Gutamalsgillet logo


Allnakku 2017


2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017
Sundag 1 Januari Gynninggi Ti gynne betyder att börja, och gynninggi är början eller begynnelsen. Om skapelseberättelsen i Bibeln skulle översättas till gutamål skulle den inledas: ”Ei gynninggi skaped…
Måndag 2 Januari Leilnöiårsdagen Dagen efter nyårsdagen har av tradition haft namnet leilnöiårsdagen, lilla nyårsdagen, men stäurnöiårsdagen säger man aldrig.
Teisdag 3 Januari Jaullaikars dag Idag kan vi försöka att minnas vad vi lekte för jullekar innan TV och datorer gjorde sitt intåg i våra hem. Nytar, nötter, användes när man lekte Kallskoge eller Mitt svein gar ei skogen. Andra sittlekar var Ett skepp kommer lastat, och Kejsaren i Kina tycker inte om T.
Onsdag 4 Januari Grannlages dag En bra dag att bjuda in alla dem som bor närmast, hela grannlage, på kaffe och kakor eller vad de nu föredrar.
Torsdag 5 Januari Bidlages dag Bidlage betyder bjudlaget, dem man brukar bjuda när man har fest, inte grannar eller släkt men ändå trevliga att umgås med.
Fredag 6 Januari Trettndagen Trettndagen, eller trettondedag jul. Nu är det slut på storhelgen, skolorna börjar och vintern kommer kanske på allvar med snöyra och kyla.
Laudag 7 Januari A-kusinars dag Släkt är viktigt på Gotland, och många vet vilka som är deras a-kusinar. Men så heter det bara här. Sysslingar är det vanligaste uttrycket på svenska, men i norra Sverige säger man tremänningar, och på finlandssvenska kan man få höra uttrycket småkusiner.
Sundag 8 Januari Flippdagen Julölet, jauldrikke, om det finns något kvar, kan, om det hettas upp, förvandlas till flipp med äppelgåttar, socker och brännvin. Vetebröd eller kakor kan läggas i eller ätas till. Flipp bör inte kombineras med bilkörning.
Måndag 9 Januari B-kusinars dag B-kusinar är tremänninggar på svenska. Båtar för tre kan heta så på gutamål, men kallas också treironi. En gotlänning bör känna till sina a-kusinar, men knappast sina b-kusinar. De kan finnas i hundratal.
Teisdag 10 Januari Marjasdagen Marjas är ett kortspel, vars namn kommer av det franska ordet för giftermål, mariage, och ett helt par, kung och dam av samma sort, ger poäng. Bondtolva är det svenska namnet.
Onsdag 11 Januari Strumpsukkars dag En tyst dag, som det blir när man lite försiktigt tassar omkring i strumpsukkar, i bara strumporna, utan skor.
Torsdag 12 Januari Drikksäupus dag Nu är jauldrikke precis lagom att koka dricksoppa på, för drickat skall inte vara för färskt. Soppan värmer gott en äurvädasdag, och får man sen en bit fläsk eller en staiktar strämmingg på en surbrödskiva till då mår man gutt.
Fredag 13 Januari Tjugendagen Tjugendagen, eller på svenska tjugondedag jul, är den allra sista juldagen, och nu tar den riktiga vardagen vid. Det är rätt skönt tycker många som tröttnat på julpynt, men felet är kanske att man har börjat långt före jul?
Laudag 14 Januari Såfflukes dag Det kan kännas trögt att nu möta vardagen efter allt festande och firande. Om man unnar sig en liten stund på sofflocket kan det kännas lättare.
Sundag 15 Januari Sitårkars dag Det är nu man skall sätta igång med sitårkar, arbete som utförs sittande. Förr lappade man fisknät, kardade ull och stickade strumpor. Nu finns många sitårkar att välja på och alla är bra, om man kan prata samtidigt.
