Gutamålsgillets ordlista över gutniska språket
OMVANDLINGSTABELLER och FÖRKORTNINGAR

  
Landsmålsalfabetets omvandling |Sockenförkortningar |  
Transkription av några tecken ur landsmålsalfabetet
För att kunna skriva av gotländska ordformer ur Gotländsk Ordbok måste vi ibland omvandla sådant som skrivits med landsmålsalfabetet (lma) till våra vanliga bokstäver. Nedan finns en omvandlingstabell för ändamålet med de i uppteckningarna av gutamålet vanligaste tecknen.
När något transkriberats från lma skriver vi [tr] efter ordet eller uttrycket.
Ex: he söintes såm ett heiskep [tr].

Ibland kan man vilja återge ordet med alla landsmålstecken som står i ordboken. I kolumnen ”Detalj” visas hur varje lma-tecken kan betecknas. En sådan transkription skall stå inom bakåtlutande snedstreck.
Ex: \ hë söintës såm ët hëiskëp\.

För att ingen ska behöva tveka om vilket skrivtecken som avses finns i kolumnen ”Nr” lma-tecknens nummer, den äldre numreringen inom parentes. Vissa av upptecknarna har infört egna tecken och dessa har därför inget nummer.
Grupp
lma
GOL
transkr.
Beskrivning
Nr
Främre vokaler
höga orundade
i
i
 Normalt rikssvenskt långt i öppet i på övergång till e (14)
i
ï
 Öppnare och slappare än normalt i. På övergång till e. 24 (15)
Främre vokaler
höga rundade
y
y
 Vanligaste y-ljudet i gutamålet. Öppnare o mindre spänt än normalt rikssvenskt y. 69 (48)
y
ÿ
 som i lysa i svenskt riksspråk 67 (47)
Främre vokaler
mellanhöga och låga orundade
e
e
 långt, rent rikssvenskt e-ljud Ex: heta, sed (7)
e
E
 Mellantecken (7 och 8) använt av Tiberg för gutniska och estlandssvenska. HG använder endast med tvekan. -
e
ë
 Öppet e, oegentligt kallat „Stockoholms-e“öppet e eller slutet ä. Eng: men 15 (8)
ä
ä
 Det normala rikssvenska ä-ljudet. Ex: äta, läsa 79 (51)
e
6
 Neutral, öppen mellantungevokal mellan e och ö, huvudsakligen i ändelser. Ex: gosse 17 (9)
ä
Ä
 Mellan ä och ä, ett mycket öppet ä- eller a. Sv: här, bära; Eng: man 2 (52)

Främre vokaler
mellanhöga och låga, rundade främre
ö
ö
 Normalt kort rikssvenskt ö. Da: höne, göre 85 (55)
ö
Ö
 Normalt slutet rikssvenskt ö. Fr: peu, feu 84 (53)
ö
8
 Rikssvenskt hör, öra 87 (56)

Bakre vokaler
höga, rundade baktungevokaler
u
u
 I det närmaste identiskt med eurupeiskt u-ljud (41)
u
U
 Vanligt långt svenskt riksspråks-u Ex: du, hus 63 (42)
u
w
 Klingar snarlikt norskt u. Tecknet har urspr. använts för finlandssvenska dialekter 64 (44)

Bakre vokaler
mellanhöga och låga, rundade baktungevokaler
o
O
 Ett starkt rundat europeiskt u. Sv: bo, bonde 41 (27)
å
o
 Normalt öppet, kort riksspråks-å Ex: gott (28)
å
o
 Mellanljud mellan (27) och (28) 78 (-)
å
å
 Normalt, långt, slutet riskssvenskt å. Ex: gå, kål, våt 77 (50)
Bakre vokaler
låga, orundade till rundade
a
a
 Varianter finns, det vanligaste i gutamålet är ett öppet a-ljud, som har detta tecken. Ex: svenskans hatt -
(1)
 
a
A
 Detta tecken förekommer ofta i uppteckningar av fåröiska och vill man särskilja tecknen föreslås "A"
Ex: svenskans hat

4
(2)
Några speciella konsonantljud
rd
D
 Som jord i vardaglig svenska 11 (6)
l
L
 Tjockt l utan slag. I ålderdomligt, utdött gutamål 30 (21)
tj
S
 som i östgötska tjuta, kött 51 (40)
rt
T
 som i sv. fort, karta 58 (39)
tj
X
 tonlös frikativa j, som i ty. ich 52 (-)
Þ
th
P
 Frikativ, dental, tonlös som i eng: cloth -
ð
dh
&
 Frikativ, dental, tonande som i eng: the -
ng
ng
 Betecknar ng-ljudet. Det följs nästan alltid av ett hårt g och då skrivs detta ut. Ex: drängg 40
(26)
Dubbeltecknade konsonanter
b
bb
bb
 Understrukna konsonanter skrivs dubbelt -

 
  FÖRKORTNINGAR AV SOCKENNAMN

  
 
Akebäck
Ake Eskelhem Esk Hangvar Han Martebo Mar Vall Val
Ala
 Ala Etelhem Ete Havdhem Hav Mästerby Mäs Vallstena Vst
Alskog
 Als Fardhem Far Hejde Hej Norrlanda Nor Vamlingbo Vam
Alva
 Alv Fide Fid Hejdeby Hby När När Viklau Vik
Anga
 Ang Fleringe Fle Hejnum Hnm Näs Näs Visby Vis
Ardre
 Ard Fole Fol Hellvi Hel Othem Oth Vänge Vän
Atlingbo
 Atl Follingbo Fbo Hemse Hem Roma Rom Västergarn Väs
Barlingbo
 Bar Fröjel Frö Hogrän Hog Rone Ron Västerhejde Vhj
Björke
 Bjö Fårö Får Hörsne Hör Rute Rut Väskinde Vsk
Boge
 Bog Gammelgarn Gam Klinte Kli Sanda San Väte Vät
Bro
 Bro Ganthem Gan Kräklingbo Krä Silte Sil Öja Öja
Bunge Bun Garde Gar Källunge Käl Sjonhem Sjo Östergarn Öst
Burs Bur Gerum Ger Lau Lau Sproge Spr    
Buttle But Gothem Got Levide Lev Stenkumla Sku    
Bäl Bäl Grötlingbo Grö Linde Lin Stenkyrka Sky    
Dalhem Dal Guldrupe Gul Lojsta Loj Stånga Stå    
Eke Eke Hablingbo Hab Lokrume Lok Sundre Sun    
Ekeby Eby Hall Hll Lummelunda Lum Tingstäde Tin    
Eksta Eks Halla Hla Lye Lye Tofta Tof    
Endre End Hamra Ham Lärbro Lär Träkumla Trä    

 
 

Vill du vara med och hjälpa till? Kontakta Bosse Carlgren 0498-21 11 82, 21 55 60 		 
 

skriv gärna och fråga om ordlistan