Gutamalsgillet logo


Allnakku 2017


2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017
Sundag 1 Januari Gynninggi Ti gynne betyder att börja, och gynninggi är början eller begynnelsen. Om skapelseberättelsen i Bibeln skulle översättas till gutamål skulle den inledas: ”Ei gynninggi skaped…
Måndag 2 Januari Leilnöiårsdagen Dagen efter nyårsdagen har av tradition haft namnet leilnöiårsdagen, lilla nyårsdagen, men stäurnöiårsdagen säger man aldrig.
Teisdag 3 Januari Jaullaikars dag Idag kan vi försöka att minnas vad vi lekte för jullekar innan TV och datorer gjorde sitt intåg i våra hem. Nytar, nötter, användes när man lekte Kallskoge eller Mitt svein gar ei skogen. Andra sittlekar var Ett skepp kommer lastat, och Kejsaren i Kina tycker inte om T.
Onsdag 4 Januari Grannlages dag En bra dag att bjuda in alla dem som bor närmast, hela grannlage, på kaffe och kakor eller vad de nu föredrar.
Torsdag 5 Januari Bidlages dag Bidlage betyder bjudlaget, dem man brukar bjuda när man har fest, inte grannar eller släkt men ändå trevliga att umgås med.
Fredag 6 Januari Trettndagen Trettndagen, eller trettondedag jul. Nu är det slut på storhelgen, skolorna börjar och vintern kommer kanske på allvar med snöyra och kyla.
Laudag 7 Januari A-kusinars dag Släkt är viktigt på Gotland, och många vet vilka som är deras a-kusinar. Men så heter det bara här. Sysslingar är det vanligaste uttrycket på svenska, men i norra Sverige säger man tremänningar, och på finlandssvenska kan man få höra uttrycket småkusiner.
Sundag 8 Januari Flippdagen Julölet, jauldrikke, om det finns något kvar, kan, om det hettas upp, förvandlas till flipp med äppelgåttar, socker och brännvin. Vetebröd eller kakor kan läggas i eller ätas till. Flipp bör inte kombineras med bilkörning.
Måndag 9 Januari B-kusinars dag B-kusinar är tremänninggar på svenska. Båtar för tre kan heta så på gutamål, men kallas också treironi. En gotlänning bör känna till sina a-kusinar, men knappast sina b-kusinar. De kan finnas i hundratal.
Teisdag 10 Januari Marjasdagen Marjas är ett kortspel, vars namn kommer av det franska ordet för giftermål, mariage, och ett helt par, kung och dam av samma sort, ger poäng. Bondtolva är det svenska namnet.
Onsdag 11 Januari Strumpsukkars dag En tyst dag, som det blir när man lite försiktigt tassar omkring i strumpsukkar, i bara strumporna, utan skor.
Torsdag 12 Januari Drikksäupus dag Nu är jauldrikke precis lagom att koka dricksoppa på, för drickat skall inte vara för färskt. Soppan värmer gott en äurvädasdag, och får man sen en bit fläsk eller en staiktar strämmingg på en surbrödskiva till då mår man gutt.
Fredag 13 Januari Tjugendagen Tjugendagen, eller på svenska tjugondedag jul, är den allra sista juldagen, och nu tar den riktiga vardagen vid. Det är rätt skönt tycker många som tröttnat på julpynt, men felet är kanske att man har börjat långt före jul?
Laudag 14 Januari Såfflukes dag Det kan kännas trögt att nu möta vardagen efter allt festande och firande. Om man unnar sig en liten stund på sofflocket kan det kännas lättare.
Sundag 15 Januari Sitårkars dag Det är nu man skall sätta igång med sitårkar, arbete som utförs sittande. Förr lappade man fisknät, kardade ull och stickade strumpor. Nu finns många sitårkar att välja på och alla är bra, om man kan prata samtidigt.
Måndag 16 Januari Ganbindningsdagen En vanlig sysselsättning på vinterkvällarna förr var att binde gan, dvs. knyta fiskegarn eller nät. Innan det blev allmänt med fabrikstillverkat bomullsgarn använde man lin och hampa.
Teisdag 17 Januari Gåimäppeldagen Ti gåime kan betyda att gömma men också att spara. Gåimäppel är höst- och vinteräpplen som tål lagring, och nu kan det vara dags att ta fram dem och göra en god äppelkaka efter eget huvud eller mormors recept.
Onsdag 18 Januari Vammelstråius dag Vadmal är en urgammal nordisk vävnad, det viktigaste beklädnadsstoffet före industrialiseringens tid. Efter valkning krymper tyget, det blir tjockt, tätt och värmer gott. Vammelstråiu var nukk pa när drängen gytt vänd tråiu för ti hitte haim.
Torsdag 19 Januari Kaulusdakkus dag Kaulusdakkar, alfågelhonor, var förr ett uppskattat tillskott i mathållningen. De åts som regel kokta. Fåglarna kunde fångas med bottensnaror, något som inte är tillåtet idag.
Fredag 20 Januari Stäuvädardagen När vädret är sådant att man helst inte vill gå ut, är det stäuvädar, stugväder. Det kan innebära kuling med stormbyar eller massor av blötsnö som vräker ned, men det finns fler stäuvädar, och alla är lika obehagliga.
Laudag 21 Januari Stikksaumens dag I dag tar vi itu med en stickning. Det verkar ha blivit populärt igen. Att ha en stikksaum i händerna när man ser TV eller hör på radion går bra.
Sundag 22 Januari Äurdagen Äurdagen är yrvädersdagen, men ofta räcker en snöyra två, tre eller flera dagar och det kommer mängder av snö. Då kan de som annars aldrig är nöjda gå med på att de har fått tillräckligt.
Måndag 23 Januari Snåikastningsdagen Efter ett yrväder följer snöskottningen, snåikastninggi. Arbetet är tungt och slitsamt och mest lämpat för maskiner, om det går att komma fram med dem.
