 Juli Kuldagen När man bränner såide (= tjärdal) eller mila får man kul, det vill säga den produkt som oftast används som grillkol. Det är roligt att det finns kul från Gotland.
Sundag 14 Juli Stanggspelsdagen Andra söndagen i juli har det under lång tid varit en högtidsdag för gutnisk idrott, och därmed också en märkesdag i almanackan. På andra håll räknar man före och efter älgjakten. Här är det Stanggspeli som räknas.
Måndag 15 Juli Skyrdagen Skyr är syrad mjölk eller filbunke, framställd på gammalt sätt, och skyr kan den också heta i andra nordiska länder, fast den kanske inte smakar likadant. Här smaksatte man skyr med socker, kanel och ingefära.
Teisdag 16 Juli Sletatinggsdagen Slåtter i ett änge, där många hjälps åt, och samtidigt en fest, där alla som är med bjuds på mat och dryck, är det som i våra dagar kallas för sletatingg.
Onsdag 17 Juli Braidsräumdagen När det nyslagna ängshöet skall torkas samlar man ihop det till ett braide på en solig plats. Den del av änget som skall räfsas ihop till braide kallas för braidsräum.
Torsdag 18 Juli Stikkelsbärsdagen Det är bara på svenska som man talar om krusbär. På gutamål liksom på danska och norska heter det stikkelsbär eller något liknande, och det namnet passar bra till en buske som har gott om stickande taggar.
Fredag 19 Juli All källinggars dag Källinggviku, käringveckan, inleds med denna dag som tillägnas all källinggar, med och utan namnsdag i veckan. Kom ihåg att på gutamål är det fint att vara källingg!
Laudag 20 Juli Gutamålsgildes dag Gutamålsgillet firar sin årsdag den 20 juli, eftersom det det var denna dag år 1945 som gillet bildades av tio personer, som ville göra något för det gamla språket. Det har gjorts mycket under åren som gått sen dess.
Sundag 21 Juli Pusatinggsdagen Normalt var atingg ett arbetsgille, t.ex. för att hjälpa någon att lägga ag på ett tak, täkkatingg. Den som fick hjälp bjöd på rikligt med mat och dryck. Ett arbetsgille där man skulle ha egen matpåse med sig kallades pusatingg.
Måndag 22 Juli Flåiglandsdagen Om ljuset passerar genom luftmassor med stora temperaturskillnader kan en spegling uppstå så att man ser en upp- och nervänd bild av t.ex. en avlägsen strand. Det här kallas hägring eller luftspegling men på Gotland säger man flåigland.
Teisdag 23 Juli Austargutars dag P A Säve skriver i boken ”Havets och fiskarens sagor” att austargutar är de djärvaste fiskarna. Eftersom äutlaidi, utrodden, till fiskeplatserna var lång så måste deras båtar vara lätta att ro och de måste segla bra.
Onsdag 24 Juli Torsluftis dag Tor är åskguden och när han har sätter sin prägel på luften så är det minsann åskluft. Bland gutamålstalande kan det bli diskussion om huruvida det heter lufti (fem.)eller luftn (mask.) i bestämd form, men ingen kan säga att det ena är mer rätt än det andra. Gotländsk luft är tvåkönad.
Torsdag 25 Juli Barkbindardagen I dag är det Jakup Barkbindares dag. Förr ansåg man att det var på denna dag som barken fastnade på lövträden. Tidigare på våren satt barken lösare.
Fredag 26 Juli Fleistaksdagen På södra och östra ön var det förr vanligt med fleisar, stenflis, som taktäckningsmaterial ovanpå ett flackt faltak, brädtak. På Sudret bröt man sandstensflis och i trakten av Torsburgen en lämplig kalksten till tak.
Laudag 27 Juli Badeidis dag En id som ”badar” kan man få se vid den här tiden. Det är alltså en fisk som går in på grunt vatten och ligger och solar sig och tycks trivas som fisken i vattnet. Eller som en ”badgäst”.
Sundag 28 Juli Kalaskalns dag Kalaskaln eller den kvinnliga motsvarigheten kalaskällinggi bör se till att festen blir rolig, men att det blir en viss ordning på talare, skålande och skrålande. Toastmaster eller toastmadam kan de också kallas.
Måndag 29 Juli Sant Ole Sant Ole var en av de viktigaste märkesdagarna förr, för då ändrade sig vädret och blev annorlunda. Sant Ole var också den som skulle komma med bullen om Erik, 18 maj, gav axen.
Teisdag 30 Juli Humlekuppars dag Humlekottar eller humleax lär det heta på svenska. På Gotland säger vi humlekuppar. Dessa för ölbrygden så viktiga saker är humlens honblommor och det sägs att de ”flaugar pa” (=bildas) i slutet av juli.
Onsdag 31 Juli Pussludns dag En pusslude är en luden fjärilslarv. Barn som hittar pussludar brukar tycka att de är spännande, men de bör inte få röra vid dem, eftersom flera arter har nässelhår som orsakar klåda.
Torsdag 1 Agusti Kveiminnes dag Kveiminne är det ställe där den mindre vägen, kveiar, mynnar ut på en större väg. Precis på samma sätt är aminne platsen där ån rinner ut i havet.
Fredag 2 Agusti Fäugeltrampdagen De gotländska skogarna är artrika. Förutom tall och gran och de vanliga lövträden som man känner igen finns det kanske ett tiotal andra träd och buskar som folk sällan vet namnet på, och dem kallar man med ett gemensamt ord fäugeltramp.
