Gutamalsgillet logo


Allnakku 2011


2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017
Laudag 1 Januari Gynninggi Ti gynne betyder att börja, och gynninggi är början eller begynnelsen. Om skapelseberättelsen i Bibeln skulle översättas till gutamål skulle den inledas: ”Ei gynninggi skaped…
Sundag 2 Januari Leilnöiårsdagen Dagen efter nyårsdagen har av tradition haft namnet leilnöiårsdagen, lilla nyårsdagen, men stäurnöiårsdagen säger man aldrig.
Måndag 3 Januari Jaullaikars dag Idag kan vi fösöka att minnas vad vi lekte för jullekar förrän TV och datorer gjorde sitt intåg i våra hem. Nytar, nötter, användes när man lekte Kallskoge eller Mitt svein gar ei skogen. Andra sittlekar var Ett skepp kommer lastat, och Kejsaren i Kina tycker inte om T.
Teisdag 4 Januari Grannlages dag En bra dag att bjuda in alla dem som bor närmast, hela grannlage, på kaffe och kakor eller vad de nu föredrar.
Onsdag 5 Januari Bidlages dag Bidlage betyder bjudlaget, dem man brukar bjuda när man har fest, inte grannar eller släkt men ändå trevliga att umgås med.
Torsdag 6 Januari Trettndagen Trettndagen, eller trettondedag jul. Nu är det slut på storhelgen, skolorna börjar och vintern kommer kanske på allvar med snöyra och kyla.
Fredag 7 Januari A-kusinars dag A-kusin betyder syssling eller tvåmänning på svenska. Tvåmänningg eller tveimänningg på gutamål är en liten fiskebåt som är lagom för två personer.
Laudag 8 Januari Flippdagen Julölet, jauldrikke, om det finns något kvar, kan förvandlas till flipp om det hettas upp med äppelgåttar, socker och brännvin. Vetebröd eller kakor kan läggas i eller ätas till. Flipp bör inte kombineras med bilkörning
Sundag 9 Januari Kikikendagen Mycket små barn uppskattar leken kikiken, tittut på svenska, eller Peek-A-Boo på engelska. På barnspråk kan man kalla ögonen för kikikar.
Måndag 10 Januari Marjasdagen Marjas är ett kortspel, vars namn kommer av det franska ordet för giftermål, mariage, och ett helt par, kung och dam av samma sort, ger poäng. Bondtolva är det svenska namnet.
Teisdag 11 Januari Strumpsukkars dag En tyst dag, som det blir när man litet försiktigt tassar omkring i strumpsukkar, i bara strumporna, utan skor.
Onsdag 12 Januari Drikksäupus dag Nu är jauldrikke precis lagom att koka dricksoppa på, för den skall inte vara för färsk. Den värmer gott en äurvädasdag, och får man sen en bit fläsk eller en staikt strämmingg på en surbrödskiva till då mår man gutt.
Torsdag 13 Januari Tjugendagen Tjugendagen, eller på svenska tjugondedag jul, är den allra sista juldagen, och nu tar den riktiga vardagen vid. Det är rätt skönt tycker många som tröttnat på julpynt, men felet är kanske att man har börjat långt före jul?
Fredag 14 Januari Såfflukes dag Det kan kännas trögt att nu möta vardagen efter allt festande och firande. Om man unnar sig en liten stund på sofflocket kan det kännas lättare.
Laudag 15 Januari Sitårkars dag Det är nu man skall sätta igång med sitårkar, arbete som utförs sittande. Förr lappade man fisknät, kardade ull och stickade strumpor. Nu finns många sitårkar att välja på och alla är bra, om man kan prata samtidigt.
Sundag 16 Januari Ganbindningsdagen En vanlig sysselsättning på vinterkvällarna förr var att binde gan, dvs knyta fiskegarn eller nät. Innan det blev allmänt med fabrikstillverkat bomullsgarn använde man lin och hampa.
Måndag 17 Januari Gåimäppeldagen Ti gåime kan betyda att gömma men också att spara. Gåimäppel är höst- och vinteräpplen som tål lagring, och nu kan det vara dags att ta fram dem och göra en god äppelkaka efter eget huvud eller mormors recept.
Teisdag 18 Januari Vammelstråius dag Vadmal är en urgammal nordisk vävnad, det viktigaste beklädnadsstoffet före industrialiseringens tid. Efter valkning krymper tyget, det blir tjockt, tätt och värmer gott. Vammelstråiu var nukk pa när dränggen gytt vänd tråiu för ti hitte haim.
Onsdag 19 Januari Kaulusdakkus dag Kaulusdakkar, alfågelhonor, var förr ett uppskattat tillskott i mathållningen. De åts som regel kokta. Fåglarna kunde fångas med bottensnaror, något som inte är tillåtet idag.
Torsdag 20 Januari Stäuvädardagen När vädret är sådant att man helst inte vill gå ut, är det stäuvädar, stugväder. Det kan innebära kuling med stormbyar eller massor av blötsnö som vräker ned, men det finns fler stäuvädar, och alla är lika obehagliga.
Fredag 21 Januari Stikksaumens dag I dag tar vi itu med en stickning. Det verkar ha blivit populärt igen. Att ha en stikksaum i händerna när man ser TV eller hör på radion går bra.
Laudag 22 Januari Äurdagen Äurdagen är yrväderdagen, men ofta räcker en snöyra två, tre eller flera dagar och det kommer mängder av snö. Då kan de som annars aldrig är nöjda gå med på att de har fått tillräckligt.
Sundag 23 Januari Snåikastningsdagen Efter ett yrväder följer snöskottningen, snåikastninggi. Arbetet är tungt och slitsamt och mest lämpat för maskiner, om det går att komma fram med dem.
Måndag 24 Januari Nygelhäntes dag Denna dag tillägnas dem som alltid fryser om fingrarna så det nyglar, värker i dem, också efter det att de har kommit in i värmen, kort sagt, de som är nygelhänte.
Teisdag 25 Januari Fundardagen En riktig gotlänning fundar när det kliar i hans näsa. Detta kliande talar om att det inom kort kommer besök. Kliar det i högra näshålet kommer det manligt besök, vänsterklåda förebådar kvinnligt besök. Kliar det på näsan kommer det högfärdigt besök.
Onsdag 26 Januari Främnesdagen När det kommer gäster till någon så säger man att de kummar främnes, dvs att det kommer främmande. Gästerna kan dock vara väl så bekanta.
Torsdag 27 Januari Russlarvus dag Russlarvu är det som oftast numera går under beteckningen harskramla, alltså en tingest som frambringar ljud som skrämmer harar. På Gotland har man förr haft anledning att föra oväsen även för att skrämma vildrussen, som fanns över hela ön och inte bara på Lojsta hed.
Fredag 28 Januari All kalars dag Karl på gutamål heter Kal, med stor eller liten bokstav, och flera karlar blir kalar. De mår bra av uppskattning, och därför får alla karlar sin egen dag.
Laudag 29 Januari Buldardagen Just den här dagen kan man gärna träffas, ha trevligt och buldre, som betyder att man pratar högt och mycket. Om man kan göra det på gutamål är det bra, annars får man öva sig under buldardagen. Buldar kan också betyda åskmuller och annat buller.
Sundag 30 Januari Byxmassdagen En byxmass var en liten gosse som nyss hade fått byxor. Han hade alltså växt ifrån kolten och var stolt över att ha blivit så stor.
Måndag 31 Januari Värsgansdagen Det nygutniska ordet för det världsomfattande nätet (World Wide Web) är värsgane, världsgarnet.
Teisdag 1 Fibbavari Lummläurdagen Lummläur är ett nygutniskt ord, som betyder mobiltelefon. Lumme betyder ficka.
Onsdag 2 Fibbavari Kvinnmässknåbben Kvinnmäss är ett namn på Kyndelsmässodagen, och kvinnmässknåbben uppträder vid den här tiden. Det är en period med sträng kyla och snö. Tö och blidväder så här års kallas kvinnmässlaku.
Torsdag 3 Fibbavari Hundlausardagen Hundlausar kallas ett ensligt och kargt område mellan Öja och Vamlingbo. Förklaringen till namnet kan vara att det är ett område, «som är så öde, att där icke hörs eller syns en hund».
Fredag 4 Fibbavari Kytsneipus dag Det är gott med varm soppa vintertid. Kytsneipå är en numera sällan serverad soppa, som är kokt på saltat kött och rotfrukter och spädd med mjölk. Somliga lägger också i gryn av något slag så det blir som en välling.
Laudag 5 Fibbavari Huksdagen Om det händer något som man verkligen vill minnas, hukse, så kan man hugg´ a ritu ei förfleisi, det vill säga rista ett streck i den sten som ligger över öppningen till öppna spisen. Detta är närmast att jämföra med att rita kors i taket.
Sundag 6 Fibbavari Dorti Dorti är detsamma som Dorotea. Det finns anledning att var uppmärksam på denna dag och dagarna runtomkring. Ettar gammält så är det nämligen så att det är just kring den här tiden som den mesta snön faller på Gotland.
Måndag 7 Fibbavari Kleboningsdagen Kleboningg är en gammal benämning på klädedräkt. Har man gamle kleboninggar kan det nu vara dags att hänga ut dem till vädring, så att inte kledsmakken, malen, förstör dem.
Teisdag 8 Fibbavari Snaikstus dag A snaikstå är en gnista. Snaikstå är ett fint ord som får en att tänka på en brasa en kall dag, valborgsmäss och grillning. Enda barnet i en familj eller släkt kan också kallas aindeste snaikstu, enda gnistan.
Onsdag 9 Fibbavari Faitvidns dag Faitvid, tjärved, gör det lätt att tända en eld. Tallar som smittats av törskatesvamp torkar i toppen eller vid en gren och där bildas tjärved, skatvid från toppen och milläut på mitten. Stubbarna kan också ge tjärved.
Torsdag 10 Fibbavari Hyrns dag Den heta askan blandad med små glödande kolstycken som blir kvar i spisen efter eldningen kallas för hyr. Förr förekom det att man staikt pärar, stekte (hela) potatisar, i hyrn.
Fredag 11 Fibbavari Gäulärtars dag Med gäulärtar menas oftast ärtsoppa, ärter med fläsk. Det är en av de allra äldsta maträtterna, eftersom ärter började odlas tillsammans med säd under stenåldern, och griskött åt man redan då, men ärterna har nog förädlats och blivit gulare och mera lättkokta sen dess.
Laudag 12 Fibbavari Bölghankeldagen Bölg är bälg på svenska, hankel detsamma som handkläde och tillsammans blir det tumvantar. De är i alla fall mycket varmare än fingervantar.
Sundag 13 Fibbavari Snarvkyldis dag Vinterns kallaste tid på Gotland är omkring den här tiden. Det är senare än på fastlandet, genom att havsvattnet håller kvar både värme och köld längre. Snarv kyld betyder sträng och hård kyla.
Måndag 14 Fibbavari Kerlaiksdagen Alla hjärtans dag på Valentins namnsdag är ju ett nytt, importerat påfund. Men tanken är fin, och kärleken, kerlaiken, behövs alla dagar.
Teisdag 15 Fibbavari Vidränggis dag Bredvid köksspisen eller öppna spisen staplades veden. Till jul staplades mycket ved extra noggrant i vidränggi för att räcka hela helgen.