Teisdag 24 Januari Nygelhäntes dag Denna dag tillägnas dem som alltid fryser om fingrarna så det nyglar, värker i dem, också efter det att de har kommit in i värmen, kort sagt, de som är nygelhänte.
Onsdag 25 Januari Fundardagen En riktig gotlänning fundar när det kliar i hans näsa. Detta kliande talar om att det inom kort kommer besök. Kliar det i högra näshålet kommer det manligt besök, vänsterklåda förebådar kvinnligt besök. Kliar det på näsan kommer det högfärdigt besök.
Torsdag 26 Januari Främnesdagen När det kommer gäster till någon så säger man att de kummar främnes, d.v.s. att det kommer främmande. Gästerna kan dock vara väl så bekanta.
Fredag 27 Januari Harsukkens dag En hartass användes i gamla tider för att stryka bort det man skrivit på en griffeltavla. På gutamål har man i stället använt benämningen harsukk. När man säger att man vill kar yvar de me harsukken menar man att det är något man vill glömma.
Laudag 28 Januari Buldardagen Just den här dagen kan man gärna träffas, ha trevligt och buldre, som betyder att man pratar högt och mycket. Om man kan göra det på gutamål är det bra, annars får man öva sig under buldardagen. Buldar kan också betyda åskmuller och annat buller.
Sundag 29 Januari Slygdardagen Ti slygde betyder att slöjda och innebär att man är skicklig i att hantera yxa och kniv. Slöjdkniven kallas för slygdarkneiv, eller slyddarkneiv.
Måndag 30 Januari Byxmassdagen En byxmass var en liten gosse som nyss hade fått byxor. Han hade alltså växt ifrån kolten och var stolt över att ha blivit så stor.
Teisdag 31 Januari Värdsgansdagen Det nygutniska ordet för det världsomfattande nätet (World Wide Web) är värdsgane, världsgarnet.
Onsdag 1 Fibbavari Lummläurdagen Lummläur är ett nygutniskt ord, som betyder mobiltelefon. Lumme betyder ficka.
Torsdag 2 Fibbavari Kvinnmässknåbben Kvinnmäss är ett namn på Kyndelsmässodagen, och kvinnmässknåbben uppträder vid den här tiden. Det är en period med sträng kyla och snö. Tö och blidväder så här års kallas kvinnmässlaku.
Fredag 3 Fibbavari Hundlausardagen Hundlausar kallas ett ensligt och kargt område mellan Öja och Vamlingbo. Förklaringen till namnet kan vara att det är ett område, ”som är så öde, att där icke hörs eller syns en hund”.
Laudag 4 Fibbavari Kytsneipus dag Det är gott med varm soppa vintertid. Kytsneipå är en numera sällan serverad soppa, som är kokt på saltat kött och rotfrukter och spädd med mjölk. Somliga lägger också i gryn av något slag så det blir som en välling.
Sundag 5 Fibbavari Huksdagen Om det händer något som man verkligen vill minnas, hukse, så kan man hugg’ a ritu ei förfleisi, det vill säga rista ett streck i den sten som ligger över öppningen till öppna spisen. Detta är närmast att jämföra med att rita kors i taket.
Måndag 6 Fibbavari Dorti Dorti är detsamma som Dorotea. Det finns anledning att var uppmärksam på denna dag och dagarna runtomkring. Ettar gammelt så är det nämligen så att det är just kring den här tiden som den mesta snön faller på Gotland.
Teisdag 7 Fibbavari Kleboningsdagen Kleboningg är en gammal benämning på klädedräkt. Har man gamle kleboninggar kan det nu vara dags att hänga ut dem till vädring, så att inte kledsmakken, malen, förstör dem.
Onsdag 8 Fibbavari Snaikstus dag A snaikstå är en gnista. Snaikstå, eller snaikste är ett fint ord som får en att tänka på en brasa en kall dag, valborgsmäss och grillning. Enda barnet i en familj eller släkt kan också kallas aindeste snaikstu, enda gnistan.
Torsdag 9 Fibbavari Faitvidns dag Faitvid, tjärved, gör det lätt att tända en eld. Tallar som smittats av törskatesvamp torkar i toppen eller vid en gren och där bildas tjärved, skatvid från toppen och milläut på mitten. Stubbarna kan också ge tjärved.
Fredag 10 Fibbavari Fettbånsns dag En flottyrkokt kaka med många namn är fettbånsn. Namnet donas, efter engelskans doughnuts, degnötter, kom kanske med emigranter som återvände. På svenska heter fettbånsar munkringar.
Laudag 11 Fibbavari Hyrns dag Den heta askan blandad med små glödande kolstycken som blir kvar i spisen efter eldningen kallas för hyr. Förr förekom det att man staikt pärar, stekte (hela) potatisar, i hyrn.
Sundag 12 Fibbavari Bölghankeldagen Bölg är bälg på svenska, hankel detsamma som handkläde och tillsammans blir det tumvantar. De är i alla fall mycket varmare än fingervantar.
Måndag 13 Fibbavari Snarvkyldis dag Vinterns kallaste tid på Gotland är omkring den här tiden. Det är senare än på fastlandet, genom att havsvattnet håller kvar både värme och köld längre. Snarv kyld betyder sträng och hård kyla.
Teisdag 14 Fibbavari Kerlaiksdagen Alla hjärtans dag på Valentins namnsdag är ju ett nytt, importerat påfund. Men tanken är fin, och kärleken, kerlaiken, behövs alla dagar.
Onsdag 15 Fibbavari Kruppkaksmåndagen Kruppkaksmåndagen kallas dagen före fettisdagen. Gotländska kroppkakor görs på kokt potatis och fylls med stekt fläsk, lök och kryddpeppar. De öländska däremot innehåller råriven potatis och rått fläsk och måste kokas länge. Ofyllda kroppkakor är blinninggar.