Laudag 3 Agusti Päustställars dag Förr när man färdades med häst och vagn fanns det allmänt kända rastplatser, päustställar, där man kunde stanna och päuste. Hästarna fick vila och människorna fick ta en bensträckare och kanske träffa gamla bekanta.
Sundag 4 Agusti Millumteidsdagen Medeltiden borde heta millumteidn på gutamål, och det var då som det blev slut på högkonjunkturen för gotlänningarna. Men minnena från den tiden, kyrkorna och ringmuren, gav oss en unik bakgrund till medeltidsveckan på Gotland.
Måndag 5 Agusti Nytunggars dag Under hässlbuskar, hasselbuskarna, gror nedfallna nötter, nytar,som spricker och bildar rotskott, hässleunggar. Nötterna i de spruckna skalen blir särskilt söta och goda. Barnen grävde upp rotskotten och tog nötterna, nytunggar, ur de spruckna skalen. Det var godis förr ei teidn.
Teisdag 6 Agusti Buttus dag A buttå, eller butte är en piggvar, en mycket knottrig sorts flundra, som kan bli stor som en medeltidssköld. Den har kommit till heders på senare år och blivit delikatess och landskapsfisk.
Onsdag 7 Agusti Vigulantes dag Det här ordet verkar inte vara i bruk överallt på Gotland. Vigulant betyder rörlig, vig, smidig och är användbart i dessa tider då så många tränar, går på gym och ser till att vara rörliga.
Torsdag 8 Agusti Kledsknäppars dag Den förträffliga uppfinningen kledsknäppar, som heter klädnypor på svenska, är det svårt att klara sig utan, när man skall hänga tvätt pa kledsleinu, på klädstrecket.
Fredag 9 Agusti Blåbärskasdagen Blåbärskas är nyplockade blåbär med socker och mjölk. Har man tillgång till kylskåpskall fil smakar det nästan ännu godare.
Laudag 10 Agusti Umränningsdagen Umränninggi utgörs av en trälist på vardera sidan om översta båtbordet, umränningsvidu, på en träbåt. På svenska heter det reling och relingslist.
Sundag 11 Agusti Kastalns dag Vid flera gotländska kyrkor finns det kastalar. De flesta är ruiner men den i Gammelgarn renoverades för några år sedan. Kastaln fungerade som en förrådsbyggnad som man kunde försvara.
Måndag 12 Agusti Hukens dag En hög bergsudde som skjuter ut i havet kan kallas för en huk. Exempel på detta är Hallshuk och Stenkyrkehuk. Med huk kan man också avse ett stenröse eller kummel som man eldade på, alltså en primitiv fyr.
Teisdag 13 Agusti Kaitlabbens dag Idag firas de vänsterhäntas dag, som på gutamål kan heta kaitlabbens dag. Kaitlabben, eller kaitu, är vänstra handen, och den vänsterhänte är kaithäntar.
Onsdag 14 Agusti Fjädavallns dag Fjädavall eller fjädarvall är ett gammalt ord för fjäril, men numera hör man det sällan. Om man vill locka fjärilar till sin trädgård bör man plantera kryddörter och andra aromatiska växter.
Torsdag 15 Agusti Hadjödagen Det är vanligt att årligen återkommande turister och bofasta gotlänningar blir goda vänner. Därför är det lite vemodigt när sommargotlänningarna säger hadjö och reser hem.
Fredag 16 Agusti Marildns dag Marild, mareld på svenska, är ett ljusfenomen som uppstår i havsvatten med vissa organismer. Det kallas för bioluminiscens och brukar uppträda under sensommaren när vattnet är uppvärmt.
Laudag 17 Agusti Greimnätes dag Ett greimnät, grimnät, kan sägas bestå av tre nät. Det egentliga nätet omges på båda sidor av ett stormaskigt nät, grimmorna. Detta gör att flundrorna fastnar lättare.
Sundag 18 Agusti Löisarstanggis dag Långt innan det fanns riktiga fyrar tände man löisarstänggar vid fiskebodarna för att folk skulle hitta i land. Man fiskade ofta under den mörka delen av dygnet, och lysstängerna räddade nog många liv.
Måndag 19 Agusti Bevargrasdagen Ett av våra vackraste gräs, lätt att känna igen med sina hjärtformade småax och dekorativt i blandade buketter är beva(r)gras eller dalda(r)gras. Det heter darrgräs i svensk översättning och orden har samma innebörd.
Teisdag 20 Agusti Täkkatinggsdagen Täkkatingg är ett stort företag, som fordrar en kunnig arbetsledare, mycket folk som kan jobba, mycket mat och dryck, och fler lass ag än man tror skall gå åt till det tak som skall täckas.
Onsdag 21 Agusti Ryfträkkus dag ryfträkku vilar raftar, stängerna som agen lägges på vid täkkatingg.
Torsdag 22 Agusti Körkmakkens dag Körkmakken har fått äran att bli landskapsinsekt på Gotland, men så har den också ett fint namn på svenska, riddarskinnbagge.
Fredag 23 Agusti Salmbärsdagen Blåhallon heter salmbär på gutamål, och det ordet kommer säkert att leva vidare på grund av sylten, som många anser att man måste ha till saffranspannkaka. Prova gärna med några andra sylter.
Laudag 24 Agusti Bartmässdagen Bartmäss har fått sitt namn efter aposteln Bartolomeus. På den dagen skall man inte så någon gröda, för då kommer den att bli full av ogräs.
Sundag 25 Agusti Summaratinggsdagen Gutamålsgillets sommarmöte som firas i augusti varje år har alltid ett tema där vi söker fördjupa oss i gamla seder och bruk, men alltid med gutamålet som viktigaste ingrediens.