Onsdag 16 Fibbavari Fettbånsns dag En flottyrkokt kaka med många namn är fettbånsn. Namnet donas, efter engelskans doughnuts, degnötter, kom kanske med emigranter som återvände. På svenska heter fettbånsar munkringar.
Torsdag 17 Fibbavari Gradstukkens dag Gradstukken är termometern, och gradtale är antalet grader den visar. Gradstukken är viktig för en gotlänning, men inte så nödvändig som regnmätaren. Här är många människors inkomst väderberoende.
Fredag 18 Fibbavari Ganraidans dag Här är ett nygutniskt ord för personen som ser till att det är ordning och reda på hemsidan på internet. Webmaster heter det på engelska. Och svenska!
Laudag 19 Fibbavari Nådargutars dag De som bor på norra delen av Gotland kan kalla sig nådargutar, men det är inte fastställt var gränsen går. För att få fira idag bör man i varje fall bo ett gott stycke norr om Roma.
Sundag 20 Fibbavari Eisläggars dag Eisläggar var föregångare till våra dagars skridskor. De tillverkades av benpipor från hästens framben som höggs till och slipades på slipsten på undersidan. Man använde en eiskäpp, isstav, för att skjuta sig framåt.
Måndag 21 Fibbavari Sjöeisns dag Sjöeisn säger man nu och sjoeisn sade man förr, men det är havsisen som menas. Gylar, vätar, träsk och mörar finns det inne på Gotland, men inte sjöar.
Teisdag 22 Fibbavari Vaglars dag Vaglar är de sittpinnar som är ett måste i ett hönshus om man vill att hönorna, och tuppen, skall trivas. Förr hade hönorna inget eget hus att vara i utan satt på nätterna på sittpinnar i köket över den plats där veden förvarades.
Onsdag 23 Fibbavari Slabbmyssus dag A mysså me slabbar pa, liksom äugleaugå, är sådant som fastlänningar kan utsättas för på Gotland. Slabbar är öronlappar som kan fällas ned, så en ryssmössa är en typisk slabbmysså.
Torsdag 24 Fibbavari Per hitstain Dagarna blir allt längre och solen kommer högre och värmer mer. Per hitstain, som är en gammal märkesdag talar om att stenarna i strandkanten hettas upp av solen så att isen smälter i en ring omkring dem.
Fredag 25 Fibbavari Stikktråius dag Gutamålsordet tråiå betyder närmast jacka eller kavaj, som i orden skinntråiå och vammelstråiå, och tröja på svenska motsvaras av stikktråiå. Det var sådana tröjor i vackra mönster som förr såldes av tråikällinggar.
Laudag 26 Fibbavari Snaudklipptes dag Hårmodet växlar och det finns olika frisyrer. I dag är det de kortklipptas dag. Den som är snaudklippt behöver knappast kamma sig.
Sundag 27 Fibbavari Kränkus dag A kränkå är oftast en pall på svenska, men alla kränkar är inte avsedda att sitta på. De kan se väldigt olika ut, beroende på användningen, som mjölkkränkå, ullkränkå, skrubbkränkå och vävkränkå.
Måndag 28 Fibbavari Maje Av årets alla namnsdagar är det nog Mariadagen som är mest känd, kanske för att många har det namnet. Maje, liksom Majen och Marien är gamla gotländska smeknamn för Maria.
Teisdag 1 Mass Kattbånsns dag Båns är något stort och runt, och kattbåns låter rart, men hann-katt hette det tidigare. «Mårmårs bånsn» är en läsvärd berättelse på gutamål, för barn och vuxna.
Onsdag 2 Mass Vintarnarrars dag Om vintern är mild kan man få se vintarnarrar blomma redan i slutet av februari, och oftast menas då snödroppar. Andra säger att gutamålsnamnet gäller snöklockor, vintergäck eller tusenskönor.
Torsdag 3 Mass Stundnem fålks dag Stundnem är den som tar vara på alla småstunder under dagen och gör något nyttigt hela tiden. Det finns ju faktiskt sådana människor.
Fredag 4 Mass Gaimaldus dag På sommaren uppskattar folk öppna landskap, fin utsikt och solbelysta fält. Samma område i mars månad är ett ställe där det blåser jämt och inte är lä någonstans. Det är just vad som menas med a gaimaldå.
Laudag 5 Mass Massgaistdagen Massgaistn är känd från visan som har samma melodi som «Vårvindar friska», och så kan man ju också kalla den pinande blåsten i mars månad.
Sundag 6 Mass Åirnsnapars dag I visan om massgaistn talas det om åirnsnapar bla, blåfrusna örsnibbar. Nasnäbben, nästippen, och finggarändar, fingertopparna, är andra kroppsdelar som lätt blir iskalla.
Måndag 7 Mass Kruppkaksmåndagen Kruppkaksmåndagen kallas dagen före fettisdagen. Gotländska kroppkakor görs på kokt potatis och fylls med stekt fläsk, lök och kryddpeppar. De öländska däremot innehåller råriven potatis och rått fläsk och måste kokas länge. Ofyllda kroppkakor är blinninggar.
Teisdag 8 Mass Kvinnfålkis dag Internationella kvinnodagen bör bli kvinnfålkis dag på gutamål. Kvinnfålksmänske kan man också säga, och då hörs det ju att kvinnor är både folk och människor.
Onsdag 9 Mass Slundue fålks dag Slundu är ett väldigt bra gutamålsord som har många olika betydelser, som slug, finurlig, illmarig, smart, klurig, klipsk och slipad.
Torsdag 10 Mass Krunggars dag Krunggar äter man oftast i färs(k)säupå, en soppa som är kokt på färskt kött, morötter, palsternackor och frukt. Receptet på dessa goda kokta klimpar varierar och finns sällan nedskrivet. Ordet kan också användas om det inre av pärkbollar.
Fredag 11 Mass Bläkkus dag Nu är det vår, för bläkku, tofsvipan, har kommit. Tyvärr har den minskat i antal, men ännu kan man höra den ropa pii-vitt sent på kvällarna och se den flyga på sitt karakteristiska sätt.
Laudag 12 Mass Pasjasdagen Berättarkonsten stod högt i kurs i det gamla bondesamhället. Den som kunde dra några riktigt roliga pasjasar, skämtsamma historier, blev populär.
Sundag 13 Mass Bräusdagen I kortspelet bräus värderas inte spelkorten som i andra sammanhang, och dessutom har de helt annorlunda namn. Vad sägs om bräusn, spitn och dulln?
Måndag 14 Mass Sänggletus dag Sänggletu är ett hjälpmedel för den som av någon anledning har svårt att ta sig ur sängen. Det är helt enkelt ett handtag, som hänger i ett rep från taket.
Teisdag 15 Mass Vädarkvännis dag Vindkraften har gamla anor på Gotland. De flesta av de större gårdarna hade förr en egen väderkvarn. Idag utnyttjas vindens energi i mer än 150 moderna vindkraftverk på Gotland, men det finns bara ett fåtal funktionsdugliga väderkvarnar kvar.
Onsdag 16 Mass Staräurns dag Varje vår diskuteras det livligt om antalet staräurar och om vad som kännetecknar en sådan. Snö, blåst och åtminstone en stare måste i alla fall finnas med.
Torsdag 17 Mass Gartru Gartru är en gutamålsvariant av Gertrud. Dagen är en märkesdag, mest när det gäller vädret, och Bengt, den 21 mars, finns ofta med. Om det regnar mellan dem, gråter Gartru efter Bengt. Det går över då han kommer.
Fredag 18 Mass Otndagsdagen Otndag är eftermiddagskaffe eller motsvarande. Förr i tiden när man bara kunde arbeta i dagsljus blev det kortare arbetsdagar under vintern och då blev det ingen otndag, men efter Gartru fick man det.
Laudag 19 Mass Klambarhules dag Fullproppat med saker som man kanske behöver längre fram eller inte får plats med någon annanstans är ett klambarhul. Ingenting är lätt att hitta och vill man ta fram något får man flytta annat. Dags för en rensning?
Sundag 20 Mass Ladisjamninggi Ladisjamningg betyder vårdagjämning, då dag och natt är lika långa över hela jorden. Nära ekvatorn är det ju så året runt.
Måndag 21 Mass Svideldagen När man skall göra hål i en korkskiva kan man använda en svidel. Det är en lång smal järnstång med ett trähandtag. När järnet är rödglödgat går det lätt att sticka svideln genom korken.
Teisdag 22 Mass Sladarstundsdagen Sladarstund var vanlig i det gamla bondesamhället. När det började skymma, men det ännu var onödigt att tända lampan lade man ifrån sig arbetet och pratade, vilade eller kopplade av en stund tills det blev mörkt. Då som först tändes lampan och arbetet fortsattes.
Onsdag 23 Mass Per Roligmans dag Per Roligman är en skämtsam benämning på ett av handens fingrar, nämligen lillfingret. Pekfingret kallas ibland främstfingre, långfingret är langgstanggi och ringfingret kan få heta tårpan.
Torsdag 24 Mass Masspeitns dag Strandskatan heter masspeitn eller marspitn på gutamål. En förklaring till namnet är att den kommer i mars och har ett gällt läte, och en annan att mar-kommer av hav och -spit av att den är svart och vit som en hackspett. Det finns säkert en tredje förklaring.
Fredag 25 Mass Pyngeldagen En pyngel är ett litet knyte, ett bylte eller en pung, där småsaker förvaras. Många sådana behövs, och ordet kan användas om nyckelfodral, plånböcker, sminkväskor och småpåsar till allt som man måste bära med sig.
Laudag 26 Mass Jaugasis dag Jaugasi ser ut som en liten gås men är en and, gravanden. Honan har ingen skyddsfärg som andra andhonor har, så det kan vara svårt att se skillnad på könen, men de klarar det ju bra själva.
Sundag 27 Mass Klukkus dag Sommartid infördes i Sverige 1980 och infaller mellan sista söndagen i mars och sista söndagen i oktober. Klockan 02.00 idag, på söndagsmorgonen skall klukku, klockan, flyttas fram till 03.00.
Måndag 28 Mass Smidns dag Smidn var förr i tiden en hantverksskicklig man, inte enbart smed, och han var så viktig för socknen att hans boställe nämndes efter hans yrke. Det finns fortfarande mer än 20 socknar där någon gård har namn som Smiss, Smissarve, Smide och Smidgårde.
Teisdag 29 Mass Päudsvårsdagen Päudsvår är det samma som örngottsvar eller kuddöverdrag. Päudsvår är det knappast någon som säger i dag. Päud betyder kudde och kan också vara stoppning under lokar på selar.
Onsdag 30 Mass Storspoens dag Storspoen heter nästan detsamma på svenska, storspoven, men han får ändå en egen dag för att han är en fin fågel med ett vackert flöjtande, vårlikt läte. Han modar, förebådar, regn sägs det.
Torsdag 31 Mass Staurkarningsdagen Till bandfast täun (gärdsgård) används enestörar eller grangrenar som skall huggas på våren innan saven går. Barken måste först kares (rensas) av med yxa. Barken eldar man med och kråkorna kan använda den till bobygge.
Fredag 1 Ápril Karnåbeldagen En karnåbel är en skälm och bedragare, en riktig luring, och det är bara första april som karnåbeln i oss får släppas lös.
Laudag 2 Ápril Starbäurns dag Starar kan härma andra och sjunga på flera melodier, och de gör nytta genom att plocka småkryp, och därför bör man sätta upp holkar som bostad åt dem, starbäurar. Starstunkar är holkar som är tillverkade av ihåliga träd.
