Uppslagsord/detalj
Med uppslagord menas här den fetstilta rubriken till varje artikel i ordboken. Det är i vårt fall fråga om gutamålsordet i dess rikssvenska form. Ex: Snö (snåi), by (böi) etc.

Om svensk riksspråksform saknas har ordbokens redaktör konstruerat en, vilket utmärks med en asterisk. *hoxa (håckse), *neka (naike) etc. Av tekniska skäl skall vi skall skriva in ordet med asterisken efter ordet. Ex: neka*.

OBL och GOB överensstämmer ofta, men långt ifrån alltid. Vi måste jämföra och reda ut vilka ord i de båda källorna som överensstämmer. Vi arbetar med bägge ordböckerna samtidigt, men utgår från GOB. Om ordet finns i båda ordböckerna, skrivs allt in i samma post.
Om ordet saknas i endera ordboken skriver vi streck i fältet ”sida GOB” alternativt ”sida OBL”.
De eventuella likalydande uppslagsord, som endast återfinns i den ena ordboken, matas in som nytt uppslagsord och ges nästa lediga ordningstal.

Sammansatta ord står i ordböckerna angivna så att förledet endast skrivs en gång i början och sedan kommer de olika efterleden med ett bindestreck före. Så kan vi inte göra hos oss, utan vi måste skapa en ny post för varje sammansatt ord. Bindestreck som finns i ordboken skall vi skriva ut för att markera sammansättningen. Ex: hugg-spit. Vid längre sammansättningar skriver vi samman de sista leden. Ex: hugg-spitägg, inte hugg-spit-ägg. (OBS! Vi gör på ett annat sätt i ORDLISTAN, se nedan!)
Någon gång förekommer onödiga bindestreck. Ex: i-bland i GOB men ibland i OBL. I sådana fall får vi välja att skriva utan bindestreck. Finns ordet endast i en av uppslagsböckerna skriver vi, som vanligt, exakt som där står.

I sällsynta fall träffar man på att identiska ord har olika uppslagsord i GOB och OBL. Ex: far (GOB) och fader (OBL). Eftersom det är intressant att kunna sammanföra bägge källornas uppgifter om varje ord får vi välja ett av uppslagsorden och därefter skriva av information från båda böckerna i samma post. I fältet Anmärkning ska båda uppslagsorden anges med angivelse av källa.

I OBL sammanförs ibland ord som tillhör olika ordklasser. Ex: prepositionen i och adverbet i. De skiljs då åt med romerska siffror. I sådana situationer skapar vi ett nytt ord för varje ordklass.

Det händer att vi finner ord och uttryck, som inte fått ett eget uppslagsord. För att ”rädda ordet/uttrycket till eftervärlden” kan vi skapa ett nytt uppslagsord. För att skilja det från de som skapats av Herbert Gustavson sätter vi #-tecken efter ordet. Ex: hafsa och rafsa#, som i ordboken endast omnämns och översätts i exemplen under ordet hafsa.


Tillbaka till Grundbeskrivningen

Ordklass
I de flesta fall anges ordklass i ordböckerna. Markera och klicka i listan. Skulle det saknas uppgift, men ordklassen är otvetydig, kan vi förstås komplettera. Vid minsta osäkerhet är det bättre att låta bli.

Genus
Genus anges också i ordboken. OBS! att det händer, att man anger flera genus. Välj då ”vacklande”. En del substantiv har inte något genus, t ex. kollektivformer som fisk och kräk, och då låter vi fältet förbli blankt.

KÄLLORNA: GOB/OBL
Det vi skriver av från ordböckerna hamnar i en särskild databas, som vi kallar KÄLLORNA. Varje nytt uppslagsord bildar en ny post i denna databas. Om samma uppslagsord återfinns i båda ordböckerna skriver vi in dem i samma post i KÄLLORNA.

Sida GOB/OBL
Ange på vilken sida i ordboken uppslagsordet står.

Ordningstal GOB/OBL/detalj
Ibland finns flera ord som stavas likadant, men som kan ha betydelsefulla skillnader såsom genus, ursprung och/eller betydelse. Detta utmärks i ordboken genom att sådana ord får bilda var sitt uppslagsord och att man efter ordklass sätter ett ordningsnummer. Ex: verb 1, substantiv 2.