Måndag 26 Agusti Åislars dag De som bor på vår grannö Ösel kallas för åislar. Genom århundradena har det varit mycket kontakter mellan Ösel och Gotland. På Ösel finns t.ex. en by som heter Kotlandi küla, Gotlandsbyn.
Teisdag 27 Agusti Solsikkars dag Ringblommor heter solsikkar på gutamål. De lyser upp under sommaren och långt in på hösten med sina gula och orange färger. Och ändå anses de inte som särskilt fina blommor, men de kanske är för lätta att odla.
Onsdag 28 Agusti Graunbakkars dag En graunbakke är ett avsnitt i skogen som är täckt med graun, det vill säga ljung. Man talar på fastlandet om ljunghedar men graunbakken är ett betydligt mindre område.
Torsdag 29 Agusti Värgnätsdagen En tidig morgon så här års kan man se ett oändligt antal värgnät, spindelnät, på marken. Denna syn är ett förebud om att fiskelyckan kommer att bli god.
Fredag 30 Agusti Viklesintes dag Aftonbladet eller Expressen? En del människor är ständigt viklesinte, det vill säga har svårt för att bestämma sig. Och alla lider vi väl någon gång av denna åkomma.
Laudag 31 Agusti Slåiskryddars dag I sin egen kryddtäppa odlar man väl timjan, salvia, mejram, persilja och annat som man får riklig skörd av. Det blir kryddor som man har råd att slösa med, slåiskryddar.
Sundag 1 Septembar Solhyllus dag Dagarna blir allt kortare och solen står allt lägre, och det är då, som man lätt blir bländad. Har man ingen keps eller solskärm kan man skugga över ögonen med handen, och då gör eller sätter man solhyllå.
Måndag 2 Septembar Rindarhules dag Rindarhule är en öppning på rindar över ladporten där man stack upp och lagrade skupar, kärvarna före tröskningen på hösten .
Teisdag 3 Septembar Dravalldagen Man bör unna sig en dravalldag ibland. Så här års när den pressande sommarhettan är förbi och höstkylan inte har kommit är det skönt väder och gott om plats på stränderna och ute i andra marker att gå och dravalle, alltså ströva eller promenera.
Onsdag 4 Septembar Kroksnodns dag Tänk vad livet skulle bli tråkigt om man alltid tog den närmaste och rakaste vägen till sitt mål. Vem vet vad som döljer sig vid den lilla omvägen, kroksnodn? Det kan vara vackra vyer, fina människor eller årets fynd.
Torsdag 5 Septembar Dundarlaukens dag Dundarlauk är ingen riktig lauk, lök, utan ett gutamålsnamn på kärleksört, en fetbladsväxt. I vissa trakter av ön heter växten i stället missåmmasgras, fast den inte är något riktigt gras, gräs, heller.
Fredag 6 Septembar Tråskdagen Den dag under hösten då tråsken kom till gården och man samlade ett stort gäng som hjälp till att tröska råg, vete, havre och korn. Dagen bjöd på hårt arbete, mat och dryck och fin arbetsgemenskap.
Laudag 7 Septembar Laussakars dag Ordet finns inte med i de gotländska ordböckerna, eftersom det kom till eller blev vanligt när man började använda tröskverk. Förutom själva verket, ånggtråsken, behövdes en laussaksvagn, en vagn med tillbehör. Ordet laussakar kan man gärna använda om tillbehör till andra konstruktioner, som vävstolar, datorer eller matberedare.
Sundag 8 Septembar Aklappens dag När man skall göra en resa med flyg eller färja får man sina papper kontrollerade och blir kanske visiterad, och sedan får man ett kort att visa upp vid ingången. Det kallas boarding-card på engelska, embarkeringskort på krånglig svenska och aklapp, åk-lapp, på gutamål.
Måndag 9 Septembar Aikis dag Det är många som har glädje av aiki, eken, inte bara sparbankerna som har den som sin symbol. Tänk på parkettläggare, möbelsnickare, sprittillverkare, ekorrar, nötskrikor, ekoxar och ollonsvin.
Teisdag 10 Septembar Baindontis dag Baindont eller baindomt är skodon av alla slag, som sandaler, skor, kängor eller stövlar. Bain betyder i det här sammanhanget fötter. Benen ovanför fötterna kallas läggar, upp till knei’i, knäna.
Onsdag 11 Septembar Nytplukkardagen Allemansrätten är en fin svensk tradition, som ger en rätt att plocka bär, svamp och blommor på annans mark. Plukk nytar, plocka nötter, på hasselbuskar får man inte göra, om man inte har egna buskar förstås.
Torsdag 12 Septembar Raukens dag Raukens dag får inleda en vecka med ord på fåröiskå, fårömål, eftersom de största raukfälten finns där. Det är havet som har skulpterat raukarna genom att nöta bort allt utom den hårdaste kalkstenen från urgamla korallrev.
Fredag 13 Septembar Råires dag Bössa heter råir på gutamål, men råir kan också betyda rör. Ett stenkummel eller stenröse kallas också råir som bronsåldersröset Digaråir i Garde.
Laudag 14 Septembar Raines dag Om en fåröbo talar om Raine menar han det långa farliga revet nordost om ön, Salvorev. Raini säger man i andra trakter av Gotland och tänker då på åkerrenen, eller vägrenen, som ibland påminner om en kilometerlång blomrabatt.
