Grupp |
lma |
GOL |
transkr. |
Beskrivning |
Nr |
Främre
vokaler
höga orundade |
 |
i |
i |
Normalt rikssvenskt långt i öppet
i på övergång till e |
(14) |
 |
i |
ï |
Öppnare och slappare än normalt
i. På övergång till e. |
24 (15) |
Främre
vokaler
höga rundade |
 |
y |
y |
Vanligaste y-ljudet i
gutamålet. Öppnare o mindre spänt än
normalt rikssvenskt y. |
69 (48) |
 |
y |
ÿ |
som i lysa i svenskt
riksspråk |
67 (47) |
Främre
vokaler
mellanhöga och låga orundade |
 |
e |
e |
långt, rent rikssvenskt e-ljud Ex:
heta, sed |
(7) |
 |
e |
E |
Mellantecken (7 och 8) använt av Tiberg
för gutniska och estlandssvenska. HG använder endast
med tvekan. |
- |
 |
e |
ë |
Öppet e, oegentligt kallat „Stockoholms-e“öppet
e eller slutet ä. Eng: men |
15 (8) |
 |
ä |
ä |
Det normala rikssvenska ä-ljudet.
Ex: äta, läsa |
79 (51) |
 |
e |
6 |
Neutral, öppen mellantungevokal mellan
e och ö, huvudsakligen i ändelser. Ex: gosse |
17 (9) |
 |
ä |
Ä |
Mellan ä och ä, ett mycket öppet
ä- eller a. Sv: här, bära; Eng: man |
2 (52) |
Främre
vokaler
mellanhöga och låga, rundade främre |
 |
ö |
ö |
Normalt kort rikssvenskt
ö. Da: höne, göre |
85 (55) |
 |
ö |
Ö |
Normalt slutet rikssvenskt
ö. Fr: peu, feu |
84 (53) |
 |
ö |
8 |
Rikssvenskt hör,
öra |
87 (56) |
Bakre
vokaler
höga, rundade baktungevokaler |
 |
u |
u |
I det närmaste identiskt med eurupeiskt
u-ljud |
(41) |
 |
u |
U |
Vanligt långt svenskt riksspråks-u
Ex: du, hus |
63 (42) |
 |
u |
w |
Klingar snarlikt norskt u. Tecknet har
urspr. använts för finlandssvenska dialekter |
64 (44) |
Bakre
vokaler
mellanhöga och låga, rundade baktungevokaler |
 |
o |
O |
Ett starkt rundat europeiskt
u. Sv: bo, bonde |
41 (27) |
 |
å |
o |
Normalt öppet, kort
riksspråks-å Ex: gott |
(28) |
 |
å |
o |
Mellanljud mellan (27)
och (28) |
78 (-) |
 |
å |
å |
Normalt, långt,
slutet riskssvenskt å. Ex: gå, kål, våt |
77 (50) |
Bakre vokaler
låga, orundade till rundade |
 |
a |
a |
Varianter finns, det vanligaste i gutamålet
är ett öppet a-ljud, som har detta tecken. Ex: svenskans
hatt |
-
(1) |
| |
 |
a |
A |
Detta tecken förekommer ofta i uppteckningar
av fåröiska och vill man särskilja tecknen
föreslås "A"
Ex: svenskans hat |
4
(2) |
| Några
speciella konsonantljud |
 |
rd |
D |
Som jord i vardaglig
svenska |
11 (6) |
 |
l |
L |
Tjockt l utan slag. I
ålderdomligt, utdött gutamål |
30 (21) |
 |
tj |
S |
som i östgötska
tjuta, kött |
51 (40) |
 |
rt |
T |
som i sv. fort, karta |
58 (39) |
 |
tj |
X |
tonlös frikativa
j, som i ty. ich |
52 (-) |
| Þ |
th |
P |
Frikativ, dental, tonlös
som i eng: cloth |
- |
| ð |
dh |
& |
Frikativ, dental, tonande
som i eng: the |
- |
|
ng |
ng |
Betecknar ng-ljudet. Det följs nästan
alltid av ett hårt g och då skrivs detta ut. Ex:
drängg |
40
(26) |
| Dubbeltecknade konsonanter |
b |
bb |
bb |
Understrukna konsonanter skrivs dubbelt |
- |