Måndag 16 Januari Ganbindningsdagen En vanlig sysselsättning på vinterkvällarna förr var att binde gan, dvs. knyta fiskegarn eller nät. Innan det blev allmänt med fabrikstillverkat bomullsgarn använde man lin och hampa.
Teisdag 17 Januari Gåimäppeldagen Ti gåime kan betyda att gömma men också att spara. Gåimäppel är höst- och vinteräpplen som tål lagring, och nu kan det vara dags att ta fram dem och göra en god äppelkaka efter eget huvud eller mormors recept.
Onsdag 18 Januari Vammelstråius dag Vadmal är en urgammal nordisk vävnad, det viktigaste beklädnadsstoffet före industrialiseringens tid. Efter valkning krymper tyget, det blir tjockt, tätt och värmer gott. Vammelstråiu var nukk pa när drängen gytt vänd tråiu för ti hitte haim.
Torsdag 19 Januari Kaulusdakkus dag Kaulusdakkar, alfågelhonor, var förr ett uppskattat tillskott i mathållningen. De åts som regel kokta. Fåglarna kunde fångas med bottensnaror, något som inte är tillåtet idag.
Fredag 20 Januari Stäuvädardagen När vädret är sådant att man helst inte vill gå ut, är det stäuvädar, stugväder. Det kan innebära kuling med stormbyar eller massor av blötsnö som vräker ned, men det finns fler stäuvädar, och alla är lika obehagliga.
Laudag 21 Januari Stikksaumens dag I dag tar vi itu med en stickning. Det verkar ha blivit populärt igen. Att ha en stikksaum i händerna när man ser TV eller hör på radion går bra.
Sundag 22 Januari Äurdagen Äurdagen är yrvädersdagen, men ofta räcker en snöyra två, tre eller flera dagar och det kommer mängder av snö. Då kan de som annars aldrig är nöjda gå med på att de har fått tillräckligt.
Måndag 23 Januari Snåikastningsdagen Efter ett yrväder följer snöskottningen, snåikastninggi. Arbetet är tungt och slitsamt och mest lämpat för maskiner, om det går att komma fram med dem.
Teisdag 24 Januari Nygelhäntes dag Denna dag tillägnas dem som alltid fryser om fingrarna så det nyglar, värker i dem, också efter det att de har kommit in i värmen, kort sagt, de som är nygelhänte.
Onsdag 25 Januari Fundardagen En riktig gotlänning fundar när det kliar i hans näsa. Detta kliande talar om att det inom kort kommer besök. Kliar det i högra näshålet kommer det manligt besök, vänsterklåda förebådar kvinnligt besök. Kliar det på näsan kommer det högfärdigt besök.
Torsdag 26 Januari Främnesdagen När det kommer gäster till någon så säger man att de kummar främnes, d.v.s. att det kommer främmande. Gästerna kan dock vara väl så bekanta.
Fredag 27 Januari Harsukkens dag En hartass användes i gamla tider för att stryka bort det man skrivit på en griffeltavla. På gutamål har man i stället använt benämningen harsukk. När man säger att man vill kar yvar de me harsukken menar man att det är något man vill glömma.
Laudag 28 Januari Buldardagen Just den här dagen kan man gärna träffas, ha trevligt och buldre, som betyder att man pratar högt och mycket. Om man kan göra det på gutamål är det bra, annars får man öva sig under buldardagen. Buldar kan också betyda åskmuller och annat buller.
Sundag 29 Januari Slygdardagen Ti slygde betyder att slöjda och innebär att man är skicklig i att hantera yxa och kniv. Slöjdkniven kallas för slygdarkneiv, eller slyddarkneiv.
Måndag 30 Januari Byxmassdagen En byxmass var en liten gosse som nyss hade fått byxor. Han hade alltså växt ifrån kolten och var stolt över att ha blivit så stor.
Teisdag 31 Januari Värdsgansdagen Det nygutniska ordet för det världsomfattande nätet (World Wide Web) är värdsgane, världsgarnet.