Sundag 15 Septembar Haganautes dag Det är fint att se betande nötkreatur ute i en hage på sommaren, och de kallas haganaut på fårömål. Man bör dock inte säga haganaute om någon människa, för det är inte alls vackert sagt.
Måndag 16 Septembar Käutens dag Käutaveisa, käutatavlorna i kyrkan och alla gamla historier om käutajakt tyder på att käuten, sälen, var en viktig del av fåröbornas kultur och ekonomi förr.
Teisdag 17 Septembar Arnaraidurdagen Ett arnaraidur, örnbo, finns oftast i gammal orörd skog med gamla, höga och kraftiga tallar. Örnparen håller ihop hela livet och bygger på sina bon varje år. Med tiden blir de väldigt stora och kan väga flera hundra kilo.
Onsdag 18 Septembar Färas dag Sedan lång tid tillbaka har det funnits förbindelse mellan Fårö och Gotland med fära, färja. De stora moderna bilfärjorna är uppkallade efter Bodilla och Kajsa-Stina, två legendariska kvinnor. Bodilla fiskade med egen båt och Kajsa-Stina seglade eller rodde folk och fä över sundet innan motorfärjorna kom på 1920-talet.
Torsdag 19 Septembar Böiteshjälpis dag Förr var det vanligt och nödvändigt med byteshjälp. Mycket gjordes för hand såsom vid tröskning och slåtter, då det behövdes många starka armar. Allt arbete gick ju mycket fortare och roligare blev det också.
Fredag 20 Septembar Matfleisis dag När fiskarna förr i tiden, t.ex. på Stora Karlsö, kommit i land och fått bain av strämmingen gjordes ett strandkok på den färska fisken. Den stjälptes ut på matfleisi, en flat stenhäll i strandkanten. Var och en använde femhåntn, handen, och åt ivrigt av den kokta och avsvalnade fisken.
Laudag 21 Septembar Mattis ganreivare På Matteusdagen skulle man inte ha några fiskegarn i sjön. Det blev ofta storm och garnen blev sönderrivna och förstörda av ganreivan.
Sundag 22 Septembar Haustjamninggi Dag u nat jär likk si langge när vörr har hinne ti haustjamninggi, vilket betyder att dag och natt är lika långa, när vi har hunnit till höstdagjämningen.
Måndag 23 Septembar Strandbodis dag Det som på fastlandet kallas för fiskebod eller sjöbod heter strandbod på Gotland. En strandbod där det finns både lave, säng och speis , spis, kallas för liggbod.
Teisdag 24 Septembar Laigfålkis dag Laigfålk är inte anställda, utan lejda för ett visst arbete, med en viss lön, dagspenningg. Numera räknar man hellre med timpenning. Då verkar inte kostnaden vara så hög.
Onsdag 25 Septembar Hallars dag Hallar är sänkstenar som användes på framför allt strömminggarn. De tillverkades av små platta, naturligt rundslipade kalkstenar som man borrade hål i.
Torsdag 26 Septembar Kölnedagen När maltsäden är färdiggrodd skall den torkas, och det gör man oftast i a kölnå, en torkanläggning på loftet över ett brygghus. Där nere eldar man i en eldstad och låter röken gå upp i kölnegaltn på botten av kölnu.
Fredag 27 Septembar Rindis dag Murgröna heter rind på gutamål. Om det står rindi är det bestämd form, murgrönan. Den blommar sent, fram på hösten, och de blombärande skotten har inte flikiga blad. Rindi är Gotlands landskapsblomma.
Laudag 28 Septembar Gangardns dag Garngården var den plats i fiskeläget där garnen eller näten hängdes upp för att torka. Den kunde vara inhägnad för att förhindra att djur kom in och ställde till oreda. Gutamålsgillets nätplats (website) kallar vi numera också gangardn.
Sundag 29 Septembar Mikéli Mikéli är den helige Mikaels dag, som förr hölls i större helgd, men ännu är en märkesdag att räkna med. Då har hösten kommit, skörden bör vara bärgad och husdjuren bör vara inne, åtminstone på nätterna.
Måndag 30 Septembar Flainbåddns dag Flainbådd eller flainskalle betyder flintskalle, som är ett tydligt tecken på en mogen man, och den är nog mera populär bland kvinnor än bland männen själva. Nyare benämningar är bredband eller framgångsfrisyr.
Teisdag 1 Åktobar Matskutes dag Matskute betyder numera matsäcken eller matlådan. Om man tar för vana att beräkna en extra portion när man ändå lagar mat, och sedan inte slänger något utan fryser in resten direkt i en matlåda, så är ett matskut färdigt.
Onsdag 2 Åktobar Stortårgdagen Alla marknader runt om på Gotland representeras här av Stortårgdagen. En dag då man träffar dem som man kanske inte har sett sedan fjolårets torgdag, och ser man dem inte beror det på att det är för mycket folk.
Torsdag 3 Åktobar Tapp- u spylldagen En sådan dag kan börja med att väckarklockan slås omkull, och sedan tappar du tandborstglaset rätt ner i handfatet. Råkar du sen också spilla på dej vid frukosten är det bara att inse att idag är det tapp-u-spylldagen. Då är det bäst att ta det lugnt.
Fredag 4 Åktobar Stråibullns dag En stor vetedeg kan räcka till många sorters bröd. Först en plåt med längder, som kan bli skeivkakå och skårpar. Därnäst rullar man runt bullar, så fletne eller läggd bullar och till slut kavlas resten av degen ut och formas till stråibullar med god fyllning.
Laudag 5 Åktobar Nissns dag Nissn är en liten grå figur som drar rikedomar till den gård han bor på. Det går bra så länge gårdsfolket är snälla mot nissen. Behandlas han däremot illa så vänder gårdens lycka.
