| Sundag 5 Fibbavari | Huksdagen | Om det händer något som man verkligen vill minnas, hukse, så kan man hugg a ritu ei förfleisi, det vill säga rista ett streck i den sten som ligger över öppningen till öppna spisen. Detta är närmast att jämföra med att rita kors i taket. |
| Laudag 4 Fibbavari | Matarges dag | Den som är matarg har god aptit och äter mycket. Numera har ordet också fått en annan betydelse och används då för den irritation som kommer krypande när man är hungrig. |
| Fredag 3 Fibbavari | Hundlausardagen | Hundlausar kallas ett ensligt och kargt område mellan Öja och Vamlingbo. Förklaringen till namnet kan vara att det är ett område, som är så öde, att där icke hörs eller syns en hund. |
| Torsdag 2 Fibbavari | Kvinnmässknåbben | Kvinnmäss är ett namn på Kyndelsmässodagen, och kvinnmässknåbben uppträder vid den här tiden. Det är en period med sträng kyla och snö. Tö och blidväder så här års kallas kvinnmässlaku. |
| Onsdag 1 Fibbavari | Lummläurdagen | Lummläur är ett nygutniskt ord, som betyder mobiltelefon. Lumme betyder ficka. |
| Teisdag 31 Januari | Värdsgansdagen | Det nygutniska ordet för det världsomfattande nätet (World Wide Web) är värdsgane, världsgarnet. |
| Måndag 30 Januari | Byxmassdagen | En byxmass var en liten gosse som nyss hade fått byxor. Han hade alltså växt ifrån kolten och var stolt över att ha blivit så stor. |
| Sundag 29 Januari | Slygdardagen | Ti slygde betyder att slöjda och innebär att man är skicklig i att hantera yxa och kniv. Slöjdkniven kallas för slygdarkneiv, eller slyddarkneiv. |
| Laudag 28 Januari | Buldardagen | Just den här dagen kan man gärna träffas, ha trevligt och buldre, som betyder att man pratar högt och mycket. Om man kan göra det på gutamål är det bra, annars får man öva sig under buldardagen. Buldar kan också betyda åskmuller och annat buller. |
| Fredag 27 Januari | Russlarvus dag | Russlarvu är det som oftast numera går under beteckningen harskramla, alltså en tingest som frambringar ljud som skrämmer harar. På Gotland har man förr haft anledning att föra oväsen även för att skrämma vildrussen, som fanns över hela ön och inte bara på Lojsta hed. |
| Torsdag 26 Januari | Främnesdagen | När det kommer gäster till någon så säger man att de kummar främnes, dvs. att det kommer främmande. Gästerna kan dock vara väl så bekanta. |
| Onsdag 25 Januari | Fundardagen | En riktig gotlänning fundar när det kliar i hans näsa. Detta kliande talar om att det inom kort kommer besök. Kliar det i högra näshålet kommer det manligt besök, vänsterklåda förebådar kvinnligt besök. Kliar det på näsan kommer det högfärdigt besök. |
| Teisdag 24 Januari | Nygelhäntes dag | Denna dag tillägnas dem som alltid fryser om fingrarna så det nyglar, värker i dem, också efter det att de har kommit in i värmen, kort sagt, de som är nygelhänte. |
| Måndag 23 Januari | Snåikastningsdagen | Efter ett yrväder följer snöskottningen, snåikastninggi. Arbetet är tungt och slitsamt och mest lämpat för maskiner, om det går att komma fram med dem. |
| Sundag 22 Januari | Äurdagen | Äurdagen är yrvädersdagen, men ofta räcker en snöyra två, tre eller flera dagar och det kommer mängder av snö. Då kan de som annars aldrig är nöjda gå med på att de har fått tillräckligt. |
| Laudag 21 Januari | Stikksaumens dag | I dag tar vi itu med en stickning. Det verkar ha blivit populärt igen. Att ha en stikksaum i händerna när man ser TV eller hör på radion går bra. |
| Fredag 20 Januari | Stäuvädardagen | När vädret är sådant att man helst inte vill gå ut, är det stäuvädar, stugväder. Det kan innebära kuling med stormbyar eller massor av blötsnö som vräker ned, men det finns fler stäuvädar, och alla är lika obehagliga. |
| Torsdag 19 Januari | Kaulusdakkus dag | Kaulusdakkar, alfågelhonor, var förr ett uppskattat tillskott i mathållningen. De åts som regel kokta. Fåglarna kunde fångas med bottensnaror, något som inte är tillåtet idag. |