Onsdag 1 Fibbavari Lummläurdagen Lummläur är ett nygutniskt ord, som betyder mobiltelefon. Lumme betyder ficka.
Torsdag 2 Fibbavari Kvinnmässknåbben Kvinnmäss är ett namn på Kyndelsmässodagen, och kvinnmässknåbben uppträder vid den här tiden. Det är en period med sträng kyla och snö. Tö och blidväder så här års kallas kvinnmässlaku.
Fredag 3 Fibbavari Hundlausardagen Hundlausar kallas ett ensligt och kargt område mellan Öja och Vamlingbo. Förklaringen till namnet kan vara att det är ett område, ”som är så öde, att där icke hörs eller syns en hund”.
Laudag 4 Fibbavari Kytsneipus dag Det är gott med varm soppa vintertid. Kytsneipå är en numera sällan serverad soppa, som är kokt på saltat kött och rotfrukter och spädd med mjölk. Somliga lägger också i gryn av något slag så det blir som en välling.
Sundag 5 Fibbavari Huksdagen Om det händer något som man verkligen vill minnas, hukse, så kan man hugg’ a ritu ei förfleisi, det vill säga rista ett streck i den sten som ligger över öppningen till öppna spisen. Detta är närmast att jämföra med att rita kors i taket.
Måndag 6 Fibbavari Dorti Dorti är detsamma som Dorotea. Det finns anledning att var uppmärksam på denna dag och dagarna runtomkring. Ettar gammelt så är det nämligen så att det är just kring den här tiden som den mesta snön faller på Gotland.
Teisdag 7 Fibbavari Kleboningsdagen Kleboningg är en gammal benämning på klädedräkt. Har man gamle kleboninggar kan det nu vara dags att hänga ut dem till vädring, så att inte kledsmakken, malen, förstör dem.
Onsdag 8 Fibbavari Snaikstus dag A snaikstå är en gnista. Snaikstå, eller snaikste är ett fint ord som får en att tänka på en brasa en kall dag, valborgsmäss och grillning. Enda barnet i en familj eller släkt kan också kallas aindeste snaikstu, enda gnistan.
Torsdag 9 Fibbavari Faitvidns dag Faitvid, tjärved, gör det lätt att tända en eld. Tallar som smittats av törskatesvamp torkar i toppen eller vid en gren och där bildas tjärved, skatvid från toppen och milläut på mitten. Stubbarna kan också ge tjärved.
Fredag 10 Fibbavari Fettbånsns dag En flottyrkokt kaka med många namn är fettbånsn. Namnet donas, efter engelskans doughnuts, degnötter, kom kanske med emigranter som återvände. På svenska heter fettbånsar munkringar.
Laudag 11 Fibbavari Hyrns dag Den heta askan blandad med små glödande kolstycken som blir kvar i spisen efter eldningen kallas för hyr. Förr förekom det att man staikt pärar, stekte (hela) potatisar, i hyrn.
Sundag 12 Fibbavari Bölghankeldagen Bölg är bälg på svenska, hankel detsamma som handkläde och tillsammans blir det tumvantar. De är i alla fall mycket varmare än fingervantar.
Måndag 13 Fibbavari Snarvkyldis dag Vinterns kallaste tid på Gotland är omkring den här tiden. Det är senare än på fastlandet, genom att havsvattnet håller kvar både värme och köld längre. Snarv kyld betyder sträng och hård kyla.
Teisdag 14 Fibbavari Kerlaiksdagen Alla hjärtans dag på Valentins namnsdag är ju ett nytt, importerat påfund. Men tanken är fin, och kärleken, kerlaiken, behövs alla dagar.
Onsdag 15 Fibbavari Kruppkaksmåndagen Kruppkaksmåndagen kallas dagen före fettisdagen. Gotländska kroppkakor görs på kokt potatis och fylls med stekt fläsk, lök och kryddpeppar. De öländska däremot innehåller råriven potatis och rått fläsk och måste kokas länge. Ofyllda kroppkakor är blinninggar.