Sundag 6 Åktobar Ankdagen Den här dagen har inget med ankor och gäss att göra. När man ankar ångrar man sig, exempelvis att man köpte för många onödiga saker när man var på Stortårgdagen i onsdags.
Måndag 7 Åktobar Närveldagen Närvel är ett bra gutamålsord som gärna kunde tas upp i svenskan, och det betyder vred av trä som man vrider för att stänga en dörr. En närvel skall vara lagum gladar, inte gå för trögt och inte glappa för mycket.
Teisdag 8 Åktobar Tvärars dag Tvärar, tegar som brukades med spissplog, årder, var små och fyrkantiga, men när man började nyttja vändplog gjordes de mer långsmala. Tvärar i åkrarna är sällsynta numera, sedan täckdikningen blev vanlig och de öppna dikena lades igen så att åkrarna blev till stora fält.
Onsdag 9 Åktobar Avbainingsdagen När fiskarna kom iland med sina garn fulla med strömming så skulle man bain av, d.v.s. plocka fisken ur garnen. Arbetet utfördes ofta av kvinnorna. På nygutniska betyder bain av att man laddar ner från internet, värdsgane.
Torsdag 10 Åktobar Lenhänte fålks dag Den som är lenhänt är mjuk och varsam. På svenska heter motsatsen hårdhänt.
Fredag 11 Åktobar Golunus dag Golunå är gott humör, gott lynne, och det passar verkligen en sådan här dag. Om vi tänker efter inser vi att vi har mycket att vara tacksamma för.
Laudag 12 Åktobar Palltåskens dag Palltåsken, palltorsken, med mörk rygg och gul mage ansågs bäst. Den står på djupt vatten vid hällpallar och började förr fiskas från maj månad. Bäst ansågs den dock vara från råitns, rötmånadens, slut i augusti fram till jul. Nu för tiden får man sällan se en palltåsk.
Sundag 13 Åktobar Njaupars dag Njaupar är ett av många gutamålsnamn på nypon, frukterna på rosenbuskar. Andra namn är njaupalldar, napelalldar, napelbär, naupar, läusbär, arspikkår och säkert finns det flera. Nu är det rätt tid att plocka nypon till nyponsoppa.
Måndag 14 Åktobar Mörmavars dag Mörmavar kan översättas med myrmåsar, men de heter skrattmåsar på svenska. De är mindre än fiskmåsar, har röd näbb, röda ben och mörkt huvud, fast inte hela året.
Teisdag 15 Åktobar Haustplögningsdagen Höstplöjningen är det nu dags för, och sen får jorden vila till våren i väntan på sådd. En välplöjd åker är en vacker syn. Ett gammalt ordstäv: Till sankt Brite skall man ha släut ti rite, det vill säga att höstplöjningen skall vara färdig till Birgittadagen.
Onsdag 16 Åktobar Stainkörkars dag Här handlar det inte om kyrkor byggda av sten, utan om äpplen av den mycket omtyckta gotländska sorten Stainkörkar, som härstammar från socknen Stenkyrka.
Torsdag 17 Åktobar Piggåttars dag Små päron skärs i klyftor och torkas, och sen byter de namn till piggåttar eller pikkgåttar. Äppelgåttar görs på samma sätt, och båda är goda till fruktsoppa och kräm.
Fredag 18 Åktobar Standtårrars dag Träd som stått torra och döda några år i skogen kallades för standtårrar, dom sågades ner och togs hem till jaulvid. De brann bra eftersom de var torra på rot.
Laudag 19 Åktobar Årdflaugens dag Årdflaug är ett nygutniskt ord för telefax. Det nybildade ordet har blivit allmänt accepterat, men frågan är om faxen kommer att vara i bruk så länge till, och därför har nu många börjat använda ordet för SMS, textmeddelanden mellan mobiltelefoner.
Sundag 20 Åktobar Pliktis dag Plikti är en skiljevägg mellan bakstammen och bakrummet i en storbåt. Över plikti lades en flake, lucka, som lambi, fåren, på Lilla Karlsö transporterades på varje vår och höst.
Måndag 21 Åktobar Stumbeldagen Allt togs tillvara i skogen förr, även stubbarna. Tallstubbarna skulle vara minst trettio år gamla för då fanns bara tjärveden, faitvidn, kvar. Stubbar av gran användes ofta till ränggar,båtspant, eller till att elda med.
Teisdag 22 Åktobar Löigdalars dag Löigdalar är gutamålets ord för skrattgropar. Många tycker att detta är ett av våra allra vackraste ord.
Onsdag 23 Åktobar Kårghåpus dag När fiskarna bar hem sin fisk i strandkårgen användes en ainespåk, enekäpp som var formad så att den passade att hänga fiskkorgen i över axeln. Den kallades kårghåpe.
Torsdag 24 Åktobar Kymbeldagen A kymbel är ett märke som fungerar som markering. Det kan vara en bock i kanten, ett bomärke, en logotype eller ett gränsmärke i skogen. Gutamålsgillets eget kymbel kan beskrivas som a G-runå ei en rundail.
Fredag 25 Åktobar Flåitdagen Flåit betyder grädde. Om man flåitar av något så innebär det att man skummar av något på ytan, t.ex. grädden av mjölken eller fettet från en köttsoppa..
Laudag 26 Åktobar Fäi-Jakådagen Jakob Karlsson, Fie i Lau, har betytt så mycket för gutamålsforskningen att hans årsdag blir Fäi-Jakådagen. Han skrev över 200 långa brev på gutamål till Mathias Klintberg, som bland annat var språkforskare.