Torsdag 16 Fibbavari Vidränggis dag Bredvid köksspisen eller öppna spisen staplades veden. Till jul staplades mycket ved extra noggrant i vidränggi för att räcka hela helgen.
Fredag 17 Fibbavari Gradstukkens dag Gradstukken är termometern, och gradtale är antalet grader den visar. Gradstukken är viktig för en gotlänning, men inte så nödvändig som regnmätaren. Här är många människors inkomst väderberoende.
Laudag 18 Fibbavari Ganraidans dag Här är ett nygutniskt ord för personen som ser till att det är ordning och reda på hemsidan på internet. Webmaster heter det på engelska. Och svenska!
Sundag 19 Fibbavari Frustu fålks dag En dag för den som är frustu, frusen av sig. Plocka fram din gamla fula ylletröja, något varmt på fötterna, något varmt att dricka och tänd en brasa. Tänk på att nu går vintern mot sitt slut.
Måndag 20 Fibbavari Gäulärtars dag Med gäulärtar menas oftast ärtsoppa, ärter med fläsk. Det är en av de allra äldsta maträtterna, eftersom ärter började odlas tillsammans med säd under stenåldern och griskött åts redan då. Ärterna har dock säkert förädlats och blivit gulare och mera lättkokta sen dess.
Teisdag 21 Fibbavari Sjöeisns dag Sjöeisn säger man nu och sjoeisn sade man förr, men det är havsisen som menas. Gylar, vätar, träsk och mörar finns det inne på Gotland, men inte sjöar.
Onsdag 22 Fibbavari Vaglars dag Vaglar är de sittpinnar som är ett måste i ett hönshus om man vill att hönorna, och tuppen, skall trivas. Förr hade hönorna inget eget hus att vara i utan satt på nätterna på sittpinnar i köket över den plats där veden förvarades.
Torsdag 23 Fibbavari Slabbmyssus dag A mysså me slabbar pa, liksom äugleaugå, är sådant som fastlänningar kan utsättas för på Gotland. Slabbar är öronlappar som kan fällas ned, så en ryssmössa är en typisk slabbmysså eller slabbmysse.
Fredag 24 Fibbavari Per hitstain Dagarna blir allt längre och solen kommer högre och värmer mer. Per hitstain, som är en gammal märkesdag, talar om att stenarna i strandkanten hettas upp av solen så att isen smälter i en ring omkring dem.
Laudag 25 Fibbavari Pussldagen Pussldagen kan handla om att lägga pussel men annars finns det en massa tidskrävande småsysslor som skulle ha varit gjorda för länge sedan. Tänk så skönt att det äntligen blev gjort!
Sundag 26 Fibbavari Svänggdagen Ti svängge betyder att fasta, svälta, inte äta alls. Ordet har troligen samband med svenskans svångrem, som på gutamål kan heta svältrem.
Måndag 27 Fibbavari Kränkus dag A kränkå, eller kränke är oftast en pall på svenska, men alla kränkar är inte avsedda att sitta på. De kan se väldigt olika ut, beroende på användningen, som mjölkkränkå, ullkränkå, skrubbkränkå och vävkränkå.
Teisdag 28 Fibbavari Maje Av årets alla namnsdagar är det nog Mariadagen som är mest känd, kanske för att många har det namnet. Maje, liksom Majen och Marien är gamla gotländska smeknamn för Maria.
Onsdag 1 Mass Skäutskippardagen Fram till mitten av 1900-talet fanns det gott om småskutor på Gotland. Den som förde befälet ombord var skäutskippan, skutskepparen.
Torsdag 2 Mass Vintarnarrars dag Om vintern är mild kan man få se vintarnarrar blomma redan i slutet av februari, och oftast menas då snödroppar. Andra säger att gutamålsnamnet gäller snöklockor, vintergäck eller tusenskönor.
Fredag 3 Mass Stundnem fålks dag Stundnem är den som tar vara på alla småstunder under dagen och gör något nyttigt hela tiden. Det finns ju faktiskt sådana människor.
Laudag 4 Mass Gaimaldus dag På sommaren uppskattar folk öppna landskap, fin utsikt och solbelysta fält. Samma område i mars månad är ett ställe där det blåser jämt och inte är lä någonstans. Det är just vad som menas med a gaimaldå, eller gaimalde.
Sundag 5 Mass Massgaistdagen Massgaistn är känd från visan som har samma melodi som ”Vårvindar friska”, och så kan man ju också kalla den pinande blåsten i mars månad.
Måndag 6 Mass Åirnsnapars dag I visan om massgaistn talas det om åirnsnapar bla, blåfrusna örsnibbar. Nasnäbben, nästippen, och finggarändar, fingertopparna, är andra kroppsdelar som lätt blir iskalla.
Teisdag 7 Mass Kattbånsns dag Båns är något stort och runt, och kattbåns låter rart, men hann-katt hette det tidigare. ”Mårmårs bånsn” är en läsvärd berättelse på gutamål för barn och vuxna.
Onsdag 8 Mass Kvinnfålkis dag Internationella kvinnodagen bör bli kvinnfålkis dag på gutamål. Kvinnfålksmänske kan man också säga, och då hörs det ju att kvinnor är både folk och människor.
Torsdag 9 Mass Slundue fålks dag Slundu är ett väldigt bra gutamålsord som har många olika betydelser, som slug, finurlig, illmarig, smart, klurig, klipsk och slipad.
Fredag 10 Mass Bakskallkalars dag Förr när det var rävskall på vintern var varje gård skyldig att hålla ett rävgan, ett stormaskigt nät, 30 x 2 m, som sattes upp i skogen. Skallkalar (de yngre männen) bildade en kedja och drev räven mot rävgane. Bakom nätet låg bakskallkalar (de gamla gubbarna) som skulle slå ihjäl räven när den fastnat i nätet.