Vi gör en ny post för varje sådant uppslagsord och skriver in ordningssiffran i därför avsett fält.
När vi sedan gör poster i ORDLISTAN följer vi så långt det är möjligt denna numrering. (Se nedan)

Tillbaka till Grundbeskrivningen

Gutniska ordformer GOB/OBL/detalj
Här skrivs av så mycket som kan behövas. Skriv hellre lite för mycket än för lite, det kan löna sig. Den information som samlas i detta och nästa fält är basen för alla beslut som ska fattas då vi skapar posterna i vår egen ORDLISTA.

När man skriver in olika böjningsformer för orden bör vi ange ordböckernas förkortningar för tempus, genus och pluralformer etc. Angivelsen står före orden i Ordböckerna och det bör vi följa.

Det är vanligt att ordformer anges i landsmålsalfabetet, men vi måste återge dessa ordformer med hjälp av det vanliga alfabetet. En omvandlingstabell finns på webbplatsen.

Det kan ibland vara intressant att anteckna socken och upptecknare. Förslag till förkortningar av socknar finns också på hemsidan.

Här och var har redaktören för ordböckerna, Herbert Gustavson, gjort kommentarer. Dessa står alltid inom hakparenteser [på detta sätt]. Om vi skriver någon egen kommentar bör vi göra likadant, så att det inte råder någon tveksamhet om vems uppgifter det är. För att skilja Gustavsons från våra egna, kan vi skriva /HG efter dennes påpekanden, och kanske våra egna initialer efter våra inlägg.

Tillbaka till Grundbeskrivningen

Svenska betydelser GOB/OBL/detalj
De olika svenska betydelserna är viktiga att få med. Dessa ligger till grund för posterna i vår egen ORDLISTA. Om uppgifterna inte överensstämmer i GOB och OBL uppkommer ännu fler poster i ordlistan (se nedan).

Om uppslagsordet har många betydelser, åtskilda med siffror, noterar vi detta, men allt skrivs in i samma post till dess vi börjar på ett helt nytt uppslagsord.
Ex: Betydelserna av substantivet ”hack” uppdelas i OBL med 1) gräl, träta samt 2) hack i hel (i uttryck) hack i häl, nära efter. Vi skriver in i fältet efter samma mönster.

De svenska betydelserna i GOB är ofta synnerligen ålderdomligt formulerade. I detta fält återges allting som det står i ordboken. Användningen av hakparenteser för tillagda uppgifter (se ovan Gutniska Ordformer GOB/OBL/detalj) gäller även här.

Tillbaka till Grundbeskrivningen

Anmärkning/detalj
Här kan man föra in intressanta kommentarer i ordböckerna, såsom uppmaningar att gå till andra uppslagsord för jämförelser.

Man kan också finna uppräkningar av ordsammansättningar där aktuellt uppslagsord ingår. Sådant kan vara värdefullt att skriva in i detta fält, så att vi senare kan kontrollera att dessa ord kommit med i ordlistan.

Eftersom fältet Anmärkning är gemensamt är det lämpligt att ange /GOB eller /OBL efter det som skrivs in.

Här kan man också skriva egna anmärkningar, t.ex. tankar kring beslut som man fattat under arbetets gång, det kan underlätta för framtida korrigeringar. Ex: hackelse-maskin, där BC skrivit en förklaring på hur ett fonetiskt tecken transkriberats.

Tillbaka till Grundbeskrivningen

ORDLISTAN
De uppgifter vi skriver in i nedanstående fält hamnar i en särskild databas, som vi kallar ORDLISTAN. Varje nytt gutamålsord bildar tillsammans med sina olika svenska betydelser nya poster i denna databas. Alla poster i ORDLISTAN blir automatiskt länkade till motsvarande uppslagsord i KÄLLORNA.