Sundag 27 Åktobar Stanggslagsdagen Stanggslag är en mycket användbar knop, t.ex. när man skall förtöja sin båt vid bryggan. På svenska kallas den dubbelt halvslag.
Måndag 28 Åktobar Skrapbullns dag När man bakar tar degen plötsligt slut. Men i degbunken kan man alltid skrapa ihop till en sista bulle, som blir lite mindre än alla de andra, skrapbulln eller holkbulln. Ordet kan också användas om det som numera på svenska heter sladdbarn.
Teisdag 29 Åktobar Flaugdagen En flaug är en vindflöjel. Det är viktigt att man kan se åt vilket håll vinden blåser i synnerhet om man skall bedriva fiske. Eller segla.
Onsdag 30 Åktobar Ofålkis dag Ofålki betyder vårt folk, alla i familjen eller släkten. Det här är en dag att tänka på dem, och det gäller även alla våra anhöriga som vi minns men som nu är borta.
Torsdag 31 Åktobar Länninggis dag Platsen där fiskebåtarna landade och drogs upp kallades länningg. Den bestod av två stensträngar som gick rakt ut från stranden. Ofta låg flera länninggar intill varandra vid fiskeläget.
Fredag 1 Nåvembar Kåilus dag Kåile är en ho, t.ex. en grisho, där mat och vatten serverades. Till hönsen hade man förr ofta en urgröpt sandsten. Man kan också göra a langg kåile ti lambi.
Laudag 2 Nåvembar Svarthaustns dag Nu när de granna höstlöven har fallit till marken och jorden är mörk på de nyplöjda åkrarna är svarthaustn här. Den årstiden är lång på Gotland, eftersom den varar tills snön kommer. Dagarna är korta och man behöver ha lampan tänd också mitt på dagen.
Sundag 3 Nåvembar Sleiars dag Sleiar, slånbär, blir godare efter en frostnatt, då den kärva smaken mildras. En natt i frysen har samma effekt, och sedan kan man tillverka saft eller likör med fin arom.
Måndag 4 Nåvembar Lummdystdagen Lummdystn är en liten flaska med brännvin i som man kan ha med sig i lummu, fickan. I Sverige kallar man den för fickplunta.
Teisdag 5 Nåvembar Fagavädarsdagen Under hela fagavädarsdagen är det uppehållsväder, och somliga höstar är den här dagen efterlängtad. Nu kan man göra alla utomhussysslor som har fått vänta länge, under många regniga dagar.
Onsdag 6 Nåvembar Tukdagen När novemberdimman tätnar och dagarna är korta och mörka, är det inte så lätt att se ljust på tillvaron. Dimma heter tukå eller tuke, tjåkkå eller tjåkke på gutamål.
Torsdag 7 Nåvembar Ståppvästns dag Ståppväst är en storväst av dubbelt tyg, vadderad som ett täcke. Den är ett bra plagg som förebygger ryggvärk efter tungt kroppsarbete genom att hålla ryggen varm i vinterns iskalla blåst.
Fredag 8 Nåvembar Murrättpannkakus dag Murrättpannkakå är en god traditionell höstlig maträtt. Man blandar ganska mycket finrivna morötter i en vanlig pannkakssmet, häller i långpanna, täcker med äppelklyftor och gräddar den i ugn.
Laudag 9 Nåvembar Tråikällinggars dag På 1700-talets och 1800-talets Gotland fanns stickerskor, tråikällinggar, som tillverkade tröjor och som medföljande på kalkskutor tog sig till Stockholm för att sälja sina alster.
Sundag 10 Nåvembar Ofars dag Ofar betyder vår far eller far i huset. Det är inte säkert att han behöver eller vill ha någon ny slips på fars dag, men det är en lämplig dag för hans favorittårta.
Måndag 11 Nåvembar Pattlemonars dag Pattlemonar är ett mycket ovanligt gutamålsord, men det finns ännu somliga som vet vad det betyder. Det är verktyg eller redskap av olika slag, sådant som kan behövas i smedjan och snickarboden eller när man går och hugger ved i sin skog.
Teisdag 12 Nåvembar Släkus dag Släkå, eller släke är olika sorters tång och alger från havet. Den har bärgats vid stranden och sedan använts som gödsel på åkrarna, särskilt till potatisodling på magra grusjordar.
Onsdag 13 Nåvembar Motvädarsdagen Det finns ju sådana dagar, då man har motvädar, motvind, åt vilket håll man än går eller cyklar. Allting annat kan också vara emot en, men det går över till nästa dag eller nästa vecka.
Torsdag 14 Nåvembar Sladdpåstns dag Sladdpåst är ett nygutniskt ord för e-post. För att kunna skicka sådan post måste man använda rump-a, det vill säga snabel-a.
Fredag 15 Nåvembar Femhåntns dag Har man inga bestick när man skall äta så får man ta till femhåntn. Det betyder att man äter med handen, som ju har fem horn (=fingrarna)
Laudag 16 Nåvembar Bjaurlukus dag Bjaurluku är det trekantiga förbindningsbräde som sitter i de båda stävarna på t.ex. en tvåmänning. På Fårö säger man stammluka.
Sundag 17 Nåvembar Ainestrysars dag Enen är fantastisk, för hela busken kan användas. Enris till rökning och drickbryggning, virket till bandtäunar, slöjd och stegpinnar, enbären som viltkrydda samt enruskor, ainestrysar, som vägmarkering på vintern.
