Allnakku

Vill du ha allnakku direkt i din kalender i din dator eller smartphone? Prenumerera på denna länk i din kalender:
http://www.gutamal.org/prenumeration/allnakku.ics

2020


2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020
Onsdag 1 Januari Gynninggi Ti gynne betyder att börja, och gynninggi är början eller begynnelsen. Om skapelseberättelsen i Bibeln skulle översättas till gutamål skulle den inledas: ”Ei gynninggi skaped…”
Torsdag 2 Januari Leilnöiårsdagen Dagen efter nyårsdagen har av tradition haft namnet leilnöiårsdagen, lilla nyårsdagen, men stäurnöiårsdagen säger man aldrig.
Fredag 3 Januari Jaullaikars dag Idag kan vi försöka att minnas vad vi lekte för jullekar innan TV och datorer gjorde sitt intåg i våra hem. Nytar, nötter, användes när man lekte Kallskoge eller Mitt svein gar ei skogen. Andra sittlekar var Ett skepp kommer lastat, och Kejsaren i Kina tycker inte om T.
Laudag 4 Januari Grannlages dag En bra dag att bjuda in alla dem som bor närmast, hela grannlage, på kaffe och kakor eller vad de nu föredrar.
Sundag 5 Januari Bidlages dag Bidlage betyder bjudlaget, dem man brukar bjuda när man har fest, inte grannar eller släkt men ändå trevliga att umgås med.
Måndag 6 Januari Trettndagen Trettndagen, eller trettondedag jul. Nu är det slut på storhelgen, skolorna börjar och vintern kommer kanske på allvar med snöyra och kyla.
Teisdag 7 Januari A-kusinars dag Släkt är viktigt på Gotland, och många vet vilka som är deras a-kusinar. Men så heter det bara här. Sysslingar är det vanligaste uttrycket på svenska, men i norra Sverige säger man tremänningar, och på finlandssvenska kan man få höra uttrycket småkusiner. 
Onsdag 8 Januari Flippdagen Julölet, jauldrikke, om det finns något kvar, kan, om det hettas upp, förvandlas till flipp med äppelgåttar, socker och brännvin. Vetebröd eller kakor kan läggas i eller ätas till. Flipp bör inte kombineras med bilkörning.
Torsdag 9 Januari B-kusinars dag B-kusinar är tremänninggar på svenska. Båtar för tre kan heta så på gutamål, men kallas också treironi. En gotlänning bör känna till sina a-kusinar, men knappast sina b-kusinar. De kan finnas i hundratal.
Fredag 10 Januari Marjasdagen Marjas är ett kortspel, vars namn kommer av det franska ordet för giftermål, mariage, och ett helt par, kung och dam av samma sort, ger poäng. Bondtolva är det svenska namnet.
Laudag 11 Januari Strumpsukkars dag En tyst dag, som det blir när man lite försiktigt tassar omkring i strumpsukkar, i bara strumporna, utan skor.
Sundag 12 Januari Drikksäupus dag Nu är jauldrikke precis lagom att koka dricksoppa på, för drickat skall inte vara för färskt. Soppan värmer gott en äurvädasdag, och får man sen en bit fläsk eller en staiktar strämmingg på en surbrödskiva till då mår man gutt.
Måndag 13 Januari Tjugendagen Tjugendagen, eller på svenska tjugondedag jul, är den allra sista juldagen, och nu tar den riktiga vardagen vid. Det är rätt skönt tycker många som tröttnat på julpynt, men felet är kanske att man har börjat långt före jul?
Teisdag 14 Januari Såfflukes dag Det kan kännas trögt att nu möta vardagen efter allt festande och firande.  Om man unnar sig en liten stund på sofflocket kan det kännas lättare.
Onsdag 15 Januari Sitårkars dag Det är nu man skall sätta igång med sitårkar, arbete som utförs sittande. Förr lappade man fisknät, kardade ull och stickade strumpor. Nu finns många sitårkar att välja på och alla är bra, om man kan prata samtidigt.