Sundag 3 Ápril Stainråirsdagen Stainråir i markerna kan vara minnen från åkrarnas tillkomst och senare tiders stenplockning, och kallas då odlingsrösen, men de största är gravrösen som är minnesmärken, inte minst över det enorma arbetet att släpa ihop alla stenar.
Måndag 4 Ápril Snällkäptes dag Den som är snällkäpt pratar fort. Lennart Hyland var snällkäptar. Snäll= snabb, käpe= haka.
Teisdag 5 Ápril Vattnkantns dag Där hav och himmel möts finns vattnkantn, dvs horisonten. Ordet kan också användas för att benämna strandkanten eller vattenytan.
Onsdag 6 Ápril Kattskallars dag Gotlands berggrund består till stor del av kattskallar, också kallade aitlar, som heter stromatoporoider på svenska. Tillsammans med skal och lämningar från koraller och andra havsdjur har de bildat den hårda revkalkstenen.
Torsdag 7 Ápril Eidsmäkkars dag Id är en god fisk om den fångas på hösten eller våren innan den har lekt i åar och bäckar. Eidsmäkkar blir det om man mal idfiléer med alla småben kvar, blandar med malet fläsk, ägg, ströbröd och kryddor, samt formar flata bullar som man steker.
Fredag 8 Ápril Håiskäres dag Håiskäre, öskaret, var livsviktigt att ha med i båten vid fiske. Den som olovligen tog någon annans öskar straffades hårt av hamnrätten i fiskeläget.
Laudag 9 Ápril Tålkens dag Rödbenan kallas tålken, tulken eller stullken på gutamål. Det är ett gott tecken om man får höra tålkens gälla och ängsliga läte, för det modar regn, förebådar regn.
Sundag 10 Ápril Langghalus dag Sädesärlans gutamålsnamn, langghalu, passar bättre till fågeln än det svenska namnet gör, för den äter ju inte säd utan insekter och småkryp. Men lång stjärt har den, vilket langghalu betyder.
Måndag 11 Ápril Bulhäusdagen Bulhäus passar bra på Gotland som har sitt kärnvirke som vuxit långsamt och blivit segt och starkt. Det är en typ av skiftesverk med grova plankor, bular, som falsas in i lodräta stolpar med skåror i. Bularna pressas samman av takets tryck.
Teisdag 12 Ápril Käutstain’ns dag En käutstain är en ganska stor, något flat sten, som ligger med ovansidan strax över vattenytan. Käutn, sälen, tycker om att ligga och vila och sola sig på den
Onsdag 13 Ápril Håikällinggis dag Den mängd hö som fanns kvar på håilufte, höloftet, på vårkanten kallades för håikällinggi. Ofta var det svårt att få höet att räcka till.
Torsdag 14 Ápril Nydus dag Nydu är en stor träklubba. Före de moderna vedklyvarnas tid användes nydu tillsammans med janväggar, järnkilar, för att klyva ved och trodar.
Fredag 15 Ápril Staintäunsdagen Det är en stor konst att lägga en staintäun, en stengärdsgård, så att den blir stadig. De vackraste stengärdsgårdarna finns på Fårö och på södra Gotland. På Sudret säger man dock stainvastar.
Laudag 16 Ápril Lambunggars dag Det finns inga får på Gotland, inte ens på Fårö. Det finns däremot gott om lamb, och lambi, fåren, får lambunggar.
Sundag 17 Ápril Lambgiftis dag Gift kommer av giva. Lambgift är ett hus ute på betesmarkerna, där man ger lammen extra foder under den kalla årstiden och där de kan komma under tak. Lambgiftar är ibland försedda med agtak och kan se ut som stengrundshus från järnåldern.
Måndag 18 Ápril Kåksus dag A kåkså är en långskaftad träklubba som förr användes till att slå sönder och sprida ut gödselkokor, göislrukar, på betesmarken. På senare tid har det blivit populärt ti kåkse med golfbollar.
Teisdag 19 Ápril Tåilus dag Tåilu är spillkråkan, den största hackspetten som finns här. Det är en imponerande fågel som hörs långt och flyger snabbt och energiskt med sin kantiga kropp och närmast hammarliknande huvud.
Onsdag 20 Ápril Hanikkens dag Hanikken är en detalj på en dricktunna, nämligen den del som tappen sitter i. På svenska lär denna anordning heta tuta.
Torsdag 21 Ápril Årdis dag Ård är ett ord som betyder ord. Men på södra Gotland betyder det också en stenig udde som sticker ut i havet. Det finns 150 sådana uddar som har ett namn som slutar på ård.
Fredag 22 Ápril Langgfredagen Långfredagen blev helgdag här i Norden först på1600-talet. Ända till 1969 var det förbjudet att anordna nöjestillställningar då, och alla affärer var stängda. Numera finns inget förbud, men visst skulle det vara skönt med en dag utan all kommersialism.
Laudag 23 Ápril Påskaftn Förr kallades påskafton för pask laudagen, som betyder påsklördagen. Många a-ljud har blivit till å i svenska språket, men i mail-adresser och gutamål finns de kvar. Där har ord som a, fa, ga, gra, na, pa, sla och sta ingen ring över a.
Sundag 24 Ápril Påskdagen Årets näst största helgdag är påskdagen. Det gamla gutamålsnamnet på den är fyst dagen paskar, första dagen påsk, men det finns nog ingen som säger så nu för tiden.
Måndag 25 Ápril Ann’ndagen Påsk Efter fyst dagen påsk kommer ann’ndagen påsk, d.v.s. annandag påsk. I äldre tider firades hela veckan efter påsk, men firandet har nu begränsats i tid.
Teisdag 26 Ápril Pärsättningsdagen En av vårens viktigaste dagar är pärsättningsdagen, när potatisen skall i jorden. När den är väl nedmyllad kan man andas ut ett tag, tills groddarna har kommit upp ur jorden och man börjar oroa sig för sena nattfroster.
Onsdag 27 Ápril Purrhynsis dag Purrhyns är den gemensamma benämningen på brushanehane, purrhane och brushanehona, purrhyne. I parningsdräkten har purrhan’n en krage på halsen, som kan purres upp, resas upp.
Torsdag 28 Ápril Fagningblåmdagen När fagningblåmmar, vitsipporna, snabbt växer upp från sin jordstam och lyfter upp vissna löv är det dags ti fage ängge, att räfsa lövängen som de växer i.
Fredag 29 Ápril Ängges dag Ett riktigt ängge är en artrik slåttermark som är lagom glest beväxt med träd och buskar. Det är mycket arbetskrävande och inte lönsamt men gott för själen.
Laudag 30 Ápril Maieldns dag På gutamål säger man maield, inte valborgsmässoeld. Förr sade man också maistangg i stället för midsommarstång. Det är ju faktiskt mycket enklare att säga så.
Sundag 1 Mai Mysselpeipus dag När en gotlänning mysslar betyder det att han visslar. När han gör a mysselpeipu så gör han således en visselpipa, vilket går som allra bäst på våren.
Måndag 2 Mai Tåskblåmdagen Tåskblåmmar, våradonis, finns på några få växtplatser på södra Gotland och på Öland men är vanligare på de sydryska stäpperna och vidare österut. De är vackra men giftiga, som de andra i smörblomfamiljen brukar vara.
Teisdag 3 Mai Skräkkstunkars dag Det var inte för att vara snäll mot skrakhonan som man satte upp skräkkstunkar, skrakholkar. Anledningen var att skrakäggen var eftertraktade som mat.
Onsdag 4 Mai Sveinblåmdagen Om det bara hade funnits några få sveinblåmmar, maskrosor, på ett enda ställe på ön hade folk åkt lång väg för att få se och beundra solarna i gräset. Tänk så bra att det finns så många !
Torsdag 5 Mai Kaipars dag Skogslök, kaipar, är den mest kända och mest använda av Gotlands fem vilda lökarter. Det växer skogslök också på andra håll i Sydsverige, men det är här som man av tradition har lagat kaipkål, kaipsoppa, som vårtecken. Numera ingår växten i många andra matrecept.
Fredag 6 Mai Halsbandans dag Gotlands landskapsfågel halsbandsflugsnapparen saknade länge ett gutamålsnamn, fast han brydde sig kanske inte om det. Men nu har namnet halsbandan börjat användas, och det fortsätter vi gärna med.
Laudag 7 Mai Pinnsveinsdagen En igelkott heter inte bara pinnsvein på gutamål, utan också pinngys eller pinngyså och pinnso, och den är Gotlands landskapsdjur. Den lever oftast i närheten av folk och har kanske kommit hit med människorna.
Sundag 8 Mai Nedrus dag Nedru är gutamålets ord för ödla. De flesta ödlor kan en konst som är rätt märklig och som kallas autotomi. I ödlans fall betyder detta att den kan tappa svansen precis när den vill.
Måndag 9 Mai Gaukens dag Gauken heter numera oftast göken, som uttalas med hårt g på gutamål. Alla vet hur han låter och att sommaren har kommit med honom.
Teisdag 10 Mai Trodartäundagen Ain trolå kan man börja med, men trodar är en samling trolar, som utgör liggvirket i en trodartäun. Skall det bli en riktig bandtäun eller bandfast täun behöver man också vidjor av ene, bandar, och staurar, störar av ene som resvirke.
Onsdag 11 Mai Täunflakkens dag En vårdag med solsken, lugnt och vackert väder kan det se ut som om luften dallrar och stängslen, täunar, står och darrar. Då har täunflakken kommit, eller täundarrn, som man säger på andra håll.
Torsdag 12 Mai Stainstrandis dag A stainstrand, en stenstrand, kan se ut på många olika sätt. Det kan vara långgrunda klapperstensstränder, kalkstenshällar med en pallkant utanför eller fint slipade, olikfärgade stenar. Alla typerna är vackra på sitt sätt.
Fredag 13 Mai Alvardagen De torra marker som kallas alvar finns bara på Öland, Gotland och i Baltikum, och har bildats på kalkberggrund med tunt jordtäcke, genom låg nederbörd och betning. Så här års kan man få se många intressanta växter blomma bland fårsvingeln på öns alvarmarker.
Laudag 14 Mai Leilus dag Den yngsta och minsta i familjen får ofta heta leilu, lillan, och hennes dag bör firas på våren. Det finns nog både fördelar och nackdelar med att vara leilu, och hon trivs ofta med att bli äldre och se nya småbarn komma.
Sundag 15 Mai Kissmisns dag Kattens eller kattungens smeknamn är kissmisn eller bara misn. Annars brukar katter ofta få namn som syftar på utseendet, som Raudar med rödaktig päls och Ringen med vit ring om sin svarta svans.
Måndag 16 Mai Gladränggis dag A gladrängg är en solvrå, en plats där det är skönt att sitta ner ett tag, i lä för blåsten, och njuta av årstidens behag.
Teisdag 17 Mai Flåignätes dag Vid fiske med flåignät sätts nätet i en båge från stranden. Fisken flåiges, dvs jagas eller skräms mot nätet genom att man plumsar med årorna och håven.
Onsdag 18 Mai Airik me axi När Erik, Airik, har namnsdag skall säden gå i ax om det skall bli någon bulle till Sankt Ole som är 29 juli. Om man odlar den gamla gotlandsrågen kan det nog lyckas.
Torsdag 19 Mai Glångninggis dag «De singgar u glånggar u gror» skrev Gustaf Larsson om den vackraste tiden på året. Glånggar gör träd och buskar, säd och bärris, medan andra växter blåmmar.