Torsdag 16 Fibbavari Vidränggis dag Bredvid köksspisen eller öppna spisen staplades veden. Till jul staplades mycket ved extra noggrant i vidränggi för att räcka hela helgen.
Fredag 17 Fibbavari Gradstukkens dag Gradstukken är termometern, och gradtale är antalet grader den visar. Gradstukken är viktig för en gotlänning, men inte så nödvändig som regnmätaren. Här är många människors inkomst väderberoende.
Laudag 18 Fibbavari Ganraidans dag Här är ett nygutniskt ord för personen som ser till att det är ordning och reda på hemsidan på internet. Webmaster heter det på engelska. Och svenska!
Sundag 19 Fibbavari Frustu fålks dag En dag för den som är frustu, frusen av sig. Plocka fram din gamla fula ylletröja, något varmt på fötterna, något varmt att dricka och tänd en brasa. Tänk på att nu går vintern mot sitt slut.
Måndag 20 Fibbavari Gäulärtars dag Med gäulärtar menas oftast ärtsoppa, ärter med fläsk. Det är en av de allra äldsta maträtterna, eftersom ärter började odlas tillsammans med säd under stenåldern och griskött åts redan då. Ärterna har dock säkert förädlats och blivit gulare och mera lättkokta sen dess.
Teisdag 21 Fibbavari Sjöeisns dag Sjöeisn säger man nu och sjoeisn sade man förr, men det är havsisen som menas. Gylar, vätar, träsk och mörar finns det inne på Gotland, men inte sjöar.
Onsdag 22 Fibbavari Vaglars dag Vaglar är de sittpinnar som är ett måste i ett hönshus om man vill att hönorna, och tuppen, skall trivas. Förr hade hönorna inget eget hus att vara i utan satt på nätterna på sittpinnar i köket över den plats där veden förvarades.
Torsdag 23 Fibbavari Slabbmyssus dag A mysså me slabbar pa, liksom äugleaugå, är sådant som fastlänningar kan utsättas för på Gotland. Slabbar är öronlappar som kan fällas ned, så en ryssmössa är en typisk slabbmysså eller slabbmysse.
Fredag 24 Fibbavari Per hitstain Dagarna blir allt längre och solen kommer högre och värmer mer. Per hitstain, som är en gammal märkesdag, talar om att stenarna i strandkanten hettas upp av solen så att isen smälter i en ring omkring dem.
Laudag 25 Fibbavari Pussldagen Pussldagen kan handla om att lägga pussel men annars finns det en massa tidskrävande småsysslor som skulle ha varit gjorda för länge sedan. Tänk så skönt att det äntligen blev gjort!
Sundag 26 Fibbavari Svänggdagen Ti svängge betyder att fasta, svälta, inte äta alls. Ordet har troligen samband med svenskans svångrem, som på gutamål kan heta svältrem.
Måndag 27 Fibbavari Kränkus dag A kränkå, eller kränke är oftast en pall på svenska, men alla kränkar är inte avsedda att sitta på. De kan se väldigt olika ut, beroende på användningen, som mjölkkränkå, ullkränkå, skrubbkränkå och vävkränkå.
Teisdag 28 Fibbavari Maje Av årets alla namnsdagar är det nog Mariadagen som är mest känd, kanske för att många har det namnet. Maje, liksom Majen och Marien är gamla gotländska smeknamn för Maria.
Onsdag 1 Mass Skäutskippardagen Fram till mitten av 1900-talet fanns det gott om småskutor på Gotland. Den som förde befälet ombord var skäutskippan, skutskepparen.
Torsdag 2 Mass Vintarnarrars dag Om vintern är mild kan man få se vintarnarrar blomma redan i slutet av februari, och oftast menas då snödroppar. Andra säger att gutamålsnamnet gäller snöklockor, vintergäck eller tusenskönor.