Laudag 11 Mass Bläkkus dag Nu är det vår, för bläkku, tofsvipan, har kommit. Tyvärr har den minskat i antal, men ännu kan man höra den ropa pii-vitt sent på kvällarna och se den flyga på sitt karakteristiska sätt.
Sundag 12 Mass Bläkksnåiens dag Snön som kommer i mars månad efter det att bläkku, tofsvipan, har kommit, kan kallas bläkksnåien. Alla, inte minst bläkku, hoppas nog att den inte skall ligga kvar så länge.
Måndag 13 Mass Bräusdagen I kortspelet bräus värderas inte spelkorten som i andra sammanhang, och dessutom har de helt annorlunda namn. Vad sägs om bräusn, spitn och dulln?
Teisdag 14 Mass Sänggletus dag Sänggletu är ett hjälpmedel för den som av någon anledning har svårt att ta sig ur sängen. Det är helt enkelt ett handtag, som hänger i ett rep från taket.
Onsdag 15 Mass Vädarkvännis dag Vindkraften har gamla anor på Gotland. De flesta av de större gårdarna hade förr en egen väderkvarn. Idag utnyttjas vindens energi i mer än 150 moderna vindkraftverk på Gotland, men det finns bara ett fåtal funktionsdugliga vädarkvännar kvar.
Torsdag 16 Mass Staräurns dag Varje vår diskuteras det livligt om antalet staräurar och om vad som kännetecknar en sådan. Snö, blåst och åtminstone en stare måste i alla fall finnas med.
Fredag 17 Mass Gartru Gartru är en gutamålsvariant av Gertrud. Dagen är en märkesdag, mest när det gäller vädret, och Bengt, den 21 mars, finns ofta med. Om det regnar mellan dem, gråter Gartru efter Bengt. Det går över då han kommer.
Laudag 18 Mass Otndagsdagen Otndag är eftermiddagskaffe eller motsvarande. Förr i tiden när man bara kunde arbeta i dagsljus blev det kortare arbetsdagar under vintern och då blev det ingen otndag, men efter Gartru fick man det.
Sundag 19 Mass Klambarhules dag Fullproppat med saker som man kanske behöver längre fram eller inte får plats med någon annanstans är ett klambarhul. Ingenting är lätt att hitta och vill man ta fram något får man flytta annat. Dags för en rensning?
Måndag 20 Mass Ladisjamninggi Ladisjamningg betyder vårdagjämning, då dag och natt är lika långa över hela jorden. Nära ekvatorn är det ju så året runt.
Teisdag 21 Mass Svidldagen När man skall göra hål i en korkskiva kan man använda en svidl. Det är en lång smal järnstång med ett trähandtag. När järnet är rödglödgat går det lätt att sticka svidln genom korken.
Onsdag 22 Mass Sladarstundsdagen Sladarstund var vanlig i det gamla bondesamhället. När det började skymma, men det ännu var onödigt att tända lampan lade man ifrån sig arbetet och pratade, vilade eller kopplade av en stund tills det blev mörkt. Då som först tändes lampan och arbetet fortsattes.
Torsdag 23 Mass Langgstanggis dag Langgstanggi är den långa stången bland fingrarna, alltså långfingret. Närmast detta finger åt lillfingerhållet till finns tårpan, det vill säga ringfingret.
Fredag 24 Mass Masspeitns dag Strandskatan heter masspeitn eller marspitn på gutamål, och det finns flera förklaringar till namnet. Den kanske mest troliga handlar om den framträdande näbben, som liknar ett spett, spit på gutamål. Näbben används också så, när fågeln sätter ner den och letar föda. Förledet i namnet kan vara mar- som betyder hav, eller möjligen månaden mars.
Laudag 25 Mass Vaffeldagen Marie Bebådelsedag blev Vår frus dag, som blev våffeldagen. På gutamål blev Vårfrudagen vafferdagen, och sedan vaffeldagen. Traditioner kan skapas på många sätt, och de flesta gillar att baka och äta våfflor.
Sundag 26 Mass Klukkus dag Sommartid infördes i Sverige 1980 och infaller mellan sista söndagen i mars och sista söndagen i oktober. Klockan 02.00 idag, på söndagsmorgonen skall klukku, klockan, flyttas fram till 03.00.
Måndag 27 Mass Stainskipes dag Skeppsättningar av sten, stainskip, är gravmonument gjorda för att synas långt och ses av många. De finns också på andra håll, men på Gotland är de gamla (från bronsåldern) och många (över 350). Med dåtidens teknik fordrades mycket arbete för att forsla dit stenarna och resa dem, så de flesta människorna begravdes i enklare gravar.
Teisdag 28 Mass Jaugasis dag Jaugasi ser ut som en liten gås men är en and, gravanden. Honan har ingen skyddsfärg som andra andhonor har, så det kan vara svårt att se skillnad på könen, men de klarar det ju bra själva.
Onsdag 29 Mass Smidns dag Smidn var förr i tiden en hantverksskicklig man, inte enbart smed, och han var så viktig för socknen att hans boställe nämndes efter hans yrke. Det finns fortfarande mer än 20 socknar där någon gård har namn som Smiss, Smissarve, Smide och Smidgårde.
Torsdag 30 Mass Storspoens dag Storspoen heter nästan detsamma på svenska, storspoven, men han får ändå en egen dag för att han är en fin fågel med ett vackert flöjtande, vårlikt läte. Han modar, förebådar, regn sägs det.
Fredag 31 Mass Staurkarningsdagen Till bandfast täun (gärdsgård) används enestörar eller grangrenar som skall huggas på våren innan saven går. Barken måste först kares (rensas) av med yxa. Barken eldar man med och kråkorna kan använda den till bobygge.