| Onsdag 18 Januari | Vammelstråius dag | Vadmal är en urgammal nordisk vävnad, det viktigaste beklädnadsstoffet före industrialiseringens tid. Efter valkning krymper tyget, det blir tjockt, tätt och värmer gott. Vammelstråiu var nukk pa när drängen gytt vänd tråiu för ti hitte haim. |
| Teisdag 17 Januari | Gåimäppeldagen | Ti gåime kan betyda att gömma men också att spara. Gåimäppel är höst- och vinteräpplen som tål lagring, och nu kan det vara dags att ta fram dem och göra en god äppelkaka efter eget huvud eller mormors recept. |
| Måndag 16 Januari | Ganbindningsdagen | En vanlig sysselsättning på vinterkvällarna förr var att binde gan, dvs. knyta fiskegarn eller nät. Innan det blev allmänt med fabrikstillverkat bomullsgarn använde man lin och hampa. |
| Sundag 15 Januari | Sitårkars dag | Det är nu man skall sätta igång med sitårkar, arbete som utförs sittande. Förr lappade man fisknät, kardade ull och stickade strumpor. Nu finns många sitårkar att välja på och alla är bra, om man kan prata samtidigt. |
| Laudag 14 Januari | Såfflukes dag | Det kan kännas trögt att nu möta vardagen efter allt festande och firande. Om man unnar sig en liten stund på sofflocket kan det kännas lättare. |
| Fredag 13 Januari | Tjugendagen | Tjugendagen, eller på svenska tjugondedag jul, är den allra sista juldagen, och nu tar den riktiga vardagen vid. Det är rätt skönt tycker många som tröttnat på julpynt, men felet är kanske att man har börjat långt före jul? |
| Torsdag 12 Januari | Drikksäupus dag | Nu är jauldrikke precis lagom att koka dricksoppa på, för den skall inte vara för färsk. Den värmer gott en äurvädasdag, och får man sen en bit fläsk eller en staiktar strämmingg på en surbrödskiva till då mår man gutt. |
| Onsdag 11 Januari | Snåipikkens dag | Snåipikken är ett annat namn på haggspeitn, dvs. hackspetten. Ordet användes också skämtsamt om ploglagsföreståndaren, som var den som ansvarade för att vägarna blev snöröjda. |
| Teisdag 10 Januari | Marjasdagen | Marjas är ett kortspel, vars namn kommer av det franska ordet för giftermål, mariage, och ett helt par, kung och dam av samma sort, ger poäng. Bondtolva är det svenska namnet. |
| Måndag 9 Januari | Kikikendagen | Mycket små barn uppskattar leken kikiken, tittut på svenska. På barnspråk kan man kalla ögonen för kikikar. |
| Sundag 8 Januari | Flippdagen | Julölet, jauldrikke, om det finns något kvar, kan, om det hettas upp, förvandlas till flipp med äppelgåttar, socker och brännvin. Vetebröd eller kakor kan läggas i eller ätas till. Flipp bör inte kombineras med bilkörning. |
| Laudag 7 Januari | A-kusinars dag | Släkt är viktigt på Gotland, och många vet vilka som är deras a-kusinar. Men så heter det bara här. Sysslingar är det vanligaste uttrycket på svenska, men i norra Sverige säger man tremänningar, och på finlandssvenska kan man få höra uttrycket småkusiner. |
| Fredag 6 Januari | Trettndagen | Trettndagen, eller trettondedag jul. Nu är det slut på storhelgen, skolorna börjar och vintern kommer kanske på allvar med snöyra och kyla. |
| Torsdag 5 Januari | Bidlages dag | Bidlage betyder bjudlaget, dem man brukar bjuda när man har fest, inte grannar eller släkt men ändå trevliga att umgås med. |
| Onsdag 4 Januari | Grannlages dag | En bra dag att bjuda in alla dem som bor närmast, hela grannlage, på kaffe och kakor eller vad de nu föredrar. |
| Teisdag 3 Januari | Jaullaikars dag | Idag kan vi försöka att minnas vad vi lekte för jullekar förrän TV och datorer gjorde sitt intåg i våra hem. Nytar, nötter, användes när man lekte Kallskoge eller Mitt svein gar ei skogen. Andra sittlekar var Ett skepp kommer lastat, och Kejsaren i Kina tycker inte om T. |
| Måndag 2 Januari | Leilnöiårsdagen | Dagen efter nyårsdagen har av tradition haft namnet leilnöiårsdagen, lilla nyårsdagen, men stäurnöiårsdagen säger man aldrig. |
| Sundag 1 Januari | Gynninggi | Ti gynne betyder att börja, och gynninggi är början eller begynnelsen. Om skapelseberättelsen i Bibeln skulle översättas till gutamål skulle den inledas: Ei gynninggi skaped |