Fredag 3 Mass Stundnem fålks dag Stundnem är den som tar vara på alla småstunder under dagen och gör något nyttigt hela tiden. Det finns ju faktiskt sådana människor.
Laudag 4 Mass Gaimaldus dag På sommaren uppskattar folk öppna landskap, fin utsikt och solbelysta fält. Samma område i mars månad är ett ställe där det blåser jämt och inte är lä någonstans. Det är just vad som menas med a gaimaldå, eller gaimalde.
Sundag 5 Mass Massgaistdagen Massgaistn är känd från visan som har samma melodi som ”Vårvindar friska”, och så kan man ju också kalla den pinande blåsten i mars månad.
Måndag 6 Mass Åirnsnapars dag I visan om massgaistn talas det om åirnsnapar bla, blåfrusna örsnibbar. Nasnäbben, nästippen, och finggarändar, fingertopparna, är andra kroppsdelar som lätt blir iskalla.
Teisdag 7 Mass Kattbånsns dag Båns är något stort och runt, och kattbåns låter rart, men hann-katt hette det tidigare. ”Mårmårs bånsn” är en läsvärd berättelse på gutamål för barn och vuxna.
Onsdag 8 Mass Kvinnfålkis dag Internationella kvinnodagen bör bli kvinnfålkis dag på gutamål. Kvinnfålksmänske kan man också säga, och då hörs det ju att kvinnor är både folk och människor.
Torsdag 9 Mass Slundue fålks dag Slundu är ett väldigt bra gutamålsord som har många olika betydelser, som slug, finurlig, illmarig, smart, klurig, klipsk och slipad.
Fredag 10 Mass Bakskallkalars dag Förr när det var rävskall på vintern var varje gård skyldig att hålla ett rävgan, ett stormaskigt nät, 30 x 2 m, som sattes upp i skogen. Skallkalar (de yngre männen) bildade en kedja och drev räven mot rävgane. Bakom nätet låg bakskallkalar (de gamla gubbarna) som skulle slå ihjäl räven när den fastnat i nätet.
Laudag 11 Mass Bläkkus dag Nu är det vår, för bläkku, tofsvipan, har kommit. Tyvärr har den minskat i antal, men ännu kan man höra den ropa pii-vitt sent på kvällarna och se den flyga på sitt karakteristiska sätt.
Sundag 12 Mass Bläkksnåiens dag Snön som kommer i mars månad efter det att bläkku, tofsvipan, har kommit, kan kallas bläkksnåien. Alla, inte minst bläkku, hoppas nog att den inte skall ligga kvar så länge.
Måndag 13 Mass Bräusdagen I kortspelet bräus värderas inte spelkorten som i andra sammanhang, och dessutom har de helt annorlunda namn. Vad sägs om bräusn, spitn och dulln?
Teisdag 14 Mass Sänggletus dag Sänggletu är ett hjälpmedel för den som av någon anledning har svårt att ta sig ur sängen. Det är helt enkelt ett handtag, som hänger i ett rep från taket.
Onsdag 15 Mass Vädarkvännis dag Vindkraften har gamla anor på Gotland. De flesta av de större gårdarna hade förr en egen väderkvarn. Idag utnyttjas vindens energi i mer än 150 moderna vindkraftverk på Gotland, men det finns bara ett fåtal funktionsdugliga vädarkvännar kvar.
Torsdag 16 Mass Staräurns dag Varje vår diskuteras det livligt om antalet staräurar och om vad som kännetecknar en sådan. Snö, blåst och åtminstone en stare måste i alla fall finnas med.
Fredag 17 Mass Gartru Gartru är en gutamålsvariant av Gertrud. Dagen är en märkesdag, mest när det gäller vädret, och Bengt, den 21 mars, finns ofta med. Om det regnar mellan dem, gråter Gartru efter Bengt. Det går över då han kommer.