Laudag 1 Ápril Karnåbeldagen En karnåbel är en skälm och bedragare, en riktig luring, och det är bara första april som karnåbeln i oss får släppas lös.
Sundag 2 Ápril Starbäurns dag Starar kan härma andra och sjunga på flera melodier, och de gör nytta genom att plocka småkryp, och därför bör man sätta upp holkar som bostad åt dem, starbäurar. Starstunkar är holkar som är tillverkade av ihåliga träd.
Måndag 3 Ápril Stainråirsdagen Stainråir i markerna kan vara minnen från åkrarnas tillkomst och senare tiders stenplockning, och kallas då odlingsrösen, men de största är gravrösen som är minnesmärken, inte minst över det enorma arbetet att släpa ihop alla stenar.
Teisdag 4 Ápril Snällkäptes dag Den som är snällkäpt pratar fort. Lennart Hyland var snällkäptar. Snäll= snabb, käpe= haka.
Onsdag 5 Ápril Vattnkantns dag Där hav och himmel möts finns vattnkantn, dvs. horisonten. Ordet kan också användas för att benämna strandkanten eller vattenytan.
Torsdag 6 Ápril Eidsmäkkars dag Id är en god fisk om den fångas på hösten eller våren innan den har lekt i åar och bäckar. Eidsmäkkar blir det om man mal idfiléer med alla småben kvar, blandar med malet fläsk, ägg, ströbröd och kryddor, samt formar flata bullar som man steker.
Fredag 7 Ápril Stainplukkardagen Stainplukkardagen kan ägnas åt fossiler som bildades för fyrahundra miljoner år sedan, men man kan också plocka sten som behöver tas bort från åkern eller trädgårdslandet.
Laudag 8 Ápril Gaitrikkus dag Gaitrikku var ett litet lamm- eller gethus där agtaket gick ända ner till marken. Det var vanligtvis mindre än en lambgift och fanns oftast bakom lagårn eller i skogen. Lambi, fåren, eller gaitar, getterna, fick mat och skydd där på vintern.
Sundag 9 Ápril Ladisdingnus dag Uttal och stavning kan variera, men ordet ladisdingnå betyder vårtrötthet. Botemedlet är att samla in flera sorters nyuppkommet grönt, koka soppa och äta den.
Måndag 10 Ápril Langghalus dag Sädesärlans gutamålsnamn, langghalu, passar bättre till fågeln än det svenska namnet gör, för den äter ju inte säd utan insekter och småkryp. Men lång stjärt har den, vilket langghalu betyder.
Teisdag 11 Ápril Bulhäusdagen Bulhäus passar bra på Gotland som har sitt kärnvirke som vuxit långsamt och blivit segt och starkt. Det är en typ av skiftesverk med grova plankor, bular, som falsas in i lodräta stolpar med skåror i. Bularna pressas samman av takets tryck.
Onsdag 12 Ápril Käutstain'ns dag En käutstain är en ganska stor, något flat sten, som ligger med ovansidan strax över vattenytan. Käutn, sälen, tycker om att ligga och vila och sola sig på den.
Torsdag 13 Ápril Håikällinggis dag Den mängd hö som fanns kvar på håilufte, höloftet, på vårkanten kallades för håikällinggi. Ofta var det svårt att få höet att räcka till.
Fredag 14 Ápril Langgfredagen Långfredagen blev helgdag här i Norden först på1600-talet. Ända till 1969 var det förbjudet att anordna nöjestillställningar då, och alla affärer var stängda. Numera finns inget förbud, men visst skulle det väl vara skönt med en dag utan all kommersialism.
Laudag 15 Ápril Påskaftn Förr kallades påskafton för pask laudagen, som betyder påsklördagen. Många a-ljud har blivit till å i svenska språket, men i mail-adresser och gutamål finns de kvar. Där har ord som a, fa, ga, gra, na, pa, sla och sta ingen ring över a.
Sundag 16 Ápril Påskdagen Årets näst största helgdag är påskdagen. Det gamla gutamålsnamnet på den är fyst dagen paskar, första dagen påsk, men det finns nog ingen som säger så nu för tiden.
Måndag 17 Ápril Ann'ndagen påsk Efter fyst dagen påsk kommer ann’ndagen påsk, dvs. annandag påsk. I äldre tider firades hela veckan efter påsk, men firandet har nu begränsats i tid.
Teisdag 18 Ápril Kåksus dag A kåkså, eller kåkse är en långskaftad träklubba som förr användes till att slå sönder och sprida ut gödselkokor, göislrukar, på betesmarken. På senare tid har det blivit populärt ti kåkse med golfbollar.
Onsdag 19 Ápril Stainmakkars dag Stainmakkar är ett nytt gutamålsord för uråldriga gotländska fossil. De är avtryck eller avgjutningar av många olika sorters smådjur, som levde vid korallrev i ett grunt hav för 400 miljoner år sedan, på den tiden då området låg nära ekvatorn och det ännu inte fanns några djur på land.
Torsdag 20 Ápril Hanikkens dag Hanikken är en detalj på en dricktunna, nämligen den del som tappen sitter i. På svenska lär denna anordning heta tuta.
Fredag 21 Ápril Årdis dag Ård är ett ord som betyder ord. Men på södra Gotland betyder det också en stenig udde som sticker ut i havet. Det finns 150 sådana uddar som har ett namn som slutar på ård.
Laudag 22 Ápril Tåilus dag Tåilu är spillkråkan, den största hackspetten som finns här. Det är en imponerande fågel som hörs långt och flyger snabbt och energiskt med sin kantiga kropp och närmast hammarliknande huvud.
Sundag 23 Ápril All böikars dag Världsbokdagen kan kallas all böikars dag på gutamål. Gutamålsgillet vill ha fler böcker skrivna på gutamål, men till gillets skrivartävling räcker det med att skriva och lämna in några väl valda rader.