Fredag 20 Mai Leines dag Leine, linet, som har odlats i flera tusen år, skall sås när körsbärsträden blommar. För att linstjälken skall bli lång så skall linfröet i jorden på en dag med ett långt kvinnonamn, som Karolina.
Laudag 21 Mai Stäurbåtns dag Den båttyp som vi idag kallar för tremänning eller treroning kallades tidigare oftast för stäurbåt. Flera sådana båtar seglar fortfarande varje sommar, bl a Kungen av Herrvik, Ungmor och Petsarvebåten.
Sundag 22 Mai Bikkinggdagen Ett bra sätt att förlänga hållbarheten på strömmingen är att röka den. Den gyllengula fisken byter då namn och kallas för bikkingg.
Måndag 23 Mai Framkalns dag En storbåt eller tremänning bemannas av framkal, millkal och bakkal. Alla har sina mycket bestämda uppgifter då man fiskar. När man tar upp garnen är det framkalns uppgift att ro.
Teisdag 24 Mai Gullsårkens dag När man förr var ute på sjön för att dra torsk, fick man inte nämna fiskens namn. Han kallades i stället för t ex gullsårken.
Onsdag 25 Mai Hokslis dag Hoksli, oxeln, är fin som nyutslagen, när man ser bladens silvergrå undersidor, och den tål mycket blåst och torka. Om man skulle utse landskapsträd, kunde oxeln passa till Gotland.
Torsdag 26 Mai Äutsläppningsdagen Interner från anstalt, kor på grönbete och skolbarn som får sommarlov är överens om att äutsläppningsdagen alltid är en härlig dag.
Fredag 27 Mai Böndagen När Beda och Blenda har namnsdag skall bönorna sättas, och därför infaller böndagen denna dag. Bönorna kan vara av flera slag, bondbönor som är de äldsta, bruna bönor som kallas gäulbönar på gutamål, vaxbönor och spräckliga bönor, spräklu bönar.
Laudag 28 Mai Flatäskus dag En liten flatbottnad roddbåt utan köl, en eka, kallas flatäskå eller flätå. Det är en bra båt vid långgrunda stränder men olämplig att ge sig ut med på djupt vatten.
Sundag 29 Mai Omors dag Mors dag får heta omors dag på gutamål. Omor betyder egentligen vår och hela hushållets mor, mor i huset, och inte bara barnens mor.
Måndag 30 Mai Böisårkars dag Böisårkar, i ordagrann översättning stadspojkar, är en liten fin orkidé som heter krutbrännare på svenska. Men den har fått ännu fler gutamålsnamn: bräudnäbbar, bräunnakke, bräunnäbb, svartkulle, svartlassar och svartnakkar.
Teisdag 31 Mai Stövstillardagen När det varit torrt en längre tid blir det mycket stöv, damm, på kalkstensvägarna. Kommer det då ett fint regn så stillas dammbildningen.
Onsdag 1 Juni Russis dag Russ är ett gutamålsord för hästar av alla raser. Numera används det mest om vår urgamla, miljöanpassade ras här på ön, gotlandsrussen. De kallades förr ibland för skogsbaggar.
Torsdag 2 Juni Himmelsfärdsdagen Kristi Himmelsfärdsdag infaller på den 40:e dagen efter påsk och minner om den dag då Jesus enligt Bibeln lämnade jorden och fördes upp till himmelen. Himmelsfärdsdagen kan firas tidigast den 30 april och senast den 3 juni.
Fredag 3 Juni Summarkållus dag En sommarklänning, summarkållå, i tunt fladdrande tyg är skönt i sommarhettan. Men förr klädde man sig mera efter almanackan än efter vädret, och det kunde nog vara kallt att cykla till pingstbasar i sommarklänning.
Laudag 4 Juni Gleipens dag Gleip, kasse och hap är gamla gutamålsord, som alla betyder fiskehåv på svenska, men håvarna har olika utseende och användningssätt.
Sundag 5 Juni Svaipens dag För länge sedan uppfann någon en delad dörr där övre halvan, svaipen, kunde öppnas, så att man kunde stänga djuren ute eller inne och ändå få in dagsljus och frisk luft.
Måndag 6 Juni Sjätt juni Vår nyaste helgdag, Sveriges nationaldag, kallades förr Svenska flaggans dag och firades traditionellt med stora festliga arrangemang. De som var med sade nog oftast att de åkte, eller cyklade, och firade sjätt juni.
Teisdag 7 Juni Rogaldringsdagen Rovgallringsdagar blev det nog flera. Innan potatisen blev vanlig odlades rovor sedan urminnes tider till mat för både folk och fä. Man sa att man jetede roar u fisk, u fisk u roar u någen gangg kyt.
Onsdag 8 Juni Aurburgis dag A aurburg är en grusås, oftast en gammal strandvall. Det är torr och mager mark, lämplig till vägar och boplatser, och den kan bjuda på en färgrik blomning av axveronika, getväppling, blåklocka och gulmåra eller andra växtarter.
Torsdag 9 Juni Lamblydningsdagen Ti lyde lamb innebär att man med händerna tar bort den lösa ullen på fåren. Detta gjordes förr på våren eller försommaren och helst när månen stod i ny.
Fredag 10 Juni Pingstnårdns dag Pingstnårdn är en kall och hård nordlig blåst eller rentav storm vid pingsttid, och det konstiga är att den är svår, från vilket håll den än kommer.
Laudag 11 Juni Pingstaftn Pingstafton är en populär bröllopshelg, eftersom naturen ju oftast står i sin fagraste skrud mellan hägg och syrén. Det är också en lämplig helg för utflykter, kanske ut till Sudret för att se på tåskblåmmar.
Sundag 12 Juni Pingstdagen Ordet pingst härstammar från det grekiska ordet pentekoste som betyder den femtionde, alltså 50 dagar efter påsk. Pingst är en kristen högtid som påminner om att den helige Ande blev utgjuten över apostlarna i Jerusalem.
Måndag 13 Juni Soleldns dag Soleld är ett kort men uttrycksfullt gutamålsord som betyder första gradens brännskada av alltför mycket sol. Täckande kläder är det bästa och billigaste solskyddet.
Teisdag 14 Juni Gullstäuus dag Gullstäuå betyder lekstuga, men det går bra att leka den leken även om man inte har någon stuga, bara man har något som kan föreställa bord och stolar och kökssaker. Kaffekoppar utan öra och spräckta tallrikar duger bra.
Onsdag 15 Juni Tälgåimus dag Tälgåimå är kurragömma. En person står vid en husknut, blundar och räknar till hundra, medan de andra gömmer sig. Sedan letar den som räknat, och då passar någon på att springa fram, klappa husknuten och ropa fri. Ett annat gutamålsord för kurragömma är täl stuln.
Torsdag 16 Juni Baskendagen Basken lektes förr ofta på rasterna i skolan. En person skall springa ifatt någon av de andra, röra vid den och ropa basken. Lyckas det så fortsätter den vidrörde att jaga nästa. Andra ord för basken är kull eller datten.
Fredag 17 Juni Sänningskårgens dag Strax före bröllop och begravningskalas kom bidlage, släkt och grannar med sänningskårgen fylld med smör, ägg, bröd, bullar eller kött. Det var före kylskåpens och frysboxarnas tid. Nu för tiden kan man laga mat och baka långt i förväg.
Laudag 18 Juni Luktntånndagen En storväxt, sällsynt buske som heter Rosa rubigenesa, äppelros. Blommorna är rosa, nyponen används ej. Den blommar i juni och juli, då både blad och blommor doftar starkt av äpple. Varma dagar känns doften flera meter omkring busken. De luktar gutt därav namnet luktntånn.
Sundag 19 Juni Käldus dag A käldå, en vattenkälla som inte frös till på vintern eller torkade ut på sommaren har varit så viktigt för fålk u kräk, människor och djur, att många av källorna har fått namn, som Hångers källa och Lauskäldu.
Måndag 20 Juni Leilgardslukus dag På gården finns dels en stäurgard, där djur och fordon har tillträde, dels en inhägnad leilgard runt bostadshuset, med blomsterrabatter och trädgårdstäppa. Man tar sig in till leilgardn genom en grind, leilgardsluku.
Teisdag 21 Juni Kunmädrus dag Kunmädru var en betrodd kvinna, näst i rang efter bruttöverskan, på bröllop. Hon bakade fladn, ett stort vetebröd, och gjorde staikusten, en mjukost, som hon hade med som sänninggar. Fladn skulle vara minst 60 cm i diameter, den skars upp vid bröllopsbordet. En tradition sedan länge bortglömd.
Onsdag 22 Juni Främlus dag Den förnämsta platsen vid bordet, under salsspegeln, kallas främlu. Vid bröllopsmiddagen sitter brudparet där, och på manssidan bruttbondn och prästn och på kvinnosidan bruttövasku och kunmädru.
Torsdag 23 Juni Unggmansstanggis dag Ungmansstången görs av en fin rak gran. Den kvistas och barkas men högst upp lämnas gräntuppen. Av fina grangrenar binds en krans som lindas kring stången i spiralform. När det är brudvisning på kvällen går brudföljet med spelmän i täten runt stången som står mitt på stäurgardn.
Fredag 24 Juni Missåmmasaftn Midsommarafton uttalas missåmmasaftn på gutamål. Om inte försommartorkan har varit för svår kan man nu plocka sju sorters vilda blommor att lägga under kudden eller sätta i vas.
Laudag 25 Juni Missåmmasdagen missåmmasdagens festbord står kanske en bukett med blå akarrosar, bevargras, gäul prästkragar, päukvaite, hundlök, veit prästkragar u säurblad. Det är blåklint, darrgräs, färgkulla, pukvete, hundkäx, prästkrage och ängssyra.
Sundag 26 Juni Kimbninggis dag Kimbningg är ett sätt att få kyrkklockorna att ljuda i en viss takt eller melodi genom att med handkraft slå stenar i snabb rytm mot kyrkklockan. Den förekommer vid bröllop och förr på högtidsaftnar såsom jul, pingst och midsommar, dock inte på påskafton.
Måndag 27 Juni Staikstrikens dag Staikstriken är den låt som spelmännen spelar vid bröllop eller andra fester när huvudrätten, steken, bärs in och under vissa ceremonier bjuds gästerna.
Teisdag 28 Juni Skaffardagen All serveringspersonal kan kallas skaffare. Vid stora tillställningar förr behövdes det många, både kvinnor och män, och det fanns några i varje socken som var kunniga skaffare och brukade anlitas.
Onsdag 29 Juni Kärvaskaskus dag Kärvaskasku var en betydelsefull person vid kalas. Hon hjälpte kokarmor och skaffarna och såg till att det fanns rena kokkärl, glas, tallrikar och bestick. Tänk vad det hade underlättat med en diskmaskin!
Torsdag 30 Juni Kakpusns dag Kakpusn är ett minne från ett stort kalas, en påse av papper eller plast fylld med fina bakverk, eller smulorna av dem, till glädje för barn som inte fått följa med. Somliga säger att seden med kakpåsar är bortlagd och andra säger tvärtom.
Fredag 1 Juli Spissnäbbens dag Spissnäbben är en alkfågel som häckar i stort antal på Karlsöarna. Den har fått sitt gutniska namn efter den smala, spetsiga näbben. På svenska kallas den sillgrissla.