Laudag 18 Mass Otndagsdagen Otndag är eftermiddagskaffe eller motsvarande. Förr i tiden när man bara kunde arbeta i dagsljus blev det kortare arbetsdagar under vintern och då blev det ingen otndag, men efter Gartru fick man det.
Sundag 19 Mass Klambarhules dag Fullproppat med saker som man kanske behöver längre fram eller inte får plats med någon annanstans är ett klambarhul. Ingenting är lätt att hitta och vill man ta fram något får man flytta annat. Dags för en rensning?
Måndag 20 Mass Ladisjamninggi Ladisjamningg betyder vårdagjämning, då dag och natt är lika långa över hela jorden. Nära ekvatorn är det ju så året runt.
Teisdag 21 Mass Svidldagen När man skall göra hål i en korkskiva kan man använda en svidl. Det är en lång smal järnstång med ett trähandtag. När järnet är rödglödgat går det lätt att sticka svidln genom korken.
Onsdag 22 Mass Sladarstundsdagen Sladarstund var vanlig i det gamla bondesamhället. När det började skymma, men det ännu var onödigt att tända lampan lade man ifrån sig arbetet och pratade, vilade eller kopplade av en stund tills det blev mörkt. Då som först tändes lampan och arbetet fortsattes.
Torsdag 23 Mass Langgstanggis dag Langgstanggi är den långa stången bland fingrarna, alltså långfingret. Närmast detta finger åt lillfingerhållet till finns tårpan, det vill säga ringfingret.
Fredag 24 Mass Masspeitns dag Strandskatan heter masspeitn eller marspitn på gutamål, och det finns flera förklaringar till namnet. Den kanske mest troliga handlar om den framträdande näbben, som liknar ett spett, spit på gutamål. Näbben används också så, när fågeln sätter ner den och letar föda. Förledet i namnet kan vara mar- som betyder hav, eller möjligen månaden mars.
Laudag 25 Mass Vaffeldagen Marie Bebådelsedag blev Vår frus dag, som blev våffeldagen. På gutamål blev Vårfrudagen vafferdagen, och sedan vaffeldagen. Traditioner kan skapas på många sätt, och de flesta gillar att baka och äta våfflor.
Sundag 26 Mass Klukkus dag Sommartid infördes i Sverige 1980 och infaller mellan sista söndagen i mars och sista söndagen i oktober. Klockan 02.00 idag, på söndagsmorgonen skall klukku, klockan, flyttas fram till 03.00.
Måndag 27 Mass Stainskipes dag Skeppsättningar av sten, stainskip, är gravmonument gjorda för att synas långt och ses av många. De finns också på andra håll, men på Gotland är de gamla (från bronsåldern) och många (över 350). Med dåtidens teknik fordrades mycket arbete för att forsla dit stenarna och resa dem, så de flesta människorna begravdes i enklare gravar.
Teisdag 28 Mass Jaugasis dag Jaugasi ser ut som en liten gås men är en and, gravanden. Honan har ingen skyddsfärg som andra andhonor har, så det kan vara svårt att se skillnad på könen, men de klarar det ju bra själva.
Onsdag 29 Mass Smidns dag Smidn var förr i tiden en hantverksskicklig man, inte enbart smed, och han var så viktig för socknen att hans boställe nämndes efter hans yrke. Det finns fortfarande mer än 20 socknar där någon gård har namn som Smiss, Smissarve, Smide och Smidgårde.
Torsdag 30 Mass Storspoens dag Storspoen heter nästan detsamma på svenska, storspoven, men han får ändå en egen dag för att han är en fin fågel med ett vackert flöjtande, vårlikt läte. Han modar, förebådar, regn sägs det.
Fredag 31 Mass Staurkarningsdagen Till bandfast täun (gärdsgård) används enestörar eller grangrenar som skall huggas på våren innan saven går. Barken måste först kares (rensas) av med yxa. Barken eldar man med och kråkorna kan använda den till bobygge.