Måndag 24 Ápril Håiskäres dag Håiskäre,öskaret, var livsviktigt att ha med i båten vid fiske. Den som olovligen tog någon annans öskar straffades hårt av hamnrätten i fiskeläget.
Teisdag 25 Ápril Adis dag A ad är detsamma som en ejderhona. En guding kallas adagödingg. Adi är ett riktigt vårtecken.
Onsdag 26 Ápril Pärsättningsdagen En av vårens viktigaste dagar är pärsättningsdagen, när potatisen skall i jorden. När den är väl nedmyllad kan man andas ut ett tag, tills groddarna har kommit upp ur jorden och man börjar oroa sig för sena nattfroster.
Torsdag 27 Ápril Purrhynsis dag Purrhyns är den gemensamma benämningen på brushanehane, purrhane och brushanehona, purrhyne. I parningsdräkten har purrhan’n en krage på halsen, som kan purres upp, resas upp.
Fredag 28 Ápril Fagningblåmmdagen När fagningblåmmar, vitsipporna, snabbt växer upp från sin jordstam och lyfter upp vissna löv är det dags ti fage ängge, att räfsa lövängen som de växer i.
Laudag 29 Ápril Ängges dag Ett riktigt ängge är en artrik slåttermark som är lagom glest beväxt med träd och buskar. Det är mycket arbetskrävande och inte lönsamt men gott för själen.
Sundag 30 Ápril Maieldns dag På gutamål säger man maield, inte valborgsmässoeld. Förr sade man också maistangg i stället för midsommarstång. Det är ju faktiskt mycket enklare att säga så.
Måndag 1 Mai Kaipars dag Skogslök, kaipar, är den mest kända och mest använda av Gotlands fem vilda lökarter. Det växer skogslök också på andra håll i Sydsverige, men det är här som man av tradition har lagat kaipkål, kaipsoppa, som vårtecken. Numera ingår växten i många andra matrecept.
Teisdag 2 Mai Tåskblåmmdagen Tåskblåmmar, våradonis, finns på några få växtplatser på södra Gotland och på Öland men är vanligare på de sydryska stäpperna och vidare österut. De är vackra men giftiga, som de andra i smörblomfamiljen brukar vara.
Onsdag 3 Mai Bindtjaugus dag Bindtjaugu använder man när man skall binda nät, för att kunna hålla nätet sträckt. Bindtjaugu tillverkas av en enestör, ainestaur, med klyka, som fästs vid en stadig träfot.
Torsdag 4 Mai Skräkkstunkars dag Det var inte för att vara snäll mot skrakhonan som man satte upp skräkkstunkar, skrakholkar. Anledningen var att skrakäggen var eftertraktade som mat.
Fredag 5 Mai Mysselpeipus dag När en gotlänning mysslar betyder det att han visslar. När han gör a mysselpeipu så gör han således en visselpipa, vilket går som allra bäst på våren.
Laudag 6 Mai Halsbandans dag Gotlands landskapsfågel halsbandsflugsnapparen saknade länge ett gutamålsnamn, fast han brydde sig kanske inte om det. Men nu har namnet halsbandan börjat användas, och det fortsätter vi gärna med.
Sundag 7 Mai Pinnsveinsdagen En igelkott heter inte bara pinnsvein på gutamål utan också pinngys, pinngyså eller pinngyse och pinnso, och den är Gotlands landskapsdjur. Den lever oftast i närheten av folk och har kanske kommit hit med människorna.
Måndag 8 Mai Gaukblåmmars dag Det finns flera sorters gaukblåmmar eller gökblåmmar, gullvivor, som är vildväxande, och trädgårdsprimula som ofta har brunröda blommor och finns kvar länge i gamla igenvuxna trädgårdar.
Teisdag 9 Mai Gaukens dag Gauken heter numera oftast göken, som uttalas med hårt g på gutamål. Alla vet hur han låter och att sommaren har kommit med honom.
Onsdag 10 Mai Trodartäundagen Ain trolå, eller trole kan man börja med, men trodar är en samling trolar, som utgör liggvirket i en trodartäun. Till en riktig bandtäun eller bandfastar täun behövs också staurar u bandar, störar och vidjor av ene.
Torsdag 11 Mai Släkedöiors dag Släkedöia är där släken samlas i en vall vid stranden (Fåröisk ordform)
Fredag 12 Mai Stainstrandis dag A stainstrand, en stenstrand, kan se ut på många olika sätt. Det kan vara långgrunda klapperstensstränder, kalkstenshällar med en pallkant utanför eller fint slipade, olikfärgade stenar. Alla typerna är vackra på sitt sätt.
Laudag 13 Mai Leilus dag Den yngsta och minsta i familjen får ofta heta leilu, lillan, och hennes dag bör firas på våren. Det finns nog både fördelar och nackdelar med att vara leilu, och hon trivs ofta med att bli äldre och se nya småbarn komma.
Sundag 14 Mai Hundvuffens dag Människans äldsta husdjur har åtminstone ett smeknamn på gutamål, hundvuffen. Det motsvarar ungefär vovven och sägs nog mest till valparna. Mamman till valparna, tiken, kan kallas tävu.
Måndag 15 Mai Kissmisns dag Kattens eller kattungens smeknamn är kissmisn eller bara misn. Annars brukar katter ofta få namn som syftar på utseendet, som Raudar med rödaktig päls och Ringen med vit ring om sin svarta svans.
Teisdag 16 Mai Gladrängis dag A gladrängg är en solvrå, en plats där det är skönt att sitta ner ett tag, i lä för blåsten, och njuta av årstidens behag.
Onsdag 17 Mai Flåignätes dag Vid fiske med flåignät sätts nätet i en båge från stranden. Fisken flåiges, det vill säga jagas eller skräms mot nätet genom att man plumsar med årorna och håven.