Torsdag 16 Januari Ganbindningsdagen En vanlig sysselsättning på vinterkvällarna förr var att binde gan, dvs. knyta fiskegarn eller nät. Innan det blev allmänt med fabrikstillverkat bomullsgarn använde man lin och hampa.
Fredag 17 Januari Gåimäppeldagen Ti gåime kan betyda att gömma men också att spara. Gåimäppel är höst- och vinteräpplen som tål lagring, och nu kan det vara dags att ta fram dem och göra en god äppelkaka efter eget huvud eller mormors recept.
Laudag 18 Januari Vammelstråius dag Vadmal är en urgammal nordisk vävnad, det viktigaste beklädnadsstoffet före industrialiseringens tid. Efter valkning krymper tyget, det blir tjockt, tätt och värmer gott. Vammelstråiu var nukk pa när drängen gytt vänd tråiu för ti hitte haim.
Sundag 19 Januari Kaulusdakkus dag Kaulusdakkar, alfågelhonor, var förr ett uppskattat tillskott i mathållningen. De åts som regel kokta. Fåglarna kunde fångas med bottensnaror, något som inte är tillåtet idag.
Måndag 20 Januari Stäuvädardagen När vädret är sådant att man helst inte vill gå ut, är det stäuvädar, stugväder. Det kan innebära kuling med stormbyar eller massor av blötsnö som vräker ned, men det finns fler stäuvädar, och alla är lika obehagliga.
Teisdag 21 Januari Stikksaumens dag I dag tar vi itu med en stickning. Det verkar ha blivit populärt igen. Att ha en stikksaum i händerna när man ser TV eller hör på radion går bra. 
Onsdag 22 Januari Äurdagen Äurdagen är yrvädersdagen, men ofta räcker en snöyra två, tre eller flera dagar och det kommer mängder av snö. Då kan de som annars aldrig är nöjda gå med på att de har fått tillräckligt.
Torsdag 23 Januari Snåikastningsdagen Efter ett yrväder följer snöskottningen, snåikastninggi. Arbetet är tungt och slitsamt och mest lämpat för maskiner, om det går att komma fram med dem.
Fredag 24 Januari Nygelhäntes dag Denna dag tillägnas dem som alltid fryser om fingrarna så det nyglar, värker i dem, också efter det att de har kommit in i värmen, kort sagt, de som är nygelhänte.
Laudag 25 Januari Buldardagen Just den här dagen kan man gärna träffas, ha trevligt och buldre, som betyder att man pratar högt och mycket. Om man kan göra det på gutamål är det bra, annars får man öva sig under Buldardagen. Buldar kan också betyda åskmuller och annat buller.
Sundag 26 Januari Fundardagen En riktig gotlänning fundar när det kliar i hans näsa. Detta kliande talar om att det inom kort kommer besök. Kliar det i högra näshålet kommer det manligt besök, vänsterklåda förebådar kvinnligt besök. Kliar det på näsan kommer det högfärdigt besök.
Måndag 27 Januari Harsukkens dag En hartass användes i gamla tider för att stryka bort det man skrivit på en griffeltavla. På gutamål har man i stället använt benämningen harsukk. När man säger att man vill kar yvar de me harsukken menar man att det är något man vill glömma.
Teisdag 28 Januari All kalars dag Karl på gutamål heter Kal, med stor eller liten bokstav, och flera karlar blir kalar. De mår bra av uppskattning och därför får alla karlar sin egen dag.
Onsdag 29 Januari Slygdardagen Ti slygde betyder att slöjda och innebär att man är skicklig i att hantera yxa och kniv. Slöjdkniven kallas för slygdarkneiv eller slyddarkneiv.
Torsdag 30 Januari Päplinggdagen Alla karlar har en gång varit en liten päplingg, en byksmass eller fått något annat rart smeknamn. Småväxt karl, dvärg, pyssling eller klen gosse kan päplingg översättas med.
Fredag 31 Januari Värdsgansdagen Det nygutniska ordet för det världsomfattande nätet (World Wide Web) är värdsgane, världsgarnet.