Måndag 18 Nåvembar Raikis dag Om man har en raik innebär det att man har en bena i håret. Efter gammalt skulle kvinnorna ha raik mitt i pannu ettar nasar och männen alltut raiki ettar vänstre auge.
Teisdag 19 Nåvembar Märjamdagen Märjam eller merian är mejram på svenska. Det är en viktig krydda i slakttider, eftersom den används i blodmat och i soppa. ”Har’n int märjam ei färsksäupu da smakar ha bärr diskvattn”, sade en mejramförsäljare.
Onsdag 20 Nåvembar Ugnstrulles dag Ugnstrull är inget troll utan ett stort säurbrö som har en inbakad fyllning, oftast av fläsk, mer sällan av fisk. Man kan kalla ugnstrull för en stor pirog, och sådana maträtter är vanligare österut, i Finland och Baltikum.
Torsdag 21 Nåvembar Skinnlaitningsdagen Detta är en dag då man vänder upp och ner på allt och vänder på alla stenar i sökandet efter något man saknar. Förr gällde uttrycket mest sökandet efter förmodat stulna lammskinn.
Fredag 22 Nåvembar Lykkus dag Lykku är en sinnesstämning som kommer och går. Mer påtagliga lykkar kan man ha många av på en nål, både aviga och räta, i en stickning, och då heter de maskor på svenska. Ett barn som är stolt över att ha lärt sig knöit lykkå, eller lykke kan knyta sina skosnören själv.
Laudag 23 Nåvembar Trykknudis dag Trykknud är ett nyare, utmärkt gutamålsord som borde exporteras till fastlandet. Det är bra mycket lättare att säga trykknud än häftstift.
Sundag 24 Nåvembar Britars dag Namnformer på brit- avser platser både på land och ute i sjön. De är vanligast på östra Gotland och betecknar oftast ett långsträckt bergsparti som slutar i ett brant stup. Exempel är Briten, Britar och Svartbriten.
Måndag 25 Nåvembar Vintardalars dag Vintern kommer inte på allvar innan vintardalar jär fulle. De är vätar och andra sänkor i marken och brukar stå fyllda med vatten från senhöst till vår.
Teisdag 26 Nåvembar Rogråitns dag Rogråit betyder rov-gröt, numera rotmos, som inte kokas på rovor utan kålrötter, morötter och potatis. Det är god och nyttig höstmat med kokt kött eller korv.
Onsdag 27 Nåvembar Masdagen Detta är en dag då man kan tillåta sig att sitta framför den goda brasan och värma sig och må gott obekymrad om vad som händer utanför huset och i världen. När man masar si mår man gott.
Torsdag 28 Nåvembar Bassldagen Senhöstens dagar är korta, och det finns mycket ti bassle me, sysselsätta sig med, nu till advent. Bassl är sådant som är söligt och tar tid att göra.
Fredag 29 Nåvembar Stännfäuglars dag På våren blir vi så glada när alla flyttfåglar anländer en efter en. I dag kan vi skänka en tacksamhetens tanke åt att en del fåglar finns hos oss året runt.
Laudag 30 Nåvembar Andas Anders kallas Andas på gutamål, och hans dag är en märkesdag, som skall visa vad det blir för väder i julhelgen. Det blir aldrig likadant som på Anders.
Sundag 1 Disembar Fyst advent Alla fönster upplysta är en välkommen syn när den mörka vintertiden är inne. Förr hade man bara den öppna spisen, gräu’u, som fick lysa upp, för talgdankarna fick man vara rädd om.
Måndag 2 Disembar Yvarstavsdagen Han har de ti yvarstav betyder att han har det till talesätt eller favorituttryck. Vi lägger kanske inte märke till själva att vi använder samma ord eller ordsammansättningar ofta, men andra märker det. Och någon blir ihågkommen som den som alltid sade ”jissan ände” eller ”de skudd ja säg u int jauge”.
Teisdag 3 Disembar Havfräuis dag Havfräui, havsfrun, var ett ondskefullt sagoväsen som hade sin boskap på sjöbotten. Hon var vacker att skåda och sökte på alla vis förföra unga fiskare. Avvisades hon blev hon mycket misslynt.
Onsdag 4 Disembar Eiktu fålks dag Eiktu är idog, flitig och arbetsam, och det behöver man vara i julstöket. Men börja gärna med att tänka efter vad du verkligen vill göra till jul, och vad som görs för att du tror att andra tycker att det måste vara så.
Torsdag 5 Disembar All sårkars dag Pa all sårkars aigen dag bör pojkar i alla åldrar släppa fram leklynnet och ägna sig åt något som de gör bara för att det är roligt. Det är spännande för omgivningen att få se vad det blir.
Fredag 6 Disembar Rumpdrages dag När det var dags för slakt på gården skickade man förr gärna bort barnen till någon annan gård för att hämta rumpdrage. Nu vet väl alla att rumpdraget bara finns i fantasin. Men det var ett bra sätt att skona barnen från slaktupplevelsen.
Laudag 7 Disembar Håimdis dag Håimdi var ofta ett utrymme bakom stegen upp till höloftet. Där förvarades torkat löv och hö som kastades ner från loftet, nära och behändigt att hämta och ge djuren. På loftet var det mörkt så det var bra att ha ett litet förråd ei håimdi.
Sundag 8 Disembar Nälkars dag Både den hållbara snittblomman nejlika och den så här års aktuella kryddan kryddnejlika heter nälkar på gutamål. Det rör sig om helt olika växter, för kryddnejlikor är torkade blomknoppar från ett träd i tropikerna, men båda har en stark doft.