Laudag 2 Juli Rosars dag Förr i tiden kallades alla lite större och färgstarka blommor för rosar, t ex vallmogar, kungsljaus och päuktynne, som heter puktörne på svenska.
Sundag 3 Juli Haimkumstdagen Så här års söker många gotlandsfödda upp sina rötter och kommer hit på semester. Då är det en bra idé att ordna en haimkumstdag, en hemkomstdag, för att få träffa sina gamla bekanta.
Måndag 4 Juli Tjåkkskörtars dag Flundror är bäst i augusti, när de är feta och fina, men får man små magra flundror i juli kan man göra tjåkkskörtar genom att doppa dem i tjock pannkakssmet innan de steks. Pannkaksflundrar är ett annat namn.
Teisdag 5 Juli Rövkroksdagen En av många gotländska idrottslekar man kan roa sig med är att sparka rövkrok, med två tävlande liggande på marken åt var sitt håll. Andra sådana tävlingar är herre pa stangg, sparke bleistre och täm stäut.
Onsdag 6 Juli Raubärsdagen Med raubär menas oftast smultron. Rödbär var ett av de växtnamn som Linné antecknade under sin gotländska resa. En högt uppsatt person är på gutamål haugt pa strad, högt på strå. Tänk på smultron på ett grässtrå!
Torsdag 7 Juli Varpus dag Den andra stora gutniska idrotten är varpa, och den har spritt sig också utanför Gotland. Man KASTAR varpa och inget annat, det är viktigt. Varpan, varpu, kan vara en stor flat sten eller en gjuten metallvarpa.
Fredag 8 Juli Tjelvars dag Tjelvar, som enligt Gutasagan var den första människan på Gotland bör naturligtvis ha en egen dag. Han fick tända en brasa direkt på stranden, men vi har säkert en egen grill som vi kan använda när vi firar Tjelvars dag.
Laudag 9 Juli Pärkdagen Nu är det högsäsong för gutniska idrotter, och pärk är en av de största. Den spelas av två lag, med en speciell skinnklädd boll, och själva pärken är en ruta gjord av träribbor. Ordet pärk betyder också fisksump, en trälåda i vatten där man kan förvara levande fisk.
Sundag 10 Juli Stanggspelsdagen Andra söndagen i juli har det under lång tid varit en högtidsdag för gutnisk idrott, och därmed också en märkesdag i almanackan. På andra håll räknar man före och efter älgjakten. Här är det Stanggspeli som räknas.
Måndag 11 Juli Vässtain’ns dag En vässtain är en rund sandsten som sitter i en ställning. Den vevas runt av en person när en annan person har behov av att skärpa liar och knivar.
Teisdag 12 Juli Sigdspånsdagen För att bibehålla sigdens, liens, skärpa under slåttern bryner man den emellanåt med en sigdspån. Denna utgörs av ett avlångt trästycke på vilket man fäst finkornig sand med hjälp av smör eller ister.
Onsdag 13 Juli Såidesdagen Såide är en tjärdal där man bränner tjära av tallstubbar, faitvidsstumblar. Det tar lång tid, först att rensa tjärveden, ti smait såidsvidn, och sedan tar det en vecka med såidesbränninggi. Resultatet brukar bli en fin tjära.
Torsdag 14 Juli Naikars dag På gutamål har naikar ett helt eget namn, men på svenska heter de backsmultron. Naikar är en egen art, som är olik smultron. Bären smakar annorlunda och behåller foderbladen, fluse, när man plockar dem.
Fredag 15 Juli Skyrdagen Skyr är syrad mjölk eller filbunke, framställd på gammalt sätt, och skyr kan den också heta i andra nordiska länder, fast den kanske inte smakar likadant. Här smaksatte man skyr med socker, kanel och ingefära.
Laudag 16 Juli Sletatinggdagen Slåtter i ett änge, där många hjälps åt, och samtidigt en fest, där alla som är med bjuds på mat och dryck, är det som i våra dagar kallas för sletatingg.
Sundag 17 Juli Braidsräumdagen När det nyslagna ängshöet skall torkas samlar man ihop det till ett braide på en solig plats. Den del av änget som skall räfsas ihop till braide kallas för braidsräum.
Måndag 18 Juli Stikkelsbärsdagen Det är bara på svenska som man talar om krusbär. På gutamål liksom på danska och norska heter det stikkelsbär eller något liknande, och det namnet passar bra till en buske som har gott om stickande taggar.
Teisdag 19 Juli All källinggars dag Källinggviku, käringveckan, inleds med denna dag som tillägnas all källinggar, med och utan namnsdag i veckan. Kom ihåg att på gutamål är det fint att vara källingg!
Onsdag 20 Juli Gutamålsgildes dag Gutamålsgillet firar sin årsdag den 20 juli, eftersom det det var denna dag år 1945 som gillet bildades av tio personer, som ville göra något för det gamla språket. Det har gjorts mycket under åren som gått sen dess.
Torsdag 21 Juli Räkaskus dag På slåttergillet, sleitkalgilde, räknades det med tre räfserskor till sex kalar som slog med lie. För det mesta räfsades det samma dag som det slogs, men en del lät höet ligga till nästa dag, då var det inte så tungt att räfsa ihop.
Fredag 22 Juli Rauripsis dag Raurips är röda vinbär, som man kan njuta av nu, om inte trastarna har hunnit före. Ett enkelt sätt att ta vara på bären är att passera dem råa, inte övermogna, och hetta upp moset med socker till en sylt eller gelé.
Laudag 23 Juli Sudargutars dag Invånarna på sydligaste Gotland kallas för sudargutar. Enligt Fäi-Jakå kunde man direkt känna igen suderguten på talet. Sudergutniskans de jär nukk a gu ku de betyder «det är nog en bra ko det».
Sundag 24 Juli Vågdagen Vågdagen syftar inte på sjögång och inte på vägning, utan är en tävling i gutniska idrotter, där ett lag, kanske ungdomarna i en socken, utmanade några andra. Det hörde till att man satsade någonting att kämpa om.
Måndag 25 Juli Barkbindardagen I dag är det Jakup Barkbindares dag. Förr ansåg man att det var på denna dag som barken fastnade på lövträden. Tidigare på våren satt barken lösare.
Teisdag 26 Juli Fleistaksdagen På södra och östra ön var det förr vanligt med fleisar, stenflis, som taktäckningsmaterial ovanpå ett flackt faltak, brädtak. På Sudret bröt man sandstensflis och i trakten av Torsburgen en lämplig kalksten till tak.
Onsdag 27 Juli Badeidis dag En id som «badar» kan man få se vid den här tiden. Det är alltså en fisk som går in på grunt vatten och ligger och solar sig och tycks trivas som fisken i vattnet. Eller som en «badgäst».
Torsdag 28 Juli Pussludns dag En pusslude är en luden fjärilslarv. Barn som hittar pussludar brukar tycka att de är spännande, men de bör inte få röra vid dem, eftersom flera arter har nässelhår som orsakar klåda.
Fredag 29 Juli Sant Ole Sant Ole var en av de viktigaste märkesdagarna förr, för då ändrade sig vädret och blev annorlunda. Sant Ole var också den som skulle komma med bullen om Erik, 18 maj, gav axen.
Laudag 30 Juli Taraldns dag Tarald heter smällglim på svenska, och det som kan smälla är det uppblåsta blomfodret. Det är kanske därför som så mycket geisk, vidskepelse, är knutet till tarald.
Sundag 31 Juli Austarsjödagen Vattnet som omger oss, Austarsjöen, är varken salthav eller insjö, och det gör vattenmiljön särskilt känslig för föroreningar.Vi får inte tro att allt som hamnar i Östersjön är försvunnet för alltid.
Måndag 1 Agusti Kveiars dag Kveiar är ett gammalt ord som bara finns i pluralform. Det är en mindre väg, som kommer från en eller flera gårdar eller andra ägor, och mynnar ut på en större väg i kveiminne. Oftast är kveiar en naturupplevelse med blommande vägrenar.
Teisdag 2 Agusti Fäugeltrampdagen De gotländska skogarna är artrika. Förutom tall och gran och de vanliga lövträden som man känner igen finns det kanske ett tiotal andra träd och buskar som folk sällan vet namnet på, och dem kallar man med ett gemensamt ord fäugeltramp.
Onsdag 3 Agusti Päustställars dag Förr när man färdades med häst och vagn fanns det allmänt kända rastplatser, päustställar, där man kunde stanna och päuste. Hästarna fick vila och människorna fick ta en bensträckare och kanske träffa gamla bekanta.
Torsdag 4 Agusti Mausars dag Mausar är ett gammalt gutamålsord för flugor, som väl knappast används idag. Det finns många olika sorters mausar, t ex russmausar och fiskmausar.
Fredag 5 Agusti Bröirensningsdagen Bröiu är en stor djup grop i marken, oftast i skog och hagmarker, där vattnet sällan tryter. Den är drickvattningsställe för lamm, hästar och andra djur och behöver rensas då och då, eftersom kanterna trampas till av djuren.
Laudag 6 Agusti Buttus dag A buttå är en piggvar, en mycket knottrig sorts flundra, som kan bli stor som en medeltidssköld. Den har kommit till heders på senare år och blivit delikatess och landskapsfisk.
Sundag 7 Agusti Millumteidsdagen Medeltiden borde heta millumteidn på gutamål, och det var då som det blev slut på högkonjunkturen för gotlänningarna. Men minnena från den tiden, kyrkorna och ringmuren, gav oss en unik bakgrund till medeltidsveckan på Gotland.
Måndag 8 Agusti Kledsknäppars dag Den förträffliga uppfinningen kledsknäppar, som heter klädnypor på svenska, är det svårt att klara sig utan, när man skall hänga tvätt pa kledsleinu, på klädstrecket.
Teisdag 9 Agusti Blåbärskasdagen Blåbärskas är nyplockade blåbär med socker och mjölk. Har man tillgång till kylskåpskall fil smakar det nästan ännu godare.
Onsdag 10 Agusti Sant Las Sant Las, eller Larsmäss, är en märkesdag efter helgonet Laurentius. Enligt folktron var det särskilt bra att så råg vid Larsmäss.
Torsdag 11 Agusti Kastalns dag Vid flera gotländska kyrkor finns det kastalar. De flesta är ruiner men den i Gammelgarn renoverades för några år sedan. Kastaln fungerade som en förrådsbyggnad som man kunde försvara.
Fredag 12 Agusti Kronvaldsknappens dag På fredagen i Medeltidsveckan har nu i nitton år Ekstas och Sproges hembygdsföreningar uppfört ett bygdespel. Det handlar om en gammal upphittad uniformsknapp, som tros härröra från Valdemar Atterdags landstigning1361 vid Kronvalls fiskeläge. Med solnedgång och utsikt mot Karlsöarna brukar det bli en magisk kväll.
Laudag 13 Agusti Kaitlabbens dag Idag firas de vänsterhäntas dag, som på gutamål kan heta kaitlabbens dag. Kaitlabben, eller kaitu, är vänstra handen, och den vänsterhänte är kaithäntar.
Sundag 14 Agusti Fjädavallns dag Fjädavall eller fjädarvall är ett gammalt ord för fjäril, men numera hör man det sällan. Om man vill locka fjärilar till sin trädgård bör man plantera kryddörter och andra aromatiska växter.
Måndag 15 Agusti Hadjödagen Det är vanligt att årligen återkommande turister och bofasta gotlänningar blir goda vänner. Därför är det lite vemodigt när sommargotlänningarna säger hadjö och reser hem.