Torsdag 18 Mai Airik me axi När Erik, Airik, har namnsdag skall säden gå i ax om det skall bli någon bulle till Sankt Ole som är 29 juli. Om man odlar den gamla gotlandsrågen kan det nog lyckas.
Fredag 19 Mai Glångninggis dag De singgar u glånggar u gror” skrev Gustaf Larsson om den vackraste tiden på året. Glånggar gör träd och buskar, säd och bärris, medan andra växter blåmmar.
Laudag 20 Mai Leinsaningsdagen Leine, dvs. linet, skall helst sås i sandjord och gödas med lambgöisl, lammgödsel. När sleitynn’n gynnar glångge, slånbären börjar blomma, då skall linet sås. Har man sån tur att langghalu, sädesärlan är på linstycket när man sår blir det fint lin.
Sundag 21 Mai Stäurbåtns dag Den båttyp som vi idag kallar för tremänning eller treroning kallades tidigare oftast för stäurbåt eller stäurbat. Flera sådana båtar seglar fortfarande varje sommar, bl a Kungen av Herrvik, Ungmor och Petsarvebåten.
Måndag 22 Mai Bikkingdagen Ett bra sätt att förlänga hållbarheten på strömmingen är att röka den. Den gyllengula fisken byter då namn och kallas för bikkingg.
Teisdag 23 Mai Framkalns dag En storbåt eller tremänning bemannas av framkal, millkal och bakkal. Alla har sina mycket bestämda uppgifter då man fiskar. När man tar upp garnen är det framkalns uppgift att ro.
Onsdag 24 Mai Gullsårkens dag När man förr var ute på sjön för att dra torsk, fick man inte nämna fiskens namn. Han kallades i stället för t ex gullsårken.
Torsdag 25 Mai Himmelsfärdsdagen Kristi Himmelsfärdsdag infaller på den 40:e dagen efter påsk och minner om den dag då Jesus enligt Bibeln lämnade jorden och fördes upp till himmelen. Himmelsfärdsdagen kan firas tidigast den 30 april och senast den 3 juni.
Fredag 26 Mai Kveindus dag När kveindu, kvigan, fått sin första kalv är hon inte längre kviga utan blir då en ko som producerar mjölk.
Laudag 27 Mai Böndagen När Beda och Blenda har namnsdag skall bönorna sättas, och därför infaller böndagen denna dag. Bönorna kan vara av flera slag, bondbönor som är de äldsta, bruna bönor som kallas gäulbönar på gutamål, vaxbönor och spräckliga bönor, spräklu bönar.
Sundag 28 Mai Omors dag Mors dag får heta omors dag på gutamål. Omor betyder egentligen vår och hela hushållets mor, mor i huset, och inte bara barnens mor.
Måndag 29 Mai Flatäskus dag En liten flatbottnad roddbåt utan köl, en eka, kallas flatäskå eller flätå. Det är en bra båt vid långgrunda stränder men olämplig att ge sig ut med på djupt vatten.
Teisdag 30 Mai Ringgmäurns dag Den ringmur som avses är givetvis den som löper runt det som nu kallas Visby innerstad. Muren tillkom huvudsakligen på 1200-talet för att avskilja staden från landet och den var ett ”svartbygge”, eftersom den byggdes utan lov från högre ort. Muren är en viktig bit av Världsarvet Visby, men det finns kritiker som anser att muren inte får det underhåll den förtjänar.
Onsdag 31 Mai Stövstillardagen När det varit torrt en längre tid blir det mycket stöv, damm, på kalkstensvägarna. Kommer det då ett fint regn så stillas dammbildningen.
Torsdag 1 Juni Russis dag Russ är ett gutamålsord för hästar av alla raser. Numera används det mest om vår urgamla, miljöanpassade ras här på ön, gotlandsrussen. De kallades förr ibland för skogsbaggar.
Fredag 2 Juni Apaldus dag Apald är vildväxande äppelträd, som oftast har kommit från planterade äppelträd genom fåglar eller människor. Apald kan ha små sura frukter, men de kan också vara de godaste som du smakat. Och äppelblom är vackert.
Laudag 3 Juni Pinstaftn Pinst är en populär bröllopshelg, eftersom naturen ju oftast står i sin fagraste skrud mellan hägg och syrén. Det är också en lämplig helg för utflykter, kanske ut till Sudret för att se på tåskblåmmar, våradonis.
Sundag 4 Juni Pinstdagen Ordet pingst, pinst, härstammar från det grekiska ordet pentekoste som betyder den femtionde, alltså 50 dagar efter påsk. Pingst är en kristen högtid som påminner om att den helige Ande blev utgjuten över apostlarna i Jerusalem.
Måndag 5 Juni Svaipens dag För länge sedan uppfann någon en delad dörr där övre halvan, svaipen, kunde öppnas, så att man kunde stänga djuren ute eller inne och ändå få in dagsljus och frisk luft.
Teisdag 6 Juni Gustafs dag Av alla gotlänningar med förnamnet Gustaf är nog Gustaf Larsson den som är mest känd. Han försörjde sig som byggnadssnickare, men var en skicklig författare, inte minst på gutamål. Han var en av Gutamålsgillets stiftare.
Onsdag 7 Juni Sörrénars dag Sörrén och syren låter nästan likadant. Den är omtyckt för att den är lättodlad och doftar gott när den blommar i skolavslutningstider. Vid övergivna boplatser är syrenbuskarna ofta det enda som finns kvar.
Torsdag 8 Juni Aurburgis dag A aurburg är en grusås, oftast en gammal strandvall. Det är torr och mager mark, lämplig till vägar och boplatser, och den kan bjuda på en färgrik blomning av axveronika, getväppling, blåklocka och gulmåra eller andra växtarter.