Måndag 9 Disembar Avsjonsdagen Syföreningsauktioner var och är väl ännu vanliga i december. Då är det ett behändigt sätt att inhandla julklappar. Behållningen går ju alltid till goda ändamål.
Teisdag 10 Disembar Nyttars dag För att kunna laga den maträtt som kallas nyttar behöver man grovt, helst hembakat surbröd, och istret från en gris. Det smälts, fettet silas ifrån, och det som blir kvar steks tillsammans med surbrödtärningar.
Onsdag 11 Disembar Pipparkaksdagen Många vill ha en pipparkaksdag. Det finns ju utmärkt goda pepparkakor att köpa, men somliga har egna figurer och dekorerar dem, och andra vill ha doften av nybakta pepparkakor i huset.
Torsdag 12 Disembar Drikkbryggninggi Ti brygg drikke, att brygga öl, är en hel vetenskap och det finns många åsikter och recept. Om det skall bli en god och hållbar dryck, som man mår bra av, är det noga med hygienen och att det får tid att jäsa färdigt.
Fredag 13 Disembar Luciadagen Lucia var ett helgon, enligt legenden en ädel jungfru från Syracusa. Hon led martyrdöden den 13 december år 304 efter Kristus. Lussi langgnat har man nämnt på gutamål.
Laudag 14 Disembar Lännus dag Hög tid för bryggning av gotlandsölet, jauldrikke, en del säger jauldrikku. Har man gutt malt då smakar lännu, som rinner ur råstbunni, söt och god. Då behöver man inte tillsätta så mycket socker.
Sundag 15 Disembar Blöigaspinnus dag Ordet blöigaspinnu torde ha tillkommit genom ett missförstånd. Det heter ju blyertspenna och när denna uppfinning kom var det vanligast att man skrev med gåspenna, gaspinnu.
Måndag 16 Disembar Pirrvittns dag Pirrvittar är småkakor som brysselkex, spritskransar, bondkakor, havredrömmar och andra små runda kakor. Ordet kommer från franskans pirouette, piruett.
Teisdag 17 Disembar Tvaitars dag Det yttersta på en stock som sågas till bräder och plank blir tvaitar, som oftast används som ved. På svenska heter det bakar.
Onsdag 18 Disembar Huggpakkens dag Det finns på varje gård en sak som har fler sår än vad bonden har hår. Det är huggpakken, alltså den sak som man placerar sådan ved på, som skall klyvas.
Torsdag 19 Disembar Bodars dag Dagarna före jul är bästa tiden för alla bodar, affärer, och alla handelsmän. Julhandel och rekord är två ord som brukar kunna kombineras.
Fredag 20 Disembar Drikkdaunis dag Det är nu en dryg vecka sedan man ägnade sig åt julbrygden. Om den jäser som den skall bör vid det här laget hela huset fyllas av drikkdaun, det vill säga doften av dricka.
Laudag 21 Disembar Tåmmen Tåmmen, Tomasdagen, sägs vara årets kortaste dag. Det är så mörkt att man börjar tvivla på att det kan bli sommar och sol igen.
Sundag 22 Disembar Svart sundagen Det traditionella namnet på den sista söndagen före jul är svart sundagen, svarta söndagen. Till den söndagen städades det inte, men man gjorde julrent i den kommande veckan.
Måndag 23 Disembar Stövsäugardagen När julen kommer vill vi ha det skinande rent och damfritt omkring oss. Nu är det alltså hög tid att ta fram stövsäugan, det vill säga dammsugaren.
Teisdag 24 Disembar Jaulaftn Nu har dagen kommit som vi väntade på. Det är en viss stämning med jaulaftn, julafton, i alla fall, om vi ändå för länge sedan har lämnat barnaåren. Med tiden kan vi ju bli barn på nytt.
Onsdag 25 Disembar Jauldagen Julotta med julens alla sånger är en god början på juldagen. Att sen fortsätta att äta av den goda julmaten och i lugn och ro kanske läsa en julklappsbok eller umgås med nära och kära är väl en önskejuldag.
Torsdag 26 Disembar Staffen Staffen vill barn gärna se, men det har de aldrig gjort, för han kommer på natten till annandagen och lägger godis i barnens skor. Somliga påstår att han bor i en grotta som heter Godugn’n, där han lagar till sitt gutt.
Fredag 27 Disembar Triddagen Tredje dagen jul kallas triddagen. Det är fortfarande julhelg och julmaten räcker ännu, men om vädret är bra kunde det kännas skönt med en långpromenad. Är det ruggigt ute får man sitta inne vid brasan.
Laudag 28 Disembar Sprittlljausdagen Ett svårstavat gutamålsord är sprittlljaus, tomtebloss, och ordet bör ha kommit till efter det att man började ha julgran inomhus. Sedan köpte man tomtebloss som sprakade och lyste upp den mörka stugan på ett sätt som man inte var van vid, före elljuset.
Sundag 29 Disembar Helgmillum Alla dagar mellan jul och nyår är helgmillum. Man sätter inte igång med något större arbete, för det är snart helg igen.
Måndag 30 Disembar Astäuens dag Astäuen betyder grannen. Förklaringen till ordet kan vara den att man från början talat om personen i den ”andra stugan”.
Teisdag 31 Disembar Nöiårsaftn Nyårsafton manar till eftertanke, en sammanfattning av året som gått och funderingar om det kommande. Kvällen firas numera med ståtliga fyrverkerier, och somliga minns säkert inringningen från alla Sveriges domkyrkoklockor i radion på 1950-talet.