Teisdag 16 Agusti Sjökalvens dag På eftersommaren en del år kommer det massor av sjökalv, och då flyr strömmingen och badgästerna. Sjökalv eller sjokalv, som man sade förr, heter öronmaneter på svenska.
Onsdag 17 Agusti Greimnätes dag Ett greimnät, grimnät, kan sägas bestå av tre nät. Det egentliga nätet omges på båda sidor av ett stormaskigt nät, grimmorna. Detta gör att flundrorna fastnar lättare.
Torsdag 18 Agusti Bevagrasdagen Ett av våra vackraste gräs, lätt att känna igen med sina hjärtformade småax och dekorativt i blandade buketter är beva(r)gras eller daldargras. Det heter darrgräs i svensk översättning och orden har samma innebörd.
Fredag 19 Agusti Gotlandsrygens dag Gotlandsrygen, en traditionell rågsort, får representera alla gamla sorter av odlade växter, vilka är värda att bevara för att de har anpassats till klimat och miljö.
Laudag 20 Agusti Täkkatinggdagen Täkkatingg är ett stort företag, som fordrar en kunnig arbetsledare, mycket folk som kan jobba, mycket mat och dryck, och fler lass ag än man tror skall gå åt till det tak som skall täckas.
Sundag 21 Agusti Löisarestanggis dag Långt innan det fanns riktiga fyrar tände man löisarestänggar vid fiskebodarna för att folk skulle hitta i land. Man fiskade ofta under den mörka delen av dygnet, och lysstängerna räddade nog många liv.
Måndag 22 Agusti Körkmakkens dag Körkmakken har fått äran att bli landskapsinsekt på Gotland, men så har den också ett fint namn på svenska, riddarskinnbagge.
Teisdag 23 Agusti Salmbärsdagen Blåhallon heter salmbär på gutamål, och det ordet kommer säkert att leva vidare på grund av sylten, som många anser att man måste ha till saffranspannkaka. Prova gärna med några andra sylter.
Onsdag 24 Agusti Bartmässdagen Bartmäss har fått sitt namn efter aposteln Bartolomeus. På den dagen skall man inte så någon gröda, för då kommer den att bli full av ogräs.
Torsdag 25 Agusti Veit håpus dag Veit håpu, vita stoet, är lättast att få syn på under sensommarkvällarna nere på någon myr eller i fuktiga ängen. Vet man inte att det är veit håpu, så tror man att det är dimma som ser ut att röra sig.
Fredag 26 Agusti Graundagen Graun heter ljung på svenska. Där ljungen växer i stora bestånd, graunbakkar, bildas det en speciell torvjord, som kallas rukkbakke eller bara rukkå, och den är bra att blanda i krukväxtjord.
Laudag 27 Agusti Solsikkars dag Ringblommor heter solsikkar på gutamål. De lyser upp under sommaren och långt in på hösten med sina gula och orange färger. Och ändå anses de inte som särskilt fina blommor, men de kanske är för lätta att odla.
Sundag 28 Agusti Summaratinggdagen Gutamålsgillets sommarmöte som firas i augusti varje år har alltid ett tema där vi söker fördjupa oss i gamla seder och bruk, men alltid med gutamålet som viktigaste ingrediens.
Måndag 29 Agusti Värgnätsdagen En tidig morgon så här års kan man se ett oändligt antal värgnät, spindelnät, på marken. Denna syn är ett förebud om att fiskelyckan kommer att bli god.
Teisdag 30 Agusti Viklesintes dag Aftonbladet eller Expressen? En del människor är ständigt viklesinte, det vill säga har svårt för att bestämma sig. Och alla lider vi väl någon gång av denna åkomma.
Onsdag 31 Agusti Vävaldns dag Vävald, åkervinda, har djupa rötter som brister när man försöker dra upp den. En intressant tanke är att det kanske bara finns en enda vävald i hela trädgården, och att den sänder upp sina skott överallt.
Torsdag 1 Septembar Solhyllus dag Dagarna blir allt kortare och solen står allt lägre, och det är då, som man lätt blir bländad. Har man ingen keps eller solskärm kan man skugga över ögonen med handen, och då gör eller sätter man solhyllå.
Fredag 2 Septembar Ovädargallns dag En ovädargalle är en vädersol, ett halofenomen på himlen. Det kan synas en eller flera extra solar eller ringar, vita eller flerfärgade, och förr trodde man att sådant bådade oväder eller något ännu värre.
Laudag 3 Septembar Dravalldagen Man bör unna sig en dravalldag ibland. Så här års när den pressande sommarhettan är förbi och höstkylan inte har kommit är det skönt väder och gott om plats på stränderna och ute i andra marker att gå och dravalle, alltså ströva eller promenera.
Sundag 4 Septembar Kroksnodns dag Tänk vad livet skulle bli tråkigt om man alltid tog den närmaste och rakaste vägen till sitt mål. Vem vet vad som döljer sig vid den lilla omvägen, kroksnodn? Det kan vara vackra vyer, fina människor eller årets fynd.
Måndag 5 Septembar Dundarlaukens dag Dundarlauk är ingen riktig lauk, lök, utan ett gutamålsnamn på kärleksört, en fetbladsväxt. I vissa trakter av ön heter växten i stället missåmmasgras, fast den inte är något riktigt gras, gräs, heller.
Teisdag 6 Septembar Sedmoens dag När säden är tröskad och ligger i en stor hög på golvet i ladan eller magasinet kallas högen för en moe, eller en sedmoe. Det känns tryggt när säden är under tak.
Onsdag 7 Septembar Fägnesammes dag Fastlänningar brukar säga att gotlänningarna är gästvänliga. Fägnesam säger vi på gutamål när man är gästfri och gärna bjuder på något gott och gör det trevligt för andra. Det som av naturen är vackert det fägnar sinnet.
Torsdag 8 Septembar Böiraisus dag Visby är den enda staden som kallas böin. A raiså ti böin, en resa till stan, kunde förr vara en strapatsrik färd på dåliga vägar, och det fanns rövare pa böihaidi, skogsområdet omkring staden.
Fredag 9 Septembar Aikis dag Det är många som har glädje av aiki, eken, inte bara sparbankerna som har den som sin symbol. Tänk på parkettläggare, möbelsnickare, sprittillverkare, ekorrar, nötskrikor, ekoxar och ollonsvin.
Laudag 10 Septembar Skärus dag Skäru, skatan, stannar kvar här hela året, men skärus dag kan passa på hösten, för att den gör sig bra då med sin svart-vita fjäderdräkt mot grant färgade höstlöv, rönnbär och nypon.
Sundag 11 Septembar Nytplukkardagen Allemansrätten är en fin svensk tradition, som ger en rätt att plocka bär, svamp och blommor på annans mark. Plukk nytar, plocka nötter, på hasselbuskar får man inte göra, om man inte har egna buskar förstås.
Måndag 12 Septembar Raukens dag Raukens dag får inleda en vecka med ord på fårömål, eftersom de största raukfälten finns där. Det är havet som har skulpterat raukarna genom att nöta bort allt utom den hårdaste kalkstenen från urgamla korallrev.
Teisdag 13 Septembar Morars dag Terrängordet mor, mora hittar man på norra Gotland, nästan bara på Fårö, men där finns det med i namnet på många platser. Det karakteristiska för mor-platserna är att marken är sank, och ordet kan sammanställas med «moras» på svenska.
Onsdag 14 Septembar Raines dag Om en fåröbo talar om Raine menar han det långa farliga revet nordost om ön, Salvorev. Raini säger man i andra trakter av Gotland och tänker då på åkerrenen, eller vägrenen, som ibland påminner om en kilometerlång blomrabatt.
Torsdag 15 Septembar Hahole fålks dag Den som vill ha mycket eller helst allt, är hahol. Auktionsförrättare, reklamfolk och försäljare bör den hahole akta sig för, och i stället samla på sådant som är värdefullt på andra sätt och inte går att köpa.
Fredag 16 Septembar Käutens dag Käutaveisa, käutatavlorna i kyrkan och alla gamla historier om käutajakt tyder på att käuten, sälen, var en viktig del av fåröbornas kultur och ekonomi förr.
Laudag 17 Septembar Sträklinggars dag En omtalad maträtt som inte många har smakat är sträklinggar, tunna pannkakor med tärningar av kokt sälspäck. Ännu i början av 1900-talet kunde det serveras sträklinggar på Fårö, om någon käut, säl, hade trasslat in sig och fastnat i laxnät eller strömmingsgarn.
Sundag 18 Septembar Fårenate Fårenate, Fårönatta, är ett arrangemang som kommit till och blivit uppskattat på senare år. Också på dagtid är ön en plats att längta till under den här årstiden, om man sätter värde på fina färgnyanser, fria ytor och frisk luft.
Måndag 19 Septembar Böiteshjälpis dag Förr var det vanligt och nödvändigt med byteshjälp. Mycket gjordes för hand såsom vid tröskning och slåtter, då det behövdes många starka armar. Allt arbete gick ju mycket fortare och roligare blev det också.
Teisdag 20 Septembar Jårdpärars dag Jårdpärar, potatis, är ett gutamålsord som inte är så gammalt som många andra, eftersom man bara har odlat potatis här i ett par tre hundra år. Pärar jär halv föidu, potatisen är hälften av maten, är ett talesätt.
Onsdag 21 Septembar Mattis ganreivare På Matteusdagen skulle man inte ha några fiskegarn i sjön. Det blev ofta storm och garnen blev sönderrivna och förstörda av ganreivan.
Torsdag 22 Septembar Kusstainsdagen Kusstain’n, skorstenen, har sedan järnålder eller medeltid varit en av de viktigaste byggnadsdelarna i ett hus. Ett stort hus kunde förr ha flera skorstenar eftersom man hade eldstäder i varje rum.
Fredag 23 Septembar Haustjamninggi Dag u nat jär likk si langge när vörr har hinne ti haustjamninggi, vilket betyder att dag och natt är lika långa, när vi har hunnit till höstdagjämningen.
Laudag 24 Septembar Laigfålkis dag Laigfålk är inte anställda, utan lejda för ett visst arbete, med en viss lön, dagspenningg. Numera räknar man hellre med timpenning. Då verkar inte kostnaden vara så hög.
Sundag 25 Septembar Hallars dag Hallar är sänkstenar som användes på framför allt strömminggarn. De tillverkades av små platta, naturligt rundslipade kalkstenar som man borrade hål i.
Måndag 26 Septembar Kåppargaitars dag Den här dagen firas till minne av alla kåppargaitar som inte finns längre. Den sista kopparfärgade slanten, 50-öringen, upphörde att gälla 2010. Men några av oss har säkert sparat en femöring eller en mindre slant från den tiden då man kunde köpa godis för dem.
Teisdag 27 Septembar Rindis dag Murgröna heter rind på gutamål. Om det står rindi är det bestämd form, murgrönan. Den blommar sent, fram på hösten, och de blombärande skotten har inte flikiga blad. Rindi är Gotlands landskapsblomma.
Onsdag 28 Septembar Gangardns dag Garngården var den plats i fiskeläget där garnen eller näten hängdes upp för att torka. Den kunde vara inhägnad för att förhindra att djur kom in och ställde till oreda. Gutamålsgillets nätplats (website) kallar vi numera också gangardn.
Torsdag 29 Septembar Mikéli Mikéli är den helige Mikaels dag, som förr hölls i större helgd, men ännu är en märkesdag att räkna med. Då har hösten kommit, skörden bör vara bärgad och husdjuren bör vara inne, åtminstone på nätterna.