Fredag 9 Juni Lamblydningsdagen Ti lyde lamb innebär att man med händerna tar bort den lösa ullen på fåren. Detta gjordes förr på våren eller försommaren och helst när månen stod i ny.
Laudag 10 Juni Såidesdagen Såide är en tjärdal där man bränner tjära av tallstubbar, faitvidsstumblar. Det tar lång tid, först att rensa tjärveden, ti smait såidsvidn, och sedan tar det en vecka med såidesbränninggi. Resultatet brukar bli en fin tjära.
Sundag 11 Juni Haggvann'ns dag En haggvann är en urholkad stock som kan användas till att vattna kreatur i. Det är också benämningen på den urholkade stock som leder tjäran från auge ei såide till källan där tjäran tappas av.
Måndag 12 Juni Tjärsmörningsdagen En varm sommardag är lämplig till tjärsmörningsdag, annars får man värma tjäran så den blir lagom i konsistensen. Förr när nästan allt var av trä, både hus, båtar och redskap, var det mycket som skulle tjäras.
Teisdag 13 Juni Gullstäuus dag Gullstäuå betyder lekstuga, men det går bra att leka den leken även om man inte har någon stuga, bara man har något som kan föreställa bord och stolar och kökssaker. Kaffekoppar utan öra och spräckta tallrikar duger bra.
Onsdag 14 Juni Soleldns dag Soleld är ett kort men uttrycksfullt gutamålsord som betyder första gradens brännskada av alltför mycket sol. Täckande kläder är det bästa och billigaste solskyddet.
Torsdag 15 Juni Tälgåimus dag Tälgåimå är kurragömma. En person står vid en husknut, blundar och räknar till hundra, medan de andra gömmer sig. Sedan letar den som räknat, och då passar någon på att springa fram, klappa husknuten och ropa fri. Ett annat gutamålsord för kurragömma är täl stuln.
Fredag 16 Juni Baskendagen Basken lektes förr ofta på rasterna i skolan. En person skall springa ifatt någon av de andra, röra vid den och ropa basken. Lyckas det så fortsätter den vidrörde att jaga nästa. Andra ord för basken är kull eller datten.
Laudag 17 Juni Vild blåmmars dag I hela Norden firas sedan tio år de vilda blommornas dag söndagen före midsommar med exkursioner för allmänheten, ledda av erfarna botanister. Det är ett bra sätt att lära sig känna igen växter, om någon talar om vad de heter och hur man ser att det är just den sorten. Och på Gotland finns det verkligen många arter att välja på.
Sundag 18 Juni Luktntånndagen En storväxt, sällsynt buske som heter Rosa rubiginosa, äppelros. Blommorna är rosa, nyponen används ej. Den blommar i juni och juli, då både blad och blommor doftar starkt av äpple. Varma dagar känns doften flera meter omkring busken. De luktar gutt därav namnet luktntånn.
Måndag 19 Juni Bruttbondns dag Bruttbondn har ett hedersuppdrag vid bröllop. Han är en mogen man som skall sitta närmast brudgummen vid festbordet och hålla tal till brudparet.
Teisdag 20 Juni Bruttövarskus dag Bruttövarsku är bruttbondns kvinnliga partner. Hon skulle förr hjälpa till att klä bruden och passa upp henne på olika sätt. Hålla tal behöver hon dock inte.
Onsdag 21 Juni Kokarmors dag I varje socken fanns det förr minst en kokarmor, och hon var en respekterad yrkeskvinna. Hon kunde konsten att baka många sorters bakverk och laga till kalas, vilket kunde ta en vecka eller mer.
Torsdag 22 Juni Slaninggdagen En slåttervall eller stråfoderareal skördas tidigt numera, men förr var första vardagen efter midsommar en lämplig slaninggdag.
Fredag 23 Juni Missåmmasaftn Midsommarafton uttalas missåmmasaftn på gutamål. Om inte försommartorkan har varit för svår kan man nu plocka sju sorters vilda blommor att lägga under kudden eller sätta i vas.
Laudag 24 Juni Missåmmasdagen missåmmasdagens festbord står kanske en bukett med blå akarrosar, bevargras, gäul prästkragar, päukvaite, hundlök, veit prästkragar u säurblad. Det är blåklint, darrgräs, färgkulla, pukvete, hundkäx, prästkrage och ängssyra.
Sundag 25 Juni Davids dag Det finns många skäl att denna dag tänka på konstnären David Ahlqvist i Ardre (1900-1988). Han gjorde så oerhört mycket bra på många områden, bland annat då det gällde gutamålets bevarande.
Måndag 26 Juni Kimbninggis dag Kimbningg är ett sätt att få kyrkklockorna att ljuda i en viss takt eller melodi genom att med handkraft slå stenar i snabb rytm mot kyrkklockan. Den förekommer vid bröllop och förr på högtidsaftnar såsom jul, pingst och midsommar, dock inte på påskafton.
Teisdag 27 Juni Staikstrikens dag Staikstriken är den låt som spelmännen spelar vid bröllop eller andra fester när huvudrätten, steken, bärs in och under vissa ceremonier bjuds gästerna.
Onsdag 28 Juni Skaffardagen All serveringspersonal kan kallas skaffare. Vid stora tillställningar förr behövdes det många, både kvinnor och män, och det fanns några i varje socken som var kunniga skaffare och brukade anlitas.
Torsdag 29 Juni Håiskämmus dag A håiskämmu är en liten regnskur som inte gör någon nytta för växtligheten, men som försämrar det slagna höets kvalitet.
Fredag 30 Juni Kakpusns dag Kakpusn är ett minne från ett stort kalas, en påse av papper eller plast fylld med fina bakverk, eller smulorna av dem, till glädje för barn som inte fått följa med. Somliga säger att seden med kakpåsar är bortlagd och andra säger tvärtom.