Gutniska/detalj
Här skrivs uppslagsordet på gutamål. Enhetlig stavning krävs, så vi måste stava om mycket som står i ordböckerna. Vi stavar efter de stavningsrekommendationer som stadfästes vid årsmötet 2006. Eventuella ändringar får göras i efterhand i vår ordlista.

Sammansatta ord skrivs in med bindestreck. (Detta gör sammansättningarna tydliga och kan underlätta om vi i framtiden ska redigera om listan för att bli mer utrymmesbesparande vid eventuell tryckning.)

Ändelser bör ges sin mest allmänna form. Svaga femininer har på Fårö och Lau mfl. socknar ändelsen -å, medan hela det övriga Gotland har -e. Vi bör alltså skriva –e. Ex: katte. Eventuella alternativa former tas också upp i samma fält, med angivande av socken eller trakt. Ex: katte, kattå (Får, Lau).

Vi anger endast ordens grundformer:
Substantiv i singularis, obestämd form;
Verb i infinitiv;
Adjektiv i grundform med maskulin ändelse. Adj. som slutar på -u skrivs -uar inte -ur ;
Personliga pronomen i grundform;
Possesiva och demonstrativa pronomen i maskulinum.

Om ordböckerna saknar belägg för dessa ordformer, ska vi försöka att konstruera dem.

Vi förenklar på detta sätt, för att vårt arbete ska bli hanterbart. På minussidan kan sägas, att ordlistan blir mindre användbar utan tillgång till ordböckerna, men något annat har aldrig varit syftet i utgångsläget.

I en framtid kan vi möjligtvis komplettera med samtiliga böjningsformer. Klicka här och se vad detta skulle innebära.

Tillbaka till Grundbeskrivningen

Ordningstal
Om det finns flera likalydande, men icke identiska, ord av samma ordklass måste de numreras. Ordböckernas numrering används, men om det vid sammanslagningen av deras uppgifter visar sig finnas fler självständiga ord av samma ordklass, kan vi lägga till dessa, varvid dessa ges nya egna nummer i serien.

Tillbaka till Grundbeskrivningen

Gutniska ordformer.
Efter diskussioner har ett nytt fält lagts till, där man har plats att skriva in viktiga ordformer som inte ryms i ovanstående fält. (Här återkommer vi om detaljer när vi bestämt vad som skall stå i fältet Gutniska och vad som skall stå här.)

Tillbaka till Grundbeskrivningen


Betydelse på svenska/detalj
Eftersom uppteckningarna som ordböckerna baseras på är gjorda för minst 60 år sedan, oftast betydligt tidigare, är de svenska betydelserna ofta formulerade på ett ålderdomligt sätt. Vår ordlista ska användas av nutidens människor och därför måste vi söka efter ord och begrepp som kan förstås i dag.

Vi bör försöka välja sådana ord och ordkombinationer, som man sannolikt kommer att söka efter i databasen.

Vi skall identifiera huvudordet. Detta skall stå först och därefter skrivs eventuella bestämningar – vid behov efter kommatecken. Ex: käring, gammal (se även nedan under ”Ny betydelse på svenska”.)

Ord som är identiska på gutamål och svenska kan kännas onödiga att ta med. Ingenting är dock onödigt och allt skall tas med! Även dessa ord ingår ju i det gutniska språket och att hoppa över dem skulle göra ordlistan ofullständig.

Ibland händer det att ordboken underlåter att översätta ordet. Vi utgår då ifrån att ordet heter likadant på svenska, men i tveksamma fall kan ett frågetecken inom hakparentes sättas ut efter ordet. Ex: hackelse [?]

Någon gång finns inget urskiljbart svensk betydelseord i källorna. Ex: fagning-groen med betydelsen "När gräset i ängarna börjar växa, så att det liksom lyfter upp löv, kvistar o.d. (då det blir lätt att "faga"). Eftersom vår ordlista kommer att översätta "fagningg" med lövräfsning borde kanske detta ord inleda - lövräfsningsbart måhända? Just nu står det "mogen att räfsas", men alla goda förslag tas emot med tacksamhet :-)

Tillbaka till Grundbeskrivningen

Ny betydelse på svenska/detalj
Om det finns fler betydelser av samma ord klickar man på knappen ”Ny betydelse på svenska” och systemet lägger till en ny post, som visar sig underst i formuläret. Betydelsen skrivs in i fältet. Den får automatiskt nästa ordningstal.