Fredag 30 Septembar Flainbåddns dag Flainbådd eller flainskalle betyder flintskalle, som är ett tydligt tecken på en mogen man, och den är nog mera populär bland kvinnor än bland männen själva. Nyare benämningar är bredband eller framgångsfrisyr.
Laudag 1 Åktobar Matskutes dag Matskuteute betyder numera matsäcken eller matlådan. Om man tar för vana att beräkna en extra portion när man ändå lagar mat, och sedan inte slänger något utan fryser in resten direkt i en matlåda, så är ett matskut färdigt.
Sundag 2 Åktobar Äskis dag Asken eller äski är ett vanligt träd i det gotländska landskapet. Äski är det träd som får sina löv sist på våren och fäller dem först på hösten. Det starka och vackra virket används bl a till möbler och golv.
Måndag 3 Åktobar Talfiskens dag Fiskar kan inte tala, inte så vi människor förstår i alla fall. Men när man har många fiskar att räkna kan man lägga undan en fisk på en särskild hög var gång man har räknat in 20 fiskar. Till slut är det bara att räkna antalet talfiskar för att få fram slutsumman.
Teisdag 4 Åktobar Stråibullns dag En stor vetedeg kan räcka till många sorters bröd. Först en plåt med längder, som kan bli skeivkakå och skårpar. Därnäst rullar man runt bullar, så fletne eller läggd bullar och till slut kavlas resten av degen ut och formas till stråibullar med god fyllning.
Onsdag 5 Åktobar Stortårgdagen Alla marknader runt om på Gotland representeras här av stortårgdagen. En dag då man träffar dem som man kanske inte har sett sedan fjolårets torgdag, och ser man dem inte beror det på att det är för mycket folk.
Torsdag 6 Åktobar Ankdagen Den här dagen har inget med ankor och gäss att göra. När man ankar ångrar man sig, exempelvis att man köpte för många onödiga saker nät man var på Stortårgdagen i går.
Fredag 7 Åktobar Närveldagen Närvel är ett bra gutamålsord som gärna kunde tas upp i svenskan, och det betyder vred av trä som man vrider för att stänga en dörr. En närvel skall vara lagum gladar, inte gå för trögt och inte glappa för mycket.
Laudag 8 Åktobar Haimårkars dag Det blir förr eller senare nödvändigt med en huslig dag när man måste ägna sig åt haimårkar, göromål i hemmet, som att tvätta gardiner, frosta av frysen, byta sängkläder, plantera om krukväxter och allt det andra.
Sundag 9 Åktobar Skallöigdagen Om någon berättar en riktigt bra historia kan det hända att man slar upp en skallöig, dvs att man gapskrattar eller ger ifrån sig ett skallande skratt.
Måndag 10 Åktobar Lenhänte fålks dag Den som är lenhänt är mjuk och varsam. På svenska heter motsatsen hårdhänt.
Teisdag 11 Åktobar Golunus dag Golunå är gott humör, gott lynne, och det passar verkligen en sådan här dag. Om vi tänker efter inser vi att vi har mycket att vara tacksamma för.
Onsdag 12 Åktobar Maltbunkens dag Tillverka bra malt, mälta, fordrar kunnighet och mycket passning. Först skall säden blötas lagom länge, rinna av och läggas på ett golv till en maltbunke, en stor och vid hög, täckas över och ligga tills säden gror.
Torsdag 13 Åktobar Kölnedagen När maltsäden är färdiggrodd skall den torkas, och det gör man oftast i a kölnå, en torkanläggning på loftet över ett brygghus. Där nere eldar man i en eldstad och låter röken gå upp i kölnegaltn på botten av kölnu.
Fredag 14 Åktobar Mörmavars dag Mörmavar kan översättas med myrmåsar, men de heter skrattmåsar på svenska. De är mindre än fiskmåsar, har röd näbb, röda ben och mörkt huvud, fast inte hela året.
Laudag 15 Åktobar Haustplögningsdagen Höstplöjningen är det nu dags för, och sen får jorden vila till våren i väntan på sådd. En välplöjd åker är en vacker syn. Ett gammalt ordstäv: Till sankt Brite skall man ha släut ti rite, det vill säga att höstplöjningen skall vara färdig till Birgittadagen.
Sundag 16 Åktobar Stainkörkars dag Här handlar det inte om kyrkor byggda av sten, utan om äpplen av den mycket omtyckta gotländska sorten Stainkörkar, som härstammar från socknen Stenkyrka.
Måndag 17 Åktobar Piggåttars dag Små päron skärs i klyftor och torkas, och sen byter de namn till piggåttar eller pikkgåttar. Äppelgåttar görs på samma sätt, och båda är goda till fruktsoppa och kräm.
Teisdag 18 Åktobar Standtårrars dag Träd som stått torra och döda några år i skogen kallades för standtårrar, dom sågades ner och togs hem till jaulvid. De brann bra eftersom de var torra på rot.
Onsdag 19 Åktobar Årdflaugens dag Årdflaug är ett nygutniskt ordför telefax. Det nybildade ordet har blivit allmänt accepterat, men frågan är om faxen kommer att vara i bruk så länge till.
Torsdag 20 Åktobar Bygeldagen En bygel är ett fäste eller handtag, men om man säger ett eller a bygel menar man något krångligt och besvärligt som man får hålla på länge ti bygle me, att knåpa med.
Fredag 21 Åktobar Stumbeldagen Allt togs tillvara i skogen förr, även stubbarna. Tallstubbarna skulle vara minst trettio år gamla för då fanns bara tjärveden, faitvidn, kvar. Stubbar av gran användes ofta till båtstammar eller till att elda med.
Laudag 22 Åktobar Löigdalars dag Löigdalar är gutamålets ord för skrattgropar. Många tycker att detta är ett att våra allra vackraste ord.
Sundag 23 Åktobar Lummguttdagen När förrådet av äppel- och pikkgåttar var fyllt på hösten kunde man få lite torkade äppel- och päronklyftor i fickan, lummu, när man skulle ge sig ut i arbetet eller till skolan. Lummgutt kan även bestå av annat godis.
Måndag 24 Åktobar Kymbeldagen A kymbel är ett märke som fungerar som markering. Det kan vara en bock i kanten, ett bomärke, en logotype eller ett gränsmärke i skogen. Gutamålsgillets eget kymbel kan beskrivas som a G-runå ei en rundail.
Teisdag 25 Åktobar Flåitdagen Flåit betyder grädde. Om man flåitar av något så innebär det att man skummar av något på ytan, t ex grädden av mjölken eller fettet från en köttsoppa..
Onsdag 26 Åktobar Fäi-Jakå-dagen Jakob Karlsson, Fie i Lau, har betytt så mycket för gutamålsforskningen att hans årsdag blir Fäi-Jakå- dagen. Han skrev över 200 långa brev på gutamål till Mathias Klintberg, som bland annat var språkforskare.
Torsdag 27 Åktobar Stanggslagsdagen Stanggslag är en mycket användbar knop, t ex när man skall förtöja sin båt vid bryggan. På svenska kallas den dubbelt halvslag.
Fredag 28 Åktobar Verkfates dag Verkfate var en kista som t ex smeden förvarade sina verktyg i när han skulle ta dem med sig någonstans. Idag passar det väl bättre att översätta det med verktygslåda.
Laudag 29 Åktobar Löidis dag Löidi är alla som skall löide. Det gäller både barn och tjänstefolk, peikar u dränggar. En dag om året borde de väl kunna få lite mer att säga till om, och bestämma själva hur de vill göra?
Sundag 30 Åktobar Ofålkis dag Ofålki betyder vårt folk, alla i familjen eller släkten. Det här är en dag att tänka på dem, och det gäller även alla våra anhöriga som vi minns men som nu är borta.
Måndag 31 Åktobar Smakräkis dag Höns, grisar och kalvar kallades för smådjuren, dom skulle ha ett extra mål mat mitt på dagen. Smakräk finns det annars gott om av många hundra slag som kattar u hundar u pinnsvein u rakk.
Teisdag 1 Nåvembar Kåilus dag Kåile är en ho, t.ex en grisho, där mat och vatten serverades. Till hönsen hade man förr ofta en urgröpt sandsten. Man kan också göra a langg kåile ti lambi.
Onsdag 2 Nåvembar Kyldnati Ibland blir det frost i september och ibland dröjer det till början av november innan den första frostnatten, kyldnati, kommer. Den har en förödande inverkan på dahlior, squash och andra värmeälskande växter.
Torsdag 3 Nåvembar Sleiars dag Sleiar, slånbär, blir godare efter en frostnatt, då den kärva smaken mildras. En natt i frysen har samma effekt, och sedan kan man tillverka saft eller likör med fin arom.
Fredag 4 Nåvembar Lummdystdagen Lummdystn är en liten flaska med brännvin i som man kan ha med sig i lummu, fickan. I Sverige kallar man den för fickplunta.
Laudag 5 Nåvembar Fagavädarsdagen Under hela fagavädarsdagen är det uppehållsväder, och somliga höstar är den här dagen efterlängtad. Nu kan man göra alla utomhussysslor som har fått vänta länge, under många regniga dagar.
Sundag 6 Nåvembar Tukdagen När novemberdimman tätnar och dagarna är korta och mörka, är det inte så lätt att se ljust på tillvaron. Dimma heter tukå eller tjåkkå på gutamål.
Måndag 7 Nåvembar Ståppvästns dag Ståppväst är en storväst av dubbelt tyg, vadderad som ett täcke. Den är ett bra plagg som förebygger ryggvärk efter tungt kroppsarbete genom att hålla ryggen varm i vinterns iskalla blåst.
Teisdag 8 Nåvembar Murrättpannkakus dag Murrättpannkakå är en god traditionell höstlig maträtt. Man blandar ganska mycket finrivna morötter i en vanlig pannkakssmet, häller i långpanna, täcker med äppelklyftor och gräddar den i ugn.
Onsdag 9 Nåvembar Haukvädarsdagen Haukvädar är ett synnerligen tråkigt väder då det är disigt, dimmigt och grått. Ett typiskt höstväder.
Torsdag 10 Nåvembar Sunkunus dag Sunkunu är sonhustrun, svärdottern. Kunå är ett gammalt, numera ovanligt ord för gift kvinna eller hustru. Kone skrivs det på danska, men det uttalas ju inte riktigt så.
Fredag 11 Nåvembar Gasis dag Gasi, gassn u gasunggar är gässnar eller gässi på gutamål, och gåsen, gåskarlen och gässlingarna är gässen på svenska. Gasstaiki, gåssteken är som mest aktuell just nu.
Laudag 12 Nåvembar Släkus dag Släkå är olika sorters tång och alger från havet. Den har bärgats vid stranden och sedan använts som gödsel på åkrarna, särskilt till potatisodling på magra grusjordar.
Sundag 13 Nåvembar Ofars dag Ofar betyder vår far eller far i huset. Det är inte säkert att han behöver eller vill ha någon ny slips på fars dag, men det är en lämplig dag för hans favorittårta.
Måndag 14 Nåvembar Sladdpåstns dag Sladdpåst är ett nygutniskt ord för e-post. För att kunna skicka sådan post måste man använda rump-a, det vill säga snabel-a.
Teisdag 15 Nåvembar Rabbisdagen Rabbits är kaniner på engelska och rabbis är en eller flera vildkaniner på gutamål. De är införda till Gotland, blev alldeles för många och fick myxomatos. Nu är stammen inte så stor och nu äter man inte rabbisstek.
Onsdag 16 Nåvembar Bjaurlukus dag Bjaurluku är det trekantiga förbindningsbräde som sitter i de båda stävarna på t ex en tvåmänning. På Fårö säger man stammlukka.
Torsdag 17 Nåvembar Ainestrysars dag Enen är fantastisk, för hela busken kan användas. Enris till rökning och drickbryggning, virket till bandtäunar, slöjd och stegpinnar, enbären som viltkrydda samt enruskor, ainestrysar, som vägmarkering på vintern.
Fredag 18 Nåvembar Raikis dag Om man har en raik innebär det att man har en bena i håret. Efter gammalt skulle kvinnorna ha raik mitt i pannu ettar nasar och männen alltut raiki ettar vänstre auge.
Laudag 19 Nåvembar Godagarsdagen Om någonting är riktigt gott så säger man att det var godagar. Det kan användas om mat eller dryck eller andra godsaker.
Sundag 20 Nåvembar Ugnstrulles dag Ugnstrull är inget troll utan ett stort säurbrö som har en inbakad fyllning, oftast av fläsk, mer sällan av fisk. Man kan kalla ugnstrull för en stor pirog, och sådana maträtter är vanligare österut, i Finland och Baltikum.
Måndag 21 Nåvembar Skinnlaitningsdagen Detta är en dag då man vänder upp och ner på allt och vänder på alla stenar i sökandet efter något man saknar. Förr gällde uttrycket mest sökandet efter förmodat stulna lammskinn.
Teisdag 22 Nåvembar Lykkus dag Lykku är en sinnesstämning som kommer och går. Mer påtagliga lykkar kan man ha många av på en nål, både aviga och räta, i en stickning, och då heter de maskor på svenska. Ett barn som är stolt över att ha lärt sig knöit lykkå kan knyta sina skosnören själv.
Onsdag 23 Nåvembar Trykknudis dag Trykk-nud är ett nyare, utmärkt gutamålsord som borde exporteras till fastlandet. Det är bra mycket lättare att säga trykknud än häftstift.
Torsdag 24 Nåvembar Britars dag Namnformer på brit- avser platser både på land och ute i sjön. De är vanligast på östra Gotland och betecknar oftast ett långsträckt bergsparti som slutar i ett brant stup. Exempel är Briten, Britar och Svartbriten.
Fredag 25 Nåvembar Vintardalars dag Vintern kommer inte på allvar innan vintardalar jär fulle. De är vätar och andra sänkor i marken och brukar stå fyllda med vatten från senhöst till vår.
Laudag 26 Nåvembar Rogråitns dag Rogråit betyder rov-gröt, numera rotmos, som inte kokas på rovor utan kålrötter, morötter och potatis. Det är god och nyttig höstmat med kokt kött eller korv.
Sundag 27 Nåvembar Fyst advent Alla fönster upplysta är en välkommen syn när den mörka vintertiden är inne. Förr hade man bara den öppna spisen, gräu’u, som fick lysa upp, för talgdankarna fick man vara rädd om.
Måndag 28 Nåvembar Bassldagen Senhöstens dagar är korta, och det finns mycket ti bassle me, sysselsätta sig med, nu till advent. Bassl är sådant som är söligt och tar tid att göra.
Teisdag 29 Nåvembar Stännfäuglars dag På våren blir vi så glada när alla flyttfåglar anländer en efter en. I dag kan vi skänka en tacksamhetens tanke åt att en del fåglar finns hos oss året runt.
Onsdag 30 Nåvembar Andas Anders kallas Andas på gutamål, och hans dag är en märkesdag, som skall visa vad det blir för väder i julhelgen. Det blir aldrig likadant som på Anders.
Torsdag 1 Disembar Haidis dag Haid är ett skogsområde, en utmark långt ifrån all bebyggelse. Skog som ligger närmare bygden kallas hagar och har varit stängslade och betade. Många bönder äger skog i andra socknar, langt upp pa haidi.
Fredag 2 Disembar Bysns dag Bysn är en varelse som kan visa sig i skogen, och han får ibland namn efter den. Han kan se ut som en liten grå gubbe, men han är farlig för han ställer till olyckor, gömmer saker och förvänder synen på folk så de går vilse.
Laudag 3 Disembar Havfräuis dag Havfräui, havsfrun, var ett ondskefullt sagoväsen som hade sin boskap på sjöbotten. Hon var vacker att skåda och sökte på alla vis förföra unga fiskare. Avvisades hon blev hon mycket misslynt.
Sundag 4 Disembar Eiktu fålks dag Eiktu är idog, flitig och arbetsam, och det behöver man vara i julstöket. Men börja gärna med att tänka efter vad du verkligen vill göra till jul, och vad som görs för att du tror att andra tycker att det måste vara så.
Måndag 5 Disembar All sårkars dag Pa all sårkars aigen dag bör pojkar i alla åldrar släppa fram leklynnet och ägna sig åt något som de gör bara för att det är roligt. Det är spännande för omgivningen att få se vad det blir.
Teisdag 6 Disembar Rumpdrages dag När det var dags för slakt på gården skickade man förr gärna bort barnen till någon annan gård för att hämta rumpdraget. Nu vet väl alla att rumpdraget bara finns i fantasin. Men det var ett bra sätt att skona barnen från slaktupplevelsen.
Onsdag 7 Disembar Håimdis dag Håimdi var ofta ett utrymme bakom stegen upp till höloftet. Där förvarades torkat löv och hö som kastades ner från loftet, nära och behändigt att hämta och ge djuren. På loftet var det mörkt så det var bra att ha ett litet förråd ei håimdi.
Torsdag 8 Disembar Nälkars dag Både den hållbara snittblomman nejlika och den så här års aktuella kryddan kryddnejlika heter nälkar på gutamål. Det rör sig om helt olika växter, för kryddnejlikor är torkade blomknoppar från ett träd i tropikerna, men båda har en stark doft.
Fredag 9 Disembar Pipparkaksdagen Många vill ha en pipparkaksdag. Det finns ju utmärkt goda pepparkakor att köpa, men somliga har egna figurer och dekorerar dem, och andra vill ha doften av nybakta pepparkakor i huset.
Laudag 10 Disembar Nyttars dag För att kunna laga den maträtt som kallas nyttar behöver man grovt, helst hembakat surbröd, och istret från en gris. Det smälts, fettet silas ifrån, och det som blir kvar steks tillsammans med surbrödtärningar.
Sundag 11 Disembar Avsjonsdagen Syföreningsauktioner var och är väl ännu vanliga i december. Då är det ett behändigt sätt att inhandla julklappar. Behållningen går ju alltid till goda ändamål.
Måndag 12 Disembar Drikkbryggninggi Ti brygg drikke, att brygga öl, är en hel vetenskap och det finns många åsikter och recept. Om det skall bli gott och hållbart drikke, som man mår bra av, är det noga med hygienen och att det får tid att jäsa färdigt.
Teisdag 13 Disembar Luciadagen Lucia var ett helgon, enligt legenden en ädel jungfru från Syracusa. Hon led martyrdöden den 13 december år 304 efter Kristus. Lussi langgnat har man nämnt på gutamål.
Onsdag 14 Disembar Lännus dag Hög tid för bryggning av jauldrikku, gotlandsölet. Har man gott malt då smakar lännu, som rinner ur råstbunni, söt och god. Då behöver man inte tillsätta så mycket socker.
Torsdag 15 Disembar Blindpylsns dag Den vanligaste varianten av pyls är en blodkorv med fettaugu, alltså «fettögon». Men en korv som inte har några ögon kan ju inte se och den kallas därför blindpyls.
Fredag 16 Disembar Pirrvittns dag Pirrvittar är småkakor som brysselkex, spritskransar, bondkakor, havredrömmar och andra små runda kakor. Ordet kommer från franskans pirouette, piruett.
Laudag 17 Disembar Jaulgränsdagen Om det är vackert väder den här dagen passar den bra till julgranshuggning. Man kan bjuda sina vänner till en jaulgränsdag i skogen, ta med kaffe och grilla korv. Men börja tidigt, för dagrna är korta så här års.
Sundag 18 Disembar Svart sundagen Det traditionella namnet på den sista söndagen före jul är svart sundagen, svarta söndagen. Till den söndagen städades det inte, men man gjorde julrent i den kommande veckan.
Måndag 19 Disembar Bodars dag Dagarna före jul är bästa tiden för alla bodar (affärer) och alla handelsmän. Julhandel och rekord är två ord som brukar kunna kombineras.
Teisdag 20 Disembar Pikmörkre Pikmörkre är becksvart. Pik kommer av bik, som betyder beck. Och det är inte bara väldigt mörkt, utan också mörkt väldigt länge.
Onsdag 21 Disembar Tåmmen Tåmmen, Tomasdagen, sägs vara årets kortaste dag. Det är så mörkt att man börjar tvivla på att det kan bli sommar och sol igen.
Torsdag 22 Disembar Stövsäugardagen När julen kommer vill vi ha det skinande rent och damfritt omkring oss. Nu är det alltså hög tid att ta fram stövsäugan, det vill säga dammsugaren.
Fredag 23 Disembar Gräupakkens dag Den långa kärniga furustocken som männen hjälptes åt att bära in på julaftonen kallades för gräupacken. Den ena änden stacks in i gräuu, spisen, och sköts sedan in efterhand som den brändes av.
Laudag 24 Disembar Jaulaftn Nu har dagen kommit som vi väntade på. Det är en viss stämning med jaulaftn, julafton, i alla fall, om vi ändå för länge sedan har lämnat barnaåren. Med tiden kan vi ju bli barn på nytt.
Sundag 25 Disembar Jauldagen Julotta med julens alla sånger är en god början på juldagen. Att sen fortsätta att äta av den goda julmaten och i lugn och ro kanske läsa en julklappsbok eller umgås med nära och kära är väl en önskejuldag.
Måndag 26 Disembar Staffen Staffen vill barn gärna se, men det har de aldrig gjort, för han kommer på natten till annandagen och lägger godis i barnens skor. Somliga påstår att han bor i en grotta som heter Godugn´n, där han lagar till sitt gutt.
Teisdag 27 Disembar Triddagen Tredje dagen jul kallas triddagen. Det är fortfarande julhelg och julmaten räcker ännu, men om vädret är bra kunde det kännas skönt med en långpromenad. Är det ruggigt ute får man sitta inne vid brasan.
Onsdag 28 Disembar Sprittlljausdagen Ett svårstavat gutamålsord är sprittlljaus, tomtebloss, och ordet bör ha kommit till efter det att man började ha julgran inomhus. Sedan köpte man tomtebloss som sprakade och lyste upp den mörka stugan på ett sätt som man inte var van vid, före elljuset.
Torsdag 29 Disembar Helgmillum Alla dagar mellan jul och nyår är helgmillum. Det är vardag, men man sätter inte igång med något större arbete, för det är snart helg igen.
Fredag 30 Disembar Astäuens dag Astäuen betyder grannen. Förklaringen till ordet kan vara den att man från början talat om personen i den «andra stugan».
Laudag 31 Disembar Nöiårsaftn Nyårsafton manar till eftertanke, en sammanfattning av året som gått och funderingar om det kommande. Kvällen firas numera med ståtliga fyrverkerier, och somliga minns säkert inringningen från alla Sveriges domkyrkoklockor i radion på 1950-talet.