När ett ord har flera betydelser på svenska, delar ordböckerna ofta upp dessa med siffror. Då vi för över uppgifter från ordböckerna KÄLLORNA tar vi med dessa siffror. Ordböckerna har oftast olika numrering, men vi kan ju ändå finna vilka betydelser som sammanfaller.
När vi skapar poster i ORDLISTAN sammanför vi de insamlade betydelserna till minsta möjliga antal. Vi kan bortse från sifferuppdelningen hos källorna – vi skriver helt enkelt en ”Ny betydelse på svenska-post” i följande fall:
1. Betydelsen skiljer sig markant från de övriga
2. Betydelseordet är synonymt med något av de övriga, men så vanligt, att många kan tänkas söka på det.

Ex: I Gotländsk ordbok står som översättning av hapsä äj si ”äta glupskt och hastigt; ovårdligt sluka i sig (maten)” Dessa betydelser är så nära varandra, att de skulle kunna slås samman till en.
För att garantera att man finner uttrycket vare sig man söker på ”äta” eller ”sluka” är det dock bättre att skriva in båda.
Som första betydelse på svenska väljer vi förslagsvis att förenkla till ”äta glupskt”.
Som betydelse nr. 2 kan det vara lämpligt att modernisera till ”sluka vårdslöst”.
Ovårdligt sägs väl inte numera, så en mer nutida synonym bör användas. Ordföljden ändras också så att huvudordet kommer först. Söker man sedan på något av orden äta eller söka, får man träff på alla poster som inleds med respektive ord.

Tillbaka till Grundbeskrivningen

ÖVRIGA FUNKTIONER
Det finns flera användbara länkar i formuläret. De har följande användningsområden:

Ta bort svensk betydelse (18)
Länken används för att radera den svenska betydelse under vilken länken finns. Genom att klicka här, raderas denna post från ORDLISTAN, dock berörs inte övriga svenska betydelser eller fälten i KÄLLORNA.

Ta bort detta ord (3)
Länken används för att radera den post som visas på skärmen. OBS! dubbelkolla att posten verkligen ska tas bort, åtgärden är oåterkallelig.

Logga ut (1)
heter den länk som används för att bryta sessionen med vår server.

Sök ord (4)
För att kunna gå tillbaka och redigera ett visst uppslagsord eller kontrollera om ett ord redan är inskrivet, används sökfunktionen.
Skriv in början av eller ett helt ord. Klicka på Sök.
I listan visas ord som motsvarar sökningen. Orden är utgör länkar till respektive inmatningsformulär.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Tillägg:

Som ett tänkbart andra steg kan vi i framtiden ge oss i kast med att konstruera samtliga av de viktigaste böjningsformer för varje ord i ORDLISTAN. Kompletteringarna skulle kunna ge oss nedanstående former av varje ord:

Substantiv skrivs i singularis obestämd form; bestämd form; pluralis.
Ex: dail obf; dailn bf; dailar pl

Verb i infinitiv; presens; imperfekt; supinum
Ex: daile inf; dailar pr; dailed, dailt, ipf; dailt sup

Adjektiv i grundform i maskulinum; femininum; neutrum.
Ex: djaupar m; djaup f; djaupt n; djaupe pl

Personliga pronomen i grundform; dativ; ackusativ.
Ex. ja; mi dat-ack

Possesiva pronomen i maskulinum; femininum; neutrum; pluralis.
Ex: din m, dein f; ditt n; deine pl

Demonstrativa pronomen i maskulinum; femininum; neutrum; pluralis; ackusativ.
Ex: den m; de f; de n; di, de pl; daim, dum ack

I många fall finns inte alla dessa böjningsformer angivna i ordböckerna, OBL är bäst i det avseendet – här kan vi oftast finna en uttömmande uppräkning. Vi måste dock vara medvetna om att här finns endast laumålet representerat. Herbert Gustavson använder också en delvis fonetisk utskrift för dessa